Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

Inför semifinalserien – SBBK Dam tar sig an Uppsala

PGU9026-1

Fotograf: Petra Gau.

SBBKs damlag ställs mot Uppsala Basket i semifinalspelet som startar imorgon i Täljehallen, med ambitionen att avancera till final efter en bäst av fem matcher.

Semifinalspelet i basket för SBBKs damer mot Uppsala Basket inleds imorgon, torsdagen den 11 april, på hemmaplan i Täljehallen, med ytterligare en match planerad på lördagen den 13 april.

Efter de två inledande matcherna flyttar serien till Uppsala för minst en match, med möjlighet till en andra om nödvändigt, innan den eventuellt återvänder till Täljehallen om serien fortfarande är öppen.

Fotograf: Petra Gau.

Bernat Canut, huvudtränare för SBBK Dam, uttrycker ett starkt fokus på slutspelet och erkänner att varje match kommer att bli en utmaning.

– Det är ett absolut fokus som gäller på nästa match och vi är helt medvetna om att varje steg på vägen kommer vara svårt och att vi behöver vara förbereda på just det. Vi tror på vår prestation och våra möjligheter men vi har samtidigt stor respekt för ett Uppsala Basket som nyss slog ut Östersund i en tuff kvartsfinalserie, säger Bernat Canut inför semifinalserien.

(Annonslänk)

Med stor respekt för Uppsala Basket, som nyligen säkrade sin plats i semifinalen efter en intensiv kvartsfinalserie mot Östersund, ser SBBK fram emot att möta ett balanserat lag med en mix av erfarenhet och ungdom, snabba guards och strategiska inside-spelare.

Uppsala Basket hyllas för sin dynamiska spelstil, med snabba och mångsidiga guards som är hot vid trepoängslinjen och smarta inside-spelare som utmanar direkt mot sina motståndare. Dessutom kompletteras laget av stora spelare som är effektiva utan bollen, vilket gör dem till en formidabel motståndare i semifinalserien. SBBK Dam, fulla av självförtroende och med en klar strategi, är redo att ta sig an utmaningen i hopp om att nå finalen.

– Vi (SBBK) känner till motståndet väl och Uppsala känner till oss väl. Det kommer bli väldigt viktigt att inte kolla längre fram än den första matchen, nyckeln kommer bli att styra tempot vilket vi kommer kunna göra om vi vinner våra dueller i försvar och kontrollerar returtagningen under båda korgar. Det var något vi lyckades bra med i den senaste matchen mot Uppsala på hemmaplan. Att vi gjorde det bra förra matchen betyder däremot inte att vi gör det igen, utan vi kommer behöva visa att vi förtjänar vad vi vill åstadkomma, i varje duell, i varje period av matchen och i varje match, säger Bernat Canut, Head Coach SBBK Dam.

Fotograf: Petra Gau.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 21:30
Senast uppdaterad: 10 april 2024 18:26

KRÖNIKA: De vitröda trådarnas tid

AFDE325B-910D-4294-A490-A0EBA603132D

Foto: Shamash Oyal

”Där och då, uppmuntrad av dessa ord, tar jag mod till mig och bestämmer mig för att ge den långa förklaringen.”, skriver krönikören Mikael Jene.

Det är lunchdags på jobbet och jag går och sätter mig vid matbordet i lunchrummet. Min kollega kommer och sätter sig mitt emot mig. Vi börjar prata om allt möjligt. Efter ett tag sneglar han mot min handled. Han ser två trådar tvinnade runt varandra skymta fram. En röd och en vit tråd. Han har märkt att många som tillhör den syrisk ortodoxa kyrkan bär på dessa just nu. Stora som små, nyfödda som åldringar bär dessa trådar fram till påsk.

Hur djupt ska jag förklara tänker jag tyst för mig själv? 

Har sekulariseringen i landet gått så långt att jag drar mig för att ge den långa teologiska förklaringen och betraktas som en underlig religös kuf?

(Annonslänk)

För mitt inre svischar dock Jesus ord om att den som bekänner honom inför andra ska han bekänna inför Fadern och även på Paulus ord om att inte skämmas för evangeliet, som är en Guds kraft som frälser var och en som tror. Där och då, uppmuntrad av dessa ord, tar jag mod till mig och bestämmer mig för att ge den långa förklaringen. Kanske ser min kollega något värde i min förklaring. Kanske kan mina ord påverka honom i rätt riktning och kan det vara en djupare mening i att vi två ofta hamnar i diskussioner kring existensiella frågor. 

”Den vita tråden symboliserar det gudomliga, och den röda tråden det mänskliga.”

Du förstår, börjar jag. Dessa trådar du ser kallas siboro och delas ut i kyrkan på Jungfru Marias bebådelsedag. Den dagen som ärkeängeln Gabriel visade sig för jungfru Maria och sa till henne att hon skulle föda Jesus. Den vita tråden symboliserar det gudomliga, och den röda tråden det mänskliga. Trådarna tvinnas runt varandra i en förening, utan sammanblandning eller förväxling. Att Gud tog kroppslig gestalt i Kristus Jesus genom jungfru Maria. En påminnelse att Jesus Kristus är fullkomlig Gud och fullkomlig människa. 

Siboron är för mig ett statement mot villoläror som förnekar att Gud är kommen i köttet. 

Intressant, svarar kollegan uppriktigt och vi fortsätter en diskutera kring ämnet och med en ömsesidig respekt som jag kanske inte hade förväntat mig. 

Där och då blev min siboro en proklamation och en bekännelse och jag uppfylls av en behaglig känsla att ha fått dela med mig av något ovärderligt.

Mikael Jene

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 20:00
Senast uppdaterad: 10 april 2024 18:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors