Företag i fokus:

Spelbolagen i Sverige förbereder sig på en ny marknad från och med 2023

321304457_1392559767948192_6174378986117042392_n

Sedan den 1 januari 2019 gäller en ny svensk spellag som har ställt tuffare och mer tydliga krav på alla spelbolag i Sverige. För att beviljas en svensk licens behöver man uppfylla ett antal krav som framgår i den svenska spellagen. Om man inte lever upp till kraven kan det bli tal om sanktioner, böter och andra straff från myndigheten Spelinspektionen, som har i uppdrag att kontrollera den svenska spelmarknaden. Efter ett par år med mer eller mindre samma regler inom ramarna för den svenska spellagen sker ett antal förändringar inför 2023.

Som svensk onlinespelare går det att vända sig till både svenska och utländska casino för att spela om pengar. Det är med andra ord fullt lagligt att som svensk spela hos ett casino som saknar licens i Sverige. Däremot finns det vissa nackdelar med att vända sig till den här typen av aktörer.

En av sakerna är utländska casinon utan licens inte behöver förhålla sig till den svenska spellagen och vad Spelinspektionen säger. I praktiken innebär det att politiken förlorar sin makt över dessa spelbolag och den globala spelmarknaden helt enkelt ligger utanför deras kontroll. Som spelare innebär det här att man inte kan förvänta sig samma skydd som när man spelar hos ett spelbolag med svensk licens.

Spellagen som råder i Sverige trädde i kraft den 1 januari 2019 och ambitionen var då att införa en större kontroll. Man kan myndigheten Spelinspektionen uppdraget att kontrollera och följa upp spellagen, för att säkerställa att den följdes och verkade som önskat. Ett av de huvudsakliga målen var att få till ett större fokus på ansvarsfullt spelande. Det var också det tydligaste kravet som ställdes på alla spelbolag som ville ha en svensk licens. För att beviljas en sådan krävdes att man anslöt sig till flera olika verktyg som finns till för att skydda spelarna.

Förändringar av spellagen inför 2023

Spellagen har haft många positiva effekter på spelmarknaden, men enligt rapporter från Spelinspektionen är spelandet i Sverige fortfarande väldigt utbrett både när det gäller spel hos casinon med licens och utländska casinon som saknar licens i Sverige. När det gäller spelandet hos utländska casinon är det svårare att få någon konkret, detaljerad insyn och från svensk håll finns en osäkerhet kring det.

Men när det gäller den svenska spelmarknaden och spelbolagen som har licens i Sverige finns det fortfarande makt från politiskt håll, att få insyn och reglera spelmarknaden enligt egna önskemål. Det här sker löpande och det innebär att spellagen i sig inte är faktisk. Den kan nämligen förändras, till följd av politiska beslut som tas i Riksdagen.

Det är precis vad som har skett inför 2023. Då kommer det nämligen att införas ett antal förändringar av spellagen. Ambitionen från socialdemokratiskt håll, som var det parti vars företrädare la fram motionen i Riksdagen, var att få till ännu fler förändringar av spellagen. Men när den folkligt valda församlingen i Riksdagen skulle rösta slutade det med att merparten av förändringarna nekades. Däremot lyckades man enas om några förändringar.

Det är primärt ett par saker som kommer att förändras. Dels sker det vissa mindre förändringar som gäller kassaregister för förtröelsespel. Det krävs från den 1 januari 2023 inget tillstånd för att som exempelvis butik ställa ut förströelsespel till sina kunder.

En annan förändring som sker är att det nder 2023 kommer att krävas ett tillstånd för att hantera spelprogramvara. Detta är en förändring som träder i kraft först den 1 juli 2023, när det andra halvåret på 2023 ska inledas.

Större anpassning för spelbolag än spelarna

Så vad kommer förändringarna att innebära för spelarna? Förmodligen inte särskilt mycket. Den som tycker om att spela hos casinon med svensk licens kommer inte märka någon större skillnad. Precis som stora delar av spellagen kommer den primärt att drabba spelbolag och andra aktörer som är inblandade i den svenska spelmarknaden. För deras del handlar det om att anpassa sig till det nya regelverket.

Man kan också tänka sig att det kommer att ske fler förändringar på spelmarknaden framöver. Det återstår att se om det är förändringar som har en större påverkan på spelarnas upplevelse, eller om det fortsatt primärt är operatörerna som behöver göra anpassningar.

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 december 2022 03:00
Senast uppdaterad: 9 januari 2023 19:09

KRÖNIKA: Ett ovärdigt slut på säsongen SSK

SO10167-scaled-e1711310096712-1536x1198-1

En bild som säger mycket, uppgivenhet och depp, haveri för SSK i kvartsfinalen mot BIK Karlskoga
Foto: Shamash Oyal

Slutspelet för SSK blev ett stort misslyckande. Man förlorade mot en motståndare som brann för uppgiften mer och BIK Karlskoga står därför med bägge benen i semifinal.

Och det finns inget att skylla på. Det är inte marginaler som avgör, det är inte oflyt. BIK Karlskoga var redo för det här ”kriget”. SSK hade hade den tveksamma formen och spelet från grundseriens sista fjärdedel med sig in i kvartsfinalen. Problemet med målskyttet började redan med drygt tio matcher kvar och spelet i övrigt hade börjat hacka redan då.

Laget stålsatte sig och lyckades besegra AIK och till slut Djurgården på hemmaplan i de sista omgångarna men känslan är att de matcherna sög musten ur laget. Resterande del har sett energifattigt och uppgivet ut.

Det blir supporterhjärtat som får tala i den här texten, mycket har redan sagts av spelare, ledare och supportrar under och efter kvartsfinalen mot BIK Karlskoga. Tar dock fasta på något som SSK:s sportchef Emil Georgsson sade till LT efter matchen:

”Vi har haft bra förutsättningar, vi har haft fansen med oss och klubben har backat upp oss, och vi betalar inte tillbaka ett jävla dugg

Ja det är så känslan är.

Man spände bågen högre än ifjol, kontinuiteten i lagbygget var viktigt sades det. Laget skulle vara mer erfaret, bredare och mindre känsligt för skador. Spelare adderades till laget som ”vet vad som krävs för att vinna”. Inget av det här syntes egentligen till i de fyra matcher som SSK ”deltog” i.

Hockeyklyschor, floskler och ord som används på repeat

Slätstruket är det som kommer upp på näthinnan för SSK:s insats . Ett lag var redo för slutspel och allt vad det innebär, ett lag var inte det. För SSK:s del var det nervöst, tafatt, otajmat och det syntes tydligare och tydligare ju längre matchserien fortgick.

”Det är nu det roliga börjar”, ”Vi ska vara som bäst i slutet av säsongen”. Är verkligen revanschsugna”. ”Vi vet vad vi kan och litar på processen”.Vi ska bli bättre för varje dag” – Meningar som används frekvent under en hockeysäsong men bara blir tomma ord när det för många slutar i besvikelse och känslan av att man inte ens faller med flaggan i topp.

Att det lilla extra hos SSKspelarana inte fanns att kräma ur blev som allra mest tydligast i 4:e matchen, som egentligen rann SSK ur händerna redan 3 minuter in i första perioden. Istället för den sista desperata pushen och på riktigt utmana Karlskoga så var det fortsatt de som kontrollerade tillställningen.

Många väntade på den stora stjärnans comeback, Linus Videll skulle bli den avgörande faktorn. Linus hann aldrig komma i form efter sin skadefrånvaro.
Foto: Shamash Oyal

För höga förväntningar?

Södertälje Sportklubbs representationslag var aldrig riktigt nära, det måste man vara ärlig att säga. I stridens hetta, inför och efter matcher så blir det lätt att sminka över sanningen. Den kan sammanfattas på ett enda sätt – Ett lag från Värmland hanterade från första nedsläpp de här matcherna på helt rätt sätt, åtta raka vinster i ljumna serielunksmatcher, tabellpalceringar hit och dit var helt utan betydelse.

SSK blev aldrig den lagmaskin som många hade förväntat sig. Kanske är det just de ”för höga” förväntningarna som gör att vi som följer laget nära känner oss blåsta på konfekten. Den nedåtgående spiral som laget hamnade i både spelmässigt som lag men också spelare för spelare borde kanske varit en varningsklocka.

Att under ordinarie serielunk där inte alla matcher är av ”slutspelskaraktär” spela på ett sätt och vinna matcher är en sak. Att sedan inte klara av att anpassa sig till det mer täta, fysiska och desperata spel som ofta krävs i slutskedet av en säsong säger något helt annat.

(Annonslänk)

Specialteams följde samma mönster som övriga moment i lagets spel. Boxplay fick laget och coachstaben inte ordning på alls under hela säsongen. Att gå in i ett slutspel och inte ha de rätta verktygen i sådana viktiga spelmoment sänker förutsättningarna rejält att bli framgångsrika i det samma.

Med dessa förutsättningar så är det med facit i hand inte en så stor skräll att BIK Karlskoga tar sig vidare till semifinal. Man hade som lag betydligt bättre fart på ”grejerna” än vad motsvarigheten från Södertälje hade.

”Frälsarens återkomst”

Många väntade på besked om när Linus Videll skulle göra comeback för laget i slutspelet, det var han som skulle göra det. Tyvärr verkade det som att stora delar av laget också gick och väntade in hans närvaro, likt ifjol så blev offensiven succesivt mer uddlöst efter hans skada. Enligt hans egna utsago så var foten inte helt redo för den belastning som slutspelshockey innebär och skulle vara mer redo i en semifinal. BIK Karlskoga skulle ”bara” klaras av först.

När man försöker se nyktert på varför säsongen slutade som den gjorde, är känslan att oavsett om Videll hade kommit in i slutspelet utan ett skadeuppehåll på två månader så hade utgången blivit den samma ändå. Helhetsintrycket är att det var krampaktigt i för många händer och fötter samtidigt för att resultatet skulle bli annorlunda.

Laget lyckades inte slå om och anpassa sig till den hockey som matchade BIK Karlskogas. De gick verkligen all in från första nedsläpp i första mötet lagen emellan, verkligen alla spelare i det laget var beredda att gå över lik för att gå vinnande ur striden. Så med formkurvor som gått åt olika riktningar och olika mindset att ta sig an uppgiften så är det inte en så stor skräll att BIK är vidare till semifinal. De var rustade för strid och förberedda på alla olika scenarier. SSK lyckades inte nollställa sig från en vacklande sista tredjedel på grundserien.

Det här blir min första och enda text om Södertälje Sportklubbs inte allt för lyckade slutspel säsongen 2023-24. Det här får sjunka in några dagar sedan är det dags att blicka framåt. Det mesta är sagt redan.

Hör gärna av er med synpunkter till oss. Vad vill ni läsa om? Vad saknar ni i vår bevakning om SSK? Era synpunkter hjälper oss att bli bättre.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 16:23
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 16:50

Stabil matprisutveckling – Men påskmaten blir dyrare

grass-food-spring-color-holiday-garden-815365-pxhere.com_

Foto: Pexels

Trots en nästintill stillastående matprisökning under februari månad, har priserna på traditionella påskdelikatesser ökat mer markant jämfört med andra livsmedel. Detta enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste konsumentprisindex (KPI).

Under februari 2024 var de genomsnittliga priserna på livsmedel generellt 0,9 procent högre än samma månad föregående år. Dock observerades en större prisökning för produkter typiskt associerade med påskbordet, vilket framhäver en specifik prisuppgång inom denna kategori.

Specifikt noterades lax, sill och ägg för att ha haft de mest signifikanta prisökningarna jämfört med februari förra året, vilket tyder på att påskens favoriträtter blir allt dyrare.

– Äggpriserna brukar sjunka runt påsk, men frågan är från vilken nivå det blir i så fall. Det senaste året har priserna på ägg stigit med nästan 12 procent. Räknat tre år bakåt har äggpriserna ökat med närmare 48 procent, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Även choklad har sett en högre prisökning än andra godissorter under det senaste året, även om godis generellt sett har upplevt större prisökningar över en treårsperiod. Under samma period har även båda lax och sill ökat med ungefär 30 procent i pris.

– Den enda påskmaten som tydligt minskat i pris jämfört med förra året är kyckling, säger Carl Mårtensson.

Denna utveckling belyser en intressant trend där säsongsbetonade livsmedel, särskilt de som förknippas med högtider som påsk, upplever prisökningar utöver den generella inflationstakten. Det pekar på en möjlig kostnadsökning för konsumenter som vill upprätthålla traditionella matvanor under högtiderna, samtidigt som det visar på de bredare ekonomiska påverkningarna av prisförändringar inom livsmedelssektorn.

Prisutveckling på påskmat (beräknat på februaripriser)

ProduktFörändring senaste åretFörändring senaste tre åren
Ägg11,6%47,7%
Gravad/rökt lax9,6%31,3%
Sill8,2%29,9%
Choklad6,9%24,6%
Kaviar6,3%25,2%
Potatis4,4%29,9%
Godis (konfektyr)4,2%23,8%
Lammkött-0,1%26,5%
Fjäderfjän (kyckling)-5,1%25,2%

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 12:38
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 12:38

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors