Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

Hon vinner Journalistförbundets prestigefyllda pris

Ann-Hog

Foto: Privat

Ann Högman vinner det prestigefyllda priset Årets textunder. Priset syftar till att hylla och uppmärksamma det betydelsefulla hantverket bakom undertextning inom film, tv och andra rörliga medier.

Södertäljebon Ann Högman stod som en av de flera nominerade till det nya priset ”Årets textunder” som delades ut för första gången under fredagen, den 1 december 2023.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

”Med säker hand och rutinerad fingertoppskänsla läggs ett undertextningspussel som saknar motstycke. Genomgående idiomatisk svenska, skicklig och genomtänkt segmentering, stadigt tempo, tidstypiska uttryck och tillvaratagna ordlekar – i denna översättning lämnas inget åt slumpen. Som helhet svensk undertextartradition när den är som bäst. Årets textunder 2023 tilldelas Ann Högman för undertexter av Barnmorskan i East End.”, löd nomineringen.

Undertextning är av stor betydelse då en betydande del av befolkningen inte läser böcker på fritiden och istället konsumerar rörlig bild med textning.

Priset instiftades av Journalistförbundets fackklubb Medietextarna och har som mål att framhäva framstående undertextare som har utmärkt sig under det gångna året.

Högman prisades för sitt arbete med undertextningen av tv-serien ’Barnmorskan i East End’, och erhöll stor ära, berömmelse, blommor och en elegant pokal när hon tilldelades priset.

De nominerade för Årets textunder var:

  • Annika Yberg för filmen Barbie
  • Love Waurio för serien Sex Education
  • Jennifer Warrender för filmen Där kräftorna sjunger
  • Sara Palmer för serien One Piece
  • Ann Högman för serien Barnmorskan i East End
  • Niklas Hellgren för serien Malpractice
  • Ingrid Eng för allmän skicklighet i översättning till engelska och som god kollega

Södertäljebon Ann Högman. Foto: Privat

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 december 2023 19:00
Senast uppdaterad: 3 december 2023 15:34

Scania varnar för att lämna Södertälje

Scania

Foto: Alexander Isa

Scania, en av Södertälje kommuns största privata företag, varnar för att företaget kan lämna Södertälje. Det rapporterade Dagens Industri på söndagseftermiddagen.

Scania, som sedan länge är ett av Södertäljes och Sveriges ledande företag inom industri, står inför en tid av potentiell omvälvning. Företagets anrika närvaro i staden, som varar sedan mer än hundra år tillbaka, kan komma att avslutas om inte villkoren för verksamheten förbättras. Detta meddelar Lars-Henrik Jörnving, Scanias globala chef för industriutveckling, i en kommentar till Dagens Industri.

– Är inte förutsättningarna riktiga kommer vi att titta på andra alternativ, säger Jörnving och uppmanar regionen att vässa villkoren för industrin, till DI.

Lars-Henrik Jörnvin och Scania kräver bättre villkor. Foto: Scania

Denna osäkerhet kring företagets framtid i Södertälje är särskilt betydande med tanke på dess roll som stadens största privata arbetsgivare. Med sina 14 725 anställda, enligt siffror från 2022, utgör Scania en vital del av den lokala ekonomin och arbetsmarknaden. Uttalandet om att överväga flytt från Södertälje innebär en allvarlig varning och kan ha omfattande konsekvenser för Södertäljes industriella framtid.

I slutet på november beslutade Kungliga Tekniska Högskolans, KTH, styrelse att avveckla sin närvaro i Södertälje, en handling som mötte skarp kritik från Lars-Henrik Jörnving. Jörnving uttryckte en önskan om att KTH skulle ha haft mer tålamod i sina ansträngningar att locka studenter till området.

Strax efter KTH:s tillkännagivande, annonserade Scania att de överväger att etablera ett nytt universitet i Södertälje för att fylla tomrummet efter KTH. Trots detta, förblir framtiden för en högre utbildningsinstitution i staden osäker.

– En akademisk partner är viktigt att ha här i staden för Scania och AstraZeneca, sade Scanias Lars-Henrik Jörnving tidigare till SVT.

Men till LT berättar Scanias presschef, Erik Bratthall, nu att det inte finns några som helst funderingar på att lämna Södertälje.

– Det är en väldigt hårt dragen rubrik, säger Bratthall till LT om rubriken i DI. Det finns inga som helst funderingar på att lämna Södertälje. De senaste åren har Scania plöjt ner miljarder kronor i investeringar i Södertälje. Vi har inte gjort några sådana investeringar någon annanstans i vår globala industrimiljö. Vi tror på Södertälje. Vi har vårt hjärta i Södertälje, säger han.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 december 2023 17:08
Senast uppdaterad: 3 december 2023 18:34

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors