Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

Scania växer i Weda – skriver avtal med Månsbro

Foto: Månsbro Fastigheter

Scania växer i Wedas industriområde. Nu väljer bolaget att hyra ytterligare lokaler av Mansbro Fastigheter, belägna i området, meddelade bolaget under fredagen.

Sedan en tid tillbaka äger Månsbro fastigheten Flodhästen 1 & 2 i Weda och omfattar en total yta på cirka 8000 kvadratmeter på Oxelgrensvägen.

Scania, som sedan tidigare hyr 5581 m² av fastigheten på adressen, väljer nu att expandera och har signerat ett avtal för ytterligare 1855 kvadratmeter.

”Med denna överenskommelse är fastigheten nu fullt uthyrd. Vi tackar för det förtroende som Scania har visat oss och ser fram emot ett fortsatt mycket gott samarbete.”, skriver Markus Månsson, press- och PR-ansvarig i ett inlägg.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 december 2023 17:20
Senast uppdaterad: 15 december 2023 17:20

”Det är inte ett alternativ att sluta med bakgrundskontroller”

Magnus Gyllestad, stadsdirektör Södertälje kommun.

Magnus Gyllestad, stadsdirektör. Foto: Södertälje kommun.

Nu står det klart. Bakgrundskontrollerna, som bland annat kritiserats av Justitieombudsmannen och facket, återupptas, och ett färdigt förslag förväntas presenteras i februari 2024.

Kontrollerna kommer att återupptas vid nyrekrytering av personal, men de löpande bakgrundskontrollerna för befintliga anställda förblir pausade.

– Det är inte ett alternativ att sluta med bakgrundskontroller. Även om vi tar ett litet kliv tillbaka är vi redo att skala upp dem till att ske regelbundet av alla anställda. Vi inväntar ny lagstiftning som möjliggör den typen av kontroller, säger Magnus Gyllestad, stadsdirektör Södertälje kommun.

Enligt Södertälje kommun ska processen involvera omfattande intern samordning och samtal med fackliga organisationer. Ett detaljerat förslag planeras att läggas fram i februari 2024, och målet är att påbörja dessa kontroller snarast möjligt efter det.

– Bakgrundskontroller är ett viktigt verktyg för att medborgare och kommunkoncernens medarbetare ska kunna lita på att vi gör allt vi kan för att motstå korruption och otillbörlig påverkan. Vi är stolta över att vara första kommunen i landet med så omfattande bakgrundskontroller, tack vare vårt arbete är frågan högt på agendan. Regeringen utreder nu hur kommuner ska kunna få laglig rätt att göra kontroller, säger Magnus Gyllestad.

Läs även:

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 december 2023 15:30
Senast uppdaterad: 15 december 2023 15:55

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors