Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

BILDEXTRA/ TV: Brand i lägenhet i Ronna

PHOTO-2024-01-20-16-58-53

Foto: Shamash Oyal

En brand utbröt i en lägenhet på Utmarksvägen i Södertälje under lördagseftermiddagen. Räddningstjänsten och polisen ryckte snabbt ut till plats för att hantera situationen.

På lördagseftermiddagen den 20 januari utbröt en brand i en lägenhet belägen i ett flerfamiljshus i Ronna. Larmet inkom till räddningstjänsten klockan 15.51, och flera räddningsenheter skyndade till platsen för att bekämpa elden.

Enligt första rapporter fanns ingen person i lägenheten när branden startade. Orsaken till branden är ännu inte fastställd och polisen var snabbt på plats för att assistera räddningstjänsten och påbörja en första utredning.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 januari 2024 16:32
Senast uppdaterad: 20 januari 2024 17:21

DEBATT: Vräkningar av barnfamiljer kräver ny social bostadspolitik

F8281F3C-FE3C-419A-8EFF-37F7120F7C16

Metin Hawsho, gruppledare (L) Södertälje och Victor Zetterman (L), andre vice ordf. Socialnämnden.

När fler och fler barnfamiljer vräks måste vi inse att det behövs en ny social bostadspolitik.

Det är förfärligt att ta del av nyheterna att 610 barn vräktes i Sverige 2023, en ökning från året innan. Det måste bli en väckarklocka för alla socialpolitiker i alla partier att dagens system med allmännyttan och sociala kontrakt inte är tillräckligt för att bekämpa social utsatthet. Sverige behöver införa behovsbostäder.

Varför en individ står utan bostad kan ha många förklaringar. Vissa har missbruksproblem, andra har lämnat ett destruktivt förhållande och flera lider av psykisk ohälsa. Att ha någonstans att bo är en helt avgörande trygghet för att kunna återstarta sitt liv. Tyvärr har många svikits av den sociala bostadspolitiken som förts i Sverige.

”De kommunala bostadsbolagen, till skillnad från privata, kan och ska ta socialt ansvar”

Många har fallit offer för den socialdemokratiska one size fits all-politiken som dominerat svensk välfärdspolitik i decennier. Att antalet barn som vräks ökar trots att kommunens egna hyresbolag, Telge Bostäder, besitter ett enormt bestånd på 10000 hyresrätter är ett underbetyg till hela modellen. Syftet med allmännyttan och motiveringen för dess existens och dominerande ställning på marknaden har varit att de kommunala bostadsbolagen, till skillnad från privata, kan och ska ta socialt ansvar.

Modellen har inte funkat som det var tänkt. Socialnämnden i Södertälje har länge haft problem att få loss tillräckligt många sociala kontrakt för att kunna tillgodose behoven för de verkligt utsatta. För att möta den växande sociala utsattheten behöver Sverige införa en ny boendeform. Vi i Liberalerna vill införa behovsbostäder, en subventionerad bostadsform för människor som har särskilt svårt att få tag i ett boende. 

(Annonslänk)

Det är viktigt att dessa behovsbostäder inte alla hamnar på samma ställe utan att ett antal behovslägenheter finnas i samma trappuppgångar som helt vanliga hyresrätter. Det är viktigt för att undvika stigmatisering och segregation. En behovsbostad är inte ett optimalt sätt att bo på, men det är bättre än hemlöshet och olika osäkra lösningar. 

Särskilt problematiskt är att kommunen idag tvingas hyra platser på skyddsboenden för dyra summor eftersom att socialtjänsten inte har tillräckligt stor tillgång på sociala kontrakt hos Telge Bostäder. Förvisso har socialnämnden tagit steg för att förbättra situationen genom ett nytt avtal med Telge Bostäder, men vilken effekt det får är ännu inte säkert. Bristen på sociala kontrakt är en problematik som återkommer på flera andra ställen i Sverige.

Södertälje har precis som alla andra svenska städer en handfull sociala problem att bemöta. Med behovsbostäder skulle vi kunna ge fler möjligheten till en drägligare och tryggare tillvaro.

Metin Hawsho
Liberalernas gruppledare Södertälje

Victor Zetterman,
(L), andre vice ordf. Socialnämnden.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors