Företag i fokus:

Spelbolagen i Sverige förbereder sig på en ny marknad från och med 2023

321304457_1392559767948192_6174378986117042392_n

Sedan den 1 januari 2019 gäller en ny svensk spellag som har ställt tuffare och mer tydliga krav på alla spelbolag i Sverige. För att beviljas en svensk licens behöver man uppfylla ett antal krav som framgår i den svenska spellagen. Om man inte lever upp till kraven kan det bli tal om sanktioner, böter och andra straff från myndigheten Spelinspektionen, som har i uppdrag att kontrollera den svenska spelmarknaden. Efter ett par år med mer eller mindre samma regler inom ramarna för den svenska spellagen sker ett antal förändringar inför 2023.

Som svensk onlinespelare går det att vända sig till både svenska och utländska casino för att spela om pengar. Det är med andra ord fullt lagligt att som svensk spela hos ett casino som saknar licens i Sverige. Däremot finns det vissa nackdelar med att vända sig till den här typen av aktörer.

En av sakerna är utländska casinon utan licens inte behöver förhålla sig till den svenska spellagen och vad Spelinspektionen säger. I praktiken innebär det att politiken förlorar sin makt över dessa spelbolag och den globala spelmarknaden helt enkelt ligger utanför deras kontroll. Som spelare innebär det här att man inte kan förvänta sig samma skydd som när man spelar hos ett spelbolag med svensk licens.

Spellagen som råder i Sverige trädde i kraft den 1 januari 2019 och ambitionen var då att införa en större kontroll. Man kan myndigheten Spelinspektionen uppdraget att kontrollera och följa upp spellagen, för att säkerställa att den följdes och verkade som önskat. Ett av de huvudsakliga målen var att få till ett större fokus på ansvarsfullt spelande. Det var också det tydligaste kravet som ställdes på alla spelbolag som ville ha en svensk licens. För att beviljas en sådan krävdes att man anslöt sig till flera olika verktyg som finns till för att skydda spelarna.

Förändringar av spellagen inför 2023

Spellagen har haft många positiva effekter på spelmarknaden, men enligt rapporter från Spelinspektionen är spelandet i Sverige fortfarande väldigt utbrett både när det gäller spel hos casinon med licens och utländska casinon som saknar licens i Sverige. När det gäller spelandet hos utländska casinon är det svårare att få någon konkret, detaljerad insyn och från svensk håll finns en osäkerhet kring det.

Men när det gäller den svenska spelmarknaden och spelbolagen som har licens i Sverige finns det fortfarande makt från politiskt håll, att få insyn och reglera spelmarknaden enligt egna önskemål. Det här sker löpande och det innebär att spellagen i sig inte är faktisk. Den kan nämligen förändras, till följd av politiska beslut som tas i Riksdagen.

Det är precis vad som har skett inför 2023. Då kommer det nämligen att införas ett antal förändringar av spellagen. Ambitionen från socialdemokratiskt håll, som var det parti vars företrädare la fram motionen i Riksdagen, var att få till ännu fler förändringar av spellagen. Men när den folkligt valda församlingen i Riksdagen skulle rösta slutade det med att merparten av förändringarna nekades. Däremot lyckades man enas om några förändringar.

Det är primärt ett par saker som kommer att förändras. Dels sker det vissa mindre förändringar som gäller kassaregister för förtröelsespel. Det krävs från den 1 januari 2023 inget tillstånd för att som exempelvis butik ställa ut förströelsespel till sina kunder.

En annan förändring som sker är att det nder 2023 kommer att krävas ett tillstånd för att hantera spelprogramvara. Detta är en förändring som träder i kraft först den 1 juli 2023, när det andra halvåret på 2023 ska inledas.

Större anpassning för spelbolag än spelarna

Så vad kommer förändringarna att innebära för spelarna? Förmodligen inte särskilt mycket. Den som tycker om att spela hos casinon med svensk licens kommer inte märka någon större skillnad. Precis som stora delar av spellagen kommer den primärt att drabba spelbolag och andra aktörer som är inblandade i den svenska spelmarknaden. För deras del handlar det om att anpassa sig till det nya regelverket.

Man kan också tänka sig att det kommer att ske fler förändringar på spelmarknaden framöver. Det återstår att se om det är förändringar som har en större påverkan på spelarnas upplevelse, eller om det fortsatt primärt är operatörerna som behöver göra anpassningar.

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 december 2022 03:00
Senast uppdaterad: 9 januari 2023 19:09

DEBATT: Godner (S) blir oss svaret skyldig

Skarmavbild-2024-03-30-kl.-00.23.56

Mats Siljebrand, Kristdemokraterna Södertälje
Foto: Privat

Mats Siljebrand (KD) om Boel Godners(S) debattinlägg: ”Statens uppgift är att fatta beslut om kommande planer”.

Plan A, breddning av broarna över kanalen, har lagts i malpåse efter kommunens ”pyrrhusseger” och plan B, lokaltunnel under kanalen, har sågats av berörda instanser. Vilken är nu Boel Godners (S) och majoritetens plan C för att lösa problemen med genomfarten i Södertälje? Tyvärr står Godner tomhänt, i repliken får vi inget svar.

Kapacitetshöjningen av Motorvägsbron utgick ur Nationell plan 2022 – 2033. Även en halv miljard kronor i öronmärkta pengar gjorde sorti. Detta efter flera års förberedande arbete, som innefattade alltifrån trefiliga brospann, bättre bullerskydd till en ”överledningsbro”, i syfte minska köerna under genomförandetiden.

”En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar”

Trafikverket har konstaterat att en ”Tunnel är en bra lösning den dag vi ska bygga ytterligare en förbindelse, men varken underhåll eller breddning av broarna kan vänta utan behöver ske omgående”. Och ju längre vi väntar, desto större blir trycket på dagens ”getingmidja”. AstraZeneca och Scania expanderar, inpendlingen ökar, logistikföretag i Almnäs/Stockholm Syd växer som svampar ur jorden och boende vid motorvägen efterfrågar en bättre miljö. En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar. Numera måste vi också lyfta blicken och ta militärstrategisk hänsyn med anledning av NATO-inträdet.

Vår bedömning är att det krävs såväl en breddning, trimning och miljöförbättring av dagens E4/E20, som en helt ny passage – tunnel eller bro -till exempel från Södertälje Syd mot trafikplats Salem. Fördelen med en sådan sträckning är att trafiken vid ett haveri på Södertäljebron inte korkar igen Nyköpingsvägen i centrala staden vilket ofelbart skulle bli konsekvenserna av en lokaltunnel. Men krasst tar det bortåt tjugo att realisera en ny passage efter att finansieringen är klar.

Och en avslutande upplysning, undertecknad kommer senare i vår att överlägga med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om trafikprojekt i Stockholmsregionen i allmänhet och denna ödesfråga synnerhet – inte bara för Södertälje utan hela Sverige.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Historisk enighet och samarbete mellan kyrkorna

IMG_2836

Sargon Adam från S:t Jacob och Birgitta Kaya från Mor Afrem.
Foto: Alexander Isa

För första gången på nära tre decennier, har de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan i Södertälje tagit ett gemensamt steg mot enighet och samarbete, ett initiativ som markerar början på en ny era.

I en banbrytande händelse samlades ledarna för de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan, som har varit separerade sedan 90-talet, för ett möte i Mor Afrems Kyrka i Geneta. Denna historiska sammankomst, som ägde rum under fredagen, symboliserar en ny början för kyrkans framtida samarbete och enhet.

Mötet på fredagen var dessutom välbesökt, med närvaro av alla präster från båda stiften samt ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas, och avslutades med en gemensam gudstjänst vid altaret.

– Det var ett av de finaste som jag har sett om jag ska vara ärlig. I synnerhet själva liturgin. Det var ju fantastiskt, säger Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka, till Telgenytt.

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas höll en gudstjänst med samtliga präster.
Foto: Alexander Isa

Under sammankomsten, där ledande medlemmar från patriarkaliska ställföreträdarskapet samt representanter från St Jacobs kyrka och Mor Afrem närvarade, lades grunden för ett fördjupat och långvarigt samarbete.

– Det här är ett historiskt glädjande möte där vi ser alla våra präster och båda våra biskopar i Sverige enade. Tillsammans kan vi göra ett bra jobb framöver för våra barns framtid, kyrkans framtid och diskutera gemensamma frågor och samlingsfrågor som inte bara gäller våra kyrkor utan hela samhället som vi lever i, säger Mor Afrems ordförande Birgitta Kaya.

Birgitta Kaya från Mor Afrem och Sargon Adam från S:t Jacob.
Foto: Alexander Isa

Vad betyder det här för församlingsmedlemmarna?

– Jag tror att det här betyder väldigt mycket. Jag tror att det här blir en nystart om jag får säga så. Jag tror att det här är någonting som folk har väntat på, men initiativet kanske inte har kommit så starkt. Nu har det tagits och vi är här och nu blickar vi framåt och ser framåt framtida samarbeten och samtidigt ger vi en bra bild för våra barn och ungdomar också att tillsammans kan man göra mycket, säger Birgitta Kaya.

Hon får medhåll från Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka.

– Det är ett stort framsteg. Jag tror att det här kommer gynna hela populationen som vi har här och det kommer öppna upp nya samarbeten, ny kärlek och ömsesidig respekt var än man befinner sig, säger Sargon Adam och fortsätter.

– Vi har varit väldigt positiva till det här första mötet. Och vi kommer göra allt som står i vår kraft också för att utveckla och lägga upp punkter som ska vidga vyerna och vidga samarbetet samt att vi kan förena de här båda stiften med gemensamma beslut och gemensamma möten.

Kan du ge ett exempel på hur samarbetet kan se ut?

– Förut så kunde de båda stiften ha olika dagars firande, olika fastetider. Kanske skilsmässoreglerna var lite annorlunda. När man utförde vissa dopritualer, vigningsritualerna. Det skilde lite saker och ting. Prästerna gjorde på olika sätt. Det fanns ingenting som var gemensamt. Trots att vi har gemensamma stadgar inom kyrkan har det varierat mellan de olika stiften. Vi vill förena alla dessa punkter. Det ska vara en enad kyrka och enad stadgar som gäller för båda stiften och även stora delar av Europa, säger Sargon Adam.

BILDEXTRA: Historiskt möte mellan Mor Afrem och S:t Jacob

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 22:48
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 22:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors