Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

Nykvarnsbo misstänkt för sexuellt övergrepp mot barn

polis

Arkivbild

En 39-årig man från Nykvarn har gripits, misstänkt för grovt sexuellt övergrepp mot barn. Nu har mannen häktats enligt en framställan till Södertälje tingsrätt.

En åklagare har begärt häktning av en 39-årig man från Nykvarn, misstänkt för grovt sexuellt övergrepp mot barn.

Mannen, som greps onsdagen den 20 december, står inför anklagelserna efter att häktningsframställan inkom till Södertälje tingsrätt den 22 december. Åklagaren anser att det finns sannolika skäl för misstankarna, vilket lett till att mannen nu sitter frihetsberövad i väntan på vidare rättsliga åtgärder.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2023 12:54
Senast uppdaterad: 28 december 2023 12:54

Somaliska föreningen utsattes för skadegörelse

IMG_7558

Föreningen i Rosenlund. Bild: Google Maps

Somaliska föreningen i Södertälje har utsatts för vandalisering vid flertalet tillfällen inom loppet av en vecka, det rapporterar SVT.

Under julperioden blev den somaliska föreningen i Rosenlund utsatt för vandalisering, med angripare som kastade sten genom fönstren. Föreningens ordförande uppger till SVT att lokalen utsatts för vandalisering två gånger inom loppet av en vecka.

– Första händelsen hände det 20 december. Det hände igen den 24 december, men den senaste gången var det annorlunda, säger föreningens ordförande till SVT.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk

Vid första tillfället kastade någon en sten mot fönsterrutan, men vid det senaste angreppet kastades även skivat bacon och griskött in i lokalen, något som ses som en förolämpning av ordföranden som menar att lokalen används både som föreningslokal och moské.

Händelsen är dock inget nytt för föreningen, som menar att regelbundna angrepp återkommer varje år mellan november och december. Ärendet anmäldes som skadegörelse men lades sedan ned.

– Man blir orolig och man känner sig inte trygg, det är polisen i Sverige som ska se till att vi är trygga men vi är inte trygga, säger ordförande till SVT.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 december 2023 00:11

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors