Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

Idrottsföreningar krävs på återbetalning efter pandemin

SSK

Foto: Daniel Hansson

I efterdyningarna av pandemin konfronteras idrottsklubbar och -bolag i Sverige med återkrav på totalt 89 miljoner kronor i korttidsstöd från staten. I Södertälje finns det flera föreningar som nu står inför dessa återkrav.

Över 500 idrottsföreningar och bolag i Sverige har fått återbetalningskrav från Tillväxtverket på totalt 89 miljoner kronor för mottaget korttidsstöd under pandemin. Korttidspermittering var en central del av regeringens krisstöd under pandemin, där arbetsgivare kunde minska anställdas arbetstid med statligt stöd för att täcka delar av lönekostnaden.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Denna information, som sammanställts av Nyhetsbyrån Siren, har satt igång rättsprocesser om återkrav för flera elitklubbar, med chefsjuristen Madeleine Wagemyr från Arbetsgivaralliansen i spetsen. Bland de drabbade föreningarna finns Örebro Hockey, AIK Fotboll, Färjestads BK och Östersunds FK, där Örebro Hockey står inför det största enskilda återkravet på sju miljoner kronor.

– Många föreningar upplever att de har blivit uthängda för att ha försökt lura systemet, när de i själva verket gjort allt som de har blivit uppmanade att göra. Så det är viktigt att driva detta även ur den synpunkten, säger Madeleine Wagemyr till Nyhetsbyrån Siren.

I Södertälje har Södertälje Sportklubb, SSK, den största skulden till staten efter att ha mottagit stöd under pandemin. SSK står inför en återbetalning på 288 615 kronor och Södertälje Simsällskap betala tillbaka 76 959 kronor. Dessa föreningar utgör de med högsta återbetalningssummorna i kommunen.

Tillväxtverket understryker att återkraven främst beror på att föreningarna inte använt hela det utbetalade stödet, och att det inte finns någon anledning att behandla idrottsföreningar annorlunda än andra mottagare.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 december 2023 09:06
Senast uppdaterad: 13 december 2023 22:38

Sista utställningen – ett farväl genom barnens löpsedlar

IMG_9717

Pressbild

Grafikens Hus, som är ett konstmuseum för samtida grafisk konst, lämnar Södertälje kommun vid årsskiftet efter flera års verksamhet. Deras sista utställning i kommunen blir ett farväl genom projektet Barnens Löpsedlar.

I år har sjätteklassarna på Wasaskolan i Södertälje arbetat med temat ”Dröm om en annan värld” och fått i uppgift att fundera på vad de tycker är orättvist i sin vardag och hur en framtida löpsedel skulle kunna se ut när den orättvisan är löst.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Eleverna har tillsammans med Grafikens Hus konstpedagoger sedan tryckt varsin löpsedel med sitt budskap. På löpsedlarna syns visioner om minskad gängkriminalitet, skola för alla och Messi i Södertälje.

Grafikens Hus driver sedan 2016 det återkommande projektet Barnens Löpsedlar, som ger barn och unga möjlighet att uttrycka sin syn på samhället och låter dem ta plats i det offentliga rummet.

Vernissage för utställningen äger rum på Södertälje stadshus imorogn, den 6 december. Därefter tar Grafikens Hus med sig projektet Barnens Löpsedlar på turné när de från och med januari 2024 arbetar vidare mobilt i Stockholm.

Läs även:

Skribent: Lucas T

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 december 2023 08:00
Senast uppdaterad: 5 december 2023 09:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors