Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

Ledande it-företag öppnar nytt kontor i Södertälje

9665c8d2e7858927_org

Foto: Atea

Atea, ledande inom IT-infrastrukturlösningar i Norden och Baltikum, fortsätter sin expansion. I veckan etablerar bolaget sitt 680 kvm stora kontor i Södertälje och blir därmed det 35:e lokalkontoret för att möta växande kundbehov.

Leverantören av digitala lösningar och IT-infrastruktur breddar sin verksamhet genom att öppna ett nytt kontor i Södertälje nu på fredag, 12 april. Detta blir företagets 35:e lokalkontor i Sverige och markerar en fortsatt tillväxtresa med målet att stärka kundrelationer och utveckla nya samarbeten i regionen.

– Södertälje är mycket spännande. Vi har i dag flera kunder här och ser fina tillväxtmöjligheter framöver, därför är det viktigt att vi finns på plats. Här finns både privata aktörer och offentliga verksamheter som vi kommer stötta med it-lösningar som både driver affärer och stöttar verksamheterna och deras slutanvändare, säger Michael Strandtoft, försäljningschef på Atea.

Atea har idag en bred närvaro med verksamhet i 88 städer och över 8 000 medarbetare. Företaget, som omsatte cirka 35 miljarder norska kronor under 2023, erbjuder en omfattande portfölj av produkter och tjänster, inklusive hårdvara, mjukvara, konsultation och tekniska lösningar, för att stödja och utveckla sina kunders IT-miljöer.

Med över 20 medarbetare stationerade på det nya kontoret, inklusive IT-specialister och kundansvariga säljare, är Atea väl rustat för att möta den lokala marknadens efterfrågan.

– När vi nu etablerat vår närvaro med en stark grund på plats är nästa steg att växa långsiktigt med fler kompetenta medarbetare som vill vara med på resan att bygga Sverige med it, säger Joakim Wellmar, regionchef på Atea Sverige.

Atea etablerar sig i en fastighet ägd av Vifast, som är en del av Kinnarp.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 12:50
Senast uppdaterad: 10 april 2024 12:50

INSÄNDARE: Godner: ”Det finns ingen vilja att stjälpa”

Boel

Foto: Alexander Isa

Svar på insändare: Boel räddade SSK men stjälper Assyriska

Det stämmer att kommunen köpte Scaniarinken 2014. Samtidigt köpte kommunen Södertälje fotbollsarena. Avtalen slöts i det läget mellan respektive inblandade klubbar – Assyriska, Syrianska och SSK – och kommunen.

Assyriska och Syrianska fick också miljonbelopp i stöd – ett politiskt beslut –  när de riskerade konkurs efter att ha ramlat ur elitnivån. Detta ifrågasattes av andra föreningar men jag försvarade det.

Det finns andra ekonomiska stöd under åren som Assyriska fått.

(Annonslänk)

Alla ovan nämnda klubbar fick stora stöd i anslutning till pandemin efter ett politiskt beslut om 10 miljoner till föreningar i Södertälje.

Jag går mycket gärna på fotbollsmatcher likväl som på ishockey och basket och annan sport när det finns tid för det samt besöker de föreningar som önskar dialog med oss politiskt ansvariga i kommunen.

Det finns ingen vilja att stjälpa (som skribenten uttrycker det) ett av våra stora fotbollslag eller någon annan förening.

Boel Godner
Kommunstyrelsens ordförande

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 11:50
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors