Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

Kvinna fick för mycket i bidrag – Krävs på återbetalning

Pressblild-forsakringskassan

Pressbild Försäkringskassan

En kvinna i Södertälje har blivit skyldig att återbetala en större summa pengar till Försäkringskassan efter att ha mottagit för mycket i bidrag.

Försäkringskassan har utfärdat en återbetalningskrav till en kvinna född 1973 från Södertälje för att återkräva en överutbetalning. Detta efter en kontrollutredning som avslöjade arbetsinkomster under perioden personen mottog full sjukpenning.

Trots sjukskrivning från juni 2020, visade uppgifter från Skatteverket och arbetsgivaren att den försäkrade arbetat i en omfattning som inte stämde överens med heltids sjukpenning. Försäkringskassan bedömer att personen borde ha insett att ersättningen var felaktig, eftersom det fanns information om arbete och inkomster under den period sjukpenning betalades ut.

Som ett resultat av detta krävs nu återbetalning på totalt 163 443 kronor för tiden 24 januari till 10 december 2023.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 17:30
Senast uppdaterad: 30 mars 2024 16:48

Scania stärker banden med MDU – finansierar ny professur

Scania

Foto: Alexander Isa

Scania intensifierar sitt samarbete med Mälardalens Universitet (MDU) genom att finansiera en professur i produktionsutveckling. – Vi ser detta som ett viktigt steg, säger Lars-Henrik Jörnving.

Som en ledande global leverantör av transportlösningar med ett omfattande närvaro i nästan 100 länder, förnyar Scania sitt engagemang för innovation och hållbarhet genom ett fördjupat samarbete med MDU. Genom att finansiera Monica Bellgrans professur i produktionsutveckling, stärker Scania forskning och utbildning inom hållbar produktion vid universitetet, och bidrar till utvecklingen av industrin i Mälardalen.

Lars-Henrik Jörnving, representant för Scania, betonar vikten av detta samarbete för både företaget och regionen. Initiativet är ett led i Scanias långsiktiga mål att främja hållbar produktion och innovation inom transportsektorn.

(Annonslänk)

Monica Bellgran, som nyligen utsetts till vicerektor för innovation vid MDU, har en gedigen bakgrund inom området. Med erfarenhet från både KTH och Volvo CE, där hon inledde sin bana i Eskilstuna och blev adjungerad professor i produktionsutveckling, är Bellgran väl positionerad för att driva framåt universitetets satsningar på innovation.

– Den största delen av Scanias industriella verksamhet återfinns i Sverige, främst i Södertälje. Tillgång till duktiga ingenjörer och den senaste kunskapen inom hållbar produktion är avgörande. Professor Monica Bellgran har under lång tid spelat en avgörande roll för utvecklingen inom området och vi ser fram emot ett fortsatt nära samarbete med henne nu som professor på MDU, säger Lars-Henrik Jörnving, vice president, Scania.

MDU ser det fördjupade samarbetet med Scania som en gyllene möjlighet att förstärka sitt bidrag till forskning och utbildning inom områden som är avgörande för en hållbar industriell utveckling. Genom Bellgrans ledarskap och Scanias stöd, är universitetet väl rustat för att bidra till den fortsatta utvecklingen av hållbar produktion, inte bara i Mälardalen utan även på en global nivå.

Monica Bellgran, som nyligen utsetts till vicerektor för innovation vid MDU.
Foto: Mälardalens Universitet

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 15:37
Senast uppdaterad: 30 mars 2024 15:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors