Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

Fler områden i Södertälje klassas som utsatta

Salt

Dödskjutningen i Saltskog 2022. Läsarbild

Polisens arbete går åt rätt håll. Sverige har idag totalt 59 utsatta områden, vilket är två områden färre än 2021. Men i Södertälje pekas fler område ut som särskilt utsatta. Det visar Polismyndighetens nya nationella lägesbild över utsatta områden.

– Benägenheten att delta i rättsprocessen är i många fall låg eftersom man är rädd att utsättas för våld eller hot om våld om man anmäler eller vittnar om brottslighet. Detta är mycket allvarligt, säger Charlotta Höglund. 

Artikeln fortsätter efter annonsen.

(Annonslänk)

En ny polisrapport visar att två områden i Södertälje, Hovsjö och Saltskog, nu klassas som mer utsatta jämfört med 2021. Trots att synlig narkotikahandel har minskat tack vare ökad kamerabevakning och förändrade handelsmetoder, inklusive digital kommunikation, finns fortsatt problem.

Men genom åren har polisen förbättrat sin förmåga att arbeta i dessa områden.

Enligt polisen har antalet personer lokalt med koppling till brottslighet ökat, och hot samt övergrepp i rättssak är mer vanliga i särskilt utsatta området än i resten av landet. Under 2019-2022 skedde nästan 1500 skjutningar i Sverige, varav mer än en fjärdedel ägde rum i utsatta områden.

– Det visar att de kriminellas påverkan cementeras och blir alltmer beständig, säger Charlotta Höglund, chef för underrättelseenheten vid Noa.

I nya rapporter betraktas nu Ronna, Geneta, Lina och Hovsjö som särskilt utsatta områden, medan Fornhöjden fortfarande ses som ett riskområde. Saltskog, som tidigare inte var med på listan, klassificeras nu också som ett utsatt område.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 december 2023 19:32
Senast uppdaterad: 1 december 2023 19:32

Stort åtal mot åtta personer efter misstänkt assistansfusk

Polis-Montage

Montage: Alexander Isa

I Stockholmstrakten greps under 2021 flera personer misstänkta för att ha fuskat till sig stora summor. Åtta personer har nu åtalats för bedrägeri av assistansersättning.

Det var tidig morgon den 30 augusti som polisen slog till efter en period av spaning. Misstänkta brott, som tros ha ägt rum mellan 2016 och 2020, involverar personer som även haft andra jobb parallellt med det misstänkta brottet. Bland de åtalade finns fem syskon, mamman och en närstående, anklagade för att ha utnyttjat assistansersättning utan att vara närvarande hos sin far i Södertälje.

– Brott mot välfärden är ett prioriterat område i Södertälje, och vi har arbetat under lång tid med att samla in så bra underlag som möjligt i den här omfattande utredningen, sade kommissarie Johan Allard på polisens lokalpolisområde i Södertälje i samband med tillslaget.

Artikeln fortsätter efter annonsen.

(Annonslänk)

Bland de misstänkta finns en advokat och en polis, som inledningsvis utreddes av Särskilda åklagarkammaren separat.

I november 2021 drogs anklagelserna mot polisen tillbaka samtidigt som bevisen mot de övriga stärktes. Efter en begäran om omprövning, beslutades att polisens fall skulle återupptas och utredas tillsammans med de övriga av samma åklagare, vilket också skedde.

Åtal väckt mot åtta personer
Polisen framhåller att det i huvudsak varit modern, inte de åtalade syskonen och deras två närstående, som faktiskt utförde assistansen åt fadern i Södertälje. Åtalet mot en advokat inkluderar anklagelser om att han deltog i juridiska förhandlingar samtidigt som han påstod sig utföra assistans för sin far. En annan, som arbetar som pilot, ska ha varit i tjänst ombord på ett flygplan vid de tillfällen då han hävdade att han utförde assistanstjänster. Dessutom finns det fall där andra misstänkta felaktigt tagit ut föräldrapenning som tidsmässigt inte stämmer överens med deras rapporterade assistansarbete.

Enligt åklagaren har Försäkringskassan betalat ut över sex miljoner kronor för tjänster som inte har utförts. Nu har åtal väckts mot samtliga för grovt bedrägeri, och även mamman och pappan åtalas misstänkta för medhjälp till grovt bedrägeri.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 december 2023 13:03
Senast uppdaterad: 1 december 2023 13:03

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors