Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

Vårdjätten Capio misstänks för systematiskt fusk

Capio-kopia

Pressbild: Capio

SVT Nyheter avslöjar att vårdjätten Capio misstänks ha tjänat miljontals kronor genom att medvetet fuska med registreringen av vårdbesök på äldreboenden i Stockholms län.

En visselblåsare larmar om att Capio, som har flera verksamheter i Södertälje, ska ha satt i system att registrera vanliga planerade vårdbesök som akuta. Varje akutbesök ger 750 kronor extra i ersättning från Region Stockholm. Dessutom ska enskilda läkare ha fått del av de ökade intäkterna, vilket gjort det lönsamt att registrera fler akutbesök.

– Det är ett lurendrejeri och ett bedrägeri i stor omfattning, säger källan till SVT.

Genom dokument, mejl och jämförelse med konkurrenten Familjeläkarna kan SVT styrka uppgifterna. Mellan 2016 och 2022 registrerade Capio nästan var fjärde besök på äldreboendena som akut, medan Familjeläkarna bara gjorde det för var tionde besök.

– Det säger sig självt att det inte är möjligt att vart fjärde besök är akut. Det borde ligga på högst några procent, enligt SVT:s källa.

I ett mail till SVT skriver Capio att de ser allvarligt på anklagelserna och att de nu inlett en intern utredning. Samtidigt menar de att regionen inte kritiserat antalet akutbesök tidigare. Sedan 2017 har antalet minskat med nästan 50 procent enligt Capio.

Efter avslöjandet meddelar Region Stockholm att de nu själva ska granska Capio och deras registrering av akutbesök. Om stora fel uppdagas kan avtalet sägas upp.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2023 18:42
Senast uppdaterad: 14 december 2023 18:42

Nytt system sparar flera miljoner åt kommunen

Södertälje kommun stadsscen

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun har skapat en egen metod för att samla in data från andra myndigheter, vilket ersätter behovet av att anlita externa företag för samma syfte. Detta nya system förväntas generera en årlig besparing på upp till 10 miljoner kronor för kommunen, en nyhet som först rapporterades av LT.

Tidigare anlitade Södertälje kommun privata företag för insamling och sammanställning av data från olika myndigheter, vilket var nödvändigt för beslutsfattande inom kommunen. Nu har kommunen utvecklat sitt eget system, Multifråga XL, för att direkt hämta myndighetsdata, vilket eliminerar behovet av externa leverantörer.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Enligt Göran Hellström, chef för digitalisering i Södertälje kommun som LT talat med, påpekar att detta leder till stora besparingar, eftersom datan nu hämtas direkt från myndigheterna.

Tidigare har kommunen betalat ut runt 10 miljoner kronor per år till privata aktörer för den här typen av offentlig information.

– Redan första året kan Multifråga XL spara fem till tio miljoner per år som kommunen kan lägga på saker som gynnar Södertälje, säger Hellström till LT.

Flera av kommunens förvaltningar, såsom socialkontoret och utbildningskontoret, har redan börjat använda Multifråga XL. Målet är att implementera systemet i större omfattning inom kommunen.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 13 december 2023 21:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors