Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

DEBATT: Varför begränsar skolcheferna demokratin i Södertälje?

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

”Södertälje hade år 2022 näst lägst valdeltagande i hela landet i riksdagsvalet. Denna trend måste brytas.”, skriver debattörerna.

Vi som skriver denna insändare har alla ett engagemang i ett politiskt ungdomsförbund. Vi ansvarar för våra lokalföreningar och engagerar oss, i olika utsträckning, på distriktsnivå Distriktet och distriktets föreningar välkomnas återkommande till Storstockholms gymnasieskolor.

Skolkampanjer är vår vanligaste aktivitet och kan vara, om inte första steget in i ett politiskt engagemang, ett utmärkt tillfälle för elever att samhällsorientera sig. Södertäljes ungdomsförbund får dock fortsatt, som uttryckt i Länstidningens reportage från 2022, “kalla handen” av skolcheferna.

”Argumentet om eventuell konflikt är rakt av spekulativ och är otillräcklig för att rättfärdiga vårt utestängande.”

Vi har svårt att förstå detta. Argumentet om att det är en fråga om ordningen på skolan och att den riskerar äventyras vid oenigheter ideologiskt eller i enskilda sakfrågor. Vi har under det gångna året kampanjat, på avstånd, utanför Södertäljes gymnasieskolor och kan vittna om att ovanstående argument saknar exempel. De som, i kylan, tagit sin tid att prata med oss har alla varit trevliga. Det kan, kära skolchefer, vara så enkelt som att folk, i en tillräckligt hög utsträckning, faktiskt kan bete sig och respektera det demokratiska samtalet. Argumentet om eventuell konflikt är rakt av spekulativ och är otillräcklig för att rättfärdiga vårt utestängande.

Södertälje hade år 2022 näst lägst valdeltagande i hela landet i riksdagsvalet. Denna trend måste brytas. Södertälje behöver bli en stad där fler utövar sin demokratiska rätt. Valåret 2026 kommer elever som för närvarande går på gymnasiet vara röstberättigade. En andel av eleverna kommer även att redan nu i vår kunna rösta i det osynliga valet, EU-valet. Ungdomsförbunden har ett ansvar att möta sina jämnåriga och diskutera, informera, samt uppmuntra politiskt engagemang – kanske till och med erbjuda väg in för de som vill.

Södertälje är den fjärde största kommunen i Stockholms län, men hör sett till antalet kampanjer till bland länets sämsta. Detta är en direkt konsekvens av det förbud som finns mot att arrangera kampanjer på Södertäljes gymnasieskolor. Med skolchefernas nuvarande bemötande omöjliggörs dessa viktiga, demokratiska möten.

Södertäljemajoritetens ungdomsförbund vill, i och med ovanstående, ställa en retorisk fråga. Vill Södertäljes skolchefer bära ansvaret för det tvinande utövandet av demokrati i Södertälje? Om inte vädjar vi er till att tänka om och varmt välkomna politiska ungdomsförbund in på den skola ni ansvarar för.

Idun Fogelqvist
Grön Ungdom Södertälje

Svante Spåman
Ordförande MUF Södertälje

Fredrik Schmiterlöw
Vice ordförande MUF Södertälje

Maria Shamon
SSU Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

SENASTE NYTT: 15-åring greps med pistol och bilder på måltavla

pistol Arkivbild

Arkivbild

En pojke på 15 år står åtalad för förberedelse till mord och grovt vapenbrott efter att ha sökt efter en utpekad person i Skärholmen och Södertälje, beväpnad med pistol och med bilder av måltavlan.

I början av januari greps en 15-årig pojke, misstänkt för att ha förberett ett mord i Skärholmen och Södertälje, med en skarp pistol i kaliber 9 mm samt tillhörande ammunition och magasin.

(Annonslänk)

Enligt stämningsansökan hade pojken, utrustad med en skarpladdad pistol i kaliber 9 mm med tillhörande ammunition och magasin samt bilder av en utpekad måltavla, letat efter personen på platser där denne kunde tänkas befinna sig.

Åklagare Axel Christensson vid Södra åklagarkammaren i Stockholm har i samband med åtalet lagt fram bevis, inklusive videoupptagningar som visar pojken i Skärholmen och Södertälje, beslagtagna vapen och ammunition, samt digitala bevis från pojkens mobiltelefon som knyter honom till de planerade handlingarna.

Denna handling ska ha varit del av en pågående konflikt mellan kriminella nätverk i Södertälje, där både den tilltalade och målsäganden kan kopplas till olika fraktioner. Pojken, som greps den 11 januari och har varit häktad sedan den 14 januari, förnekar alla anklagelser om brott.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 mars 2024 17:45
Senast uppdaterad: 19 mars 2024 00:36

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors