Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

INSÄNDARE: Ansvarslös publicering spär på rasism

Mobil-iphone-Pexels

Foto: Pexels

I LTs val att publicera insändaren ”Följ regler – eller lämna landet” visar tidningen en oroande brist på redaktionellt ansvar. 

Att sprida generaliseringar och peka ut en hel grupp människor baserat på handlingar av en fåtal, bidrar till en förgiftad och polariserad debatt. 

Insändarens språkbruk och idéer om deportation baserade på förmodat ursprung är inte bara moraliskt förkastliga utan spär också på rasistiska stereotyper. Det är dags för tidningen att reflektera över vilken typ av samtal ni faciliterar och bidra till en mer konstruktiv och respektfull samhällsdebatt.

Ansvarslöst att ge plats åt rasism. 

/Invandrare från 1972

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 mars 2024 10:47
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Hon vinner nyinstiftade priset Guldfjärilen

Tom.t

Guldfjärilens vinnare, Sabina Meimermondt
Foto: Niclas Carlsson

Guldfjärilen, ett nytt pris instiftat av Hands-On-Science för att uppmärksamma pedagogiska innovationer inom naturvetenskap och teknik, har tilldelats Sabina Meimermondt. Ceremonin ägde rum på Tom Tits Experiment, känt för sitt engagemang inom STEM-utbildning.

I syfte att hylla innovativa pedagogiska insatser inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik har Hands-On-Science, i samarbete med Lekolar, instiftat priset Guldfjärilen. Priset syftar till att erkänna de som skapat möjligheter för ett lustfyllt och likvärdigt lärande. Under en ceremoni hos Tom Tits tilldelades Sabina Meimermondt detta prestigefyllda pris samt en vinstcheck på 50.000 kronor.

– Årets vinnare av Guldfjärilen är en eldsjäl som inspirerar både elever och andra lärare. Hon skapar magi med de naturvetenskapliga ämnena redan från förskoleklass, säger Utbildningspedagog Sofia Winerdal, Hands-On Science. 

(Annonslänk)

Evenemanget blev även en plattform för invigningen av ett nytt Makerspace på Tom Tits Experiment, utvecklat i nära samarbete med Lekolar. Det nya skaparutrymmet är utformat för att främja upptäckarglädje och kreativitet, med hjälp av återbruksmöbler och flexibel inredning anpassad för dynamiskt lärande. Visionen bakom Makerspace och samarbetet med Lekolar är att göra lärande tillgängligt och engagerande för alla, vilket speglas i användningen av roliga och utbildande bygg- och konstruktionsprodukter.

– Makerspace är en attraktiv plats för skapande i alla åldrar och storlek på grupper. Här skapar barn och ungdomar prototyper av sina idéer ena dagen och vuxna konferensgrupper sitter i kreativa möten nästa dag, säger Tiffany Alnefelt, pedagog och partnerskapsansvarig på Tom Tit.

Genom Guldfjärilen och det nya Makerspace stärker Tom Tit och Lekolar sitt åtagande att inspirera till ett positivt förhållningssätt till STEM, och markerar vikten av innovativt och tillgängligt lärande i naturvetenskap och teknik.

– Lustfyllt lärande är kärnan i Tom Tits verksamhet, vilket vi verkligen kan satsa på i samarbetet med Lekolar. Med vårt gemensamma arbete och det vi åstadkommer tillsammans, gör vi skillnad för barn och unga i samhället, säger Tiffany Alnefelt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 16 mars 2024 19:51

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors