Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

Pådrag efter rån i centrum – En person gripen

Polis

Arkivbild

Polisen ingrep snabbt vid ett butiksrån i centrala Södertälje under måndagskvällen. En misstänkt gärningsperson har gripits.

Det var under måndagskvällen som ett rån inträffade i en affär belägen i centrum. Händelsen, som ägde rum i en av Lunagallerians butiker, inträffade vid 19-tiden, vilket ledde till att flera polispatruller snabbt dirigerades till platsen.

Väl på plats kunde polisen identifiera en misstänkt person som omgående greps, misstänkt för inblandning i rånet. Inga personer rapporterades ha kommit till skada i samband med rånet i gallerian, men en anmälan upprättades av polisen mot den misstänkta personen .

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 februari 2024 08:00
Senast uppdaterad: 13 februari 2024 02:59

”Det handlar om att ge lärarna en rimlig arbetssituation”

skola-elever-larare

Foto: Pexels

Slutreplik från Liberalerna om NPF-anpassningar i skolan:

Det finns ingen viktigare yrkesgrupp i samhället än lärarna. De gör ett helt enormt arbete för att rusta barn och unga med de kunskaper och färdigheter som de behöver för att klara vuxenlivet. Lärarna är hjältar, men de har inga superkrafter.

(Annonslänk)

Det är inte rimligt att förvänta sig att en lärare ska göra 70 olika individuella anpassningar på en enda lektion. Det drar tid och energi från undervisningen, och försämrar kvaliteten, särskilt för elever med behov av extra stöd

Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare som har som uppgift att jobba med elever som sliter med större utmaningar än andra. Viktigast av allt är att det finns fler lärare på plats i skolan. Det gynnar både elever med och utan NPF-diagnoser.

”Det vi vänder oss emot i vår artikel är inte stöd till elever med NPF-diagnoser utan hur stödet är utformat.”

Vi i Liberalerna är stolta över att vi i vår budget satsade mer än 10 miljoner kronor mer på skolan än Kristdemokraterna gör i sin. Det vi vänder oss emot i vår artikel är inte stöd till elever med NPF-diagnoser utan hur stödet är utformat. Därför är vi glada att regeringen, där Kristdemokraterna ingår, gör om skollagen för att förändra regleringen om extra anpassningar, så att inte ansvaret hamnar helt och hållet på lärarna.

Tillsammans kan vi åstadkomma stora framgångar för att svensk skola blir bättre, särskilt för barn som av olika anledningar har det svårt i skolan. Men då är det nog bäst om Kristdemokraterna lämnar skolfrågan till Liberalerna.

Metin Hawsho,
gruppledare för Liberalerna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:01

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors