Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

SENASTE NYTT: Mordet i Flemingsberg – 20-åring begärd häktad

polis

Arkivbild

Fyra personer mördades i södra Stockholm på fem dagar i fjol, en av dem en tidigare Södertäljebo som sköts till döds i Flemingsberg. Nu har en 20-årig man, skriven i Södertälje, begärts häktad för inblandning.

En serien av dödsskjutningar i södra Stockholm nådde sin kulmen den 7 mars förra året, strax efter midnatt, då en man sköts till döds i en bostad i Flemingsberg. Polis och ambulans anlände till platsen efter larm om skottlossning. De fann en allvarligt skadad man som trots omedelbara sjukvårdsinsatser avled på sjukhus vid 01:30-tiden.

Offeret, en man i 30-årsåldern som var tidigare bosatt i Södertälje, träffades av flera skott, inklusive ett i huvudet. Han hittades livlös i bostadens hall. Denna händelse, som beskrivs som en ren avrättning, ägde rum medan ett barn befann sig i bostaden.

Efter en omfattande teknisk undersökning på brottsplatsen kunde polisen säkra viktiga spår. Den 17 mars greps en ung man, född 2002, misstänkt för inblandning i mordet. Åklagaren begärde häktning dagen efter. Ytterligare en misstänkt, en 17-årig pojke född 2005 och statslös, greps den 4 april misstänkt för mord eller medhjälp till mord.

Den senaste utvecklingen i utredningen innefattar en ytterligare misstänkt.
En 20-åring anhölls i sin frånvaro den 12 januari och greps fem dagar senare, onsdagen den 17 januari föregående vecka. Han har nu begärts häktad, misstänkt för medhjälp till mordet på den 30-årige mannen i Flemingsberg.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 januari 2024 17:50
Senast uppdaterad: 4 april 2024 10:48

Strömwall lämnar som SBBK:s klubbdirektör efter fyra år

IMG_8231

Strömwall i mitten, här i samband med kommunens prisutdelning av 5i12-priset. Foto: Alexander Isa

Efter fyra år vid rodret som klubbdirektör för SBBK, lämnar Johan Strömwall sin position. Strömwall ledde klubben genom både sportsliga och ekonomiska utmaningar.

Johan Strömwall, med en imponerande bakgrund som SSK-tränare, landslagsspelare i hockey, avslutar sin tid som klubbdirektör för SBBK. Under sina 86 A-landskamper deltog han i två hockey-VM och bidrog till ett VM-silver 1990. Hans karriär innefattar även framstående spel i Piteå HC och österrikiska Klagenfurter AC.

Strömwall anslöt sig till SBBK i januari 2020 och har lett klubben genom en period markerad av pandemins utmaningar. Trots ekonomiska svårigheter, med ett underskott på 800 000 kronor förra året, har han lyckats att bidra till klubbens utveckling och stärka dess varumärke. Under Strömwalls ledning har SBBK sett en ökning av antalet aktiva barn och ungdomar med över 60%, från cirka 600 till över 1000 medlemmar.

Strömwall har även arbetat för att förbättra klubbens lokala närvaro i Södertälje genom olika initiativ som Mötesplats Södertälje, Tjejmanifestationen och Stå upp för Södertälje. Hans bidrag till att sammanföra elitlagen under en enhetlig flagg och logga har ytterligare cementerat SBBK:s position i samhället. Medan han nu lämnar sin post, lämnar han ett varaktigt arv och en stark grund för klubbens fortsatta framgångar.

”Det är en ömsesidig uppfattning mellan Johan och SBBK att klubben befinner sig i ett läge där det är dags för någon annan att ta vid.”, skriver SBBK på sin hemsida.

– Sammanfattningsvis så behöver SBBK en annan profil på klubbdirektören nu i och med att vi har vuxit och har en elitsportchef och en marknadschef, då passar det nog bättre med en annan profil. Vi har kommit överens om det, säger Johan Strömwall till LT.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 januari 2024 16:35
Senast uppdaterad: 22 januari 2024 16:35

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors