Företag i fokus:

Livstidsdömde Bernard Khouri får rätt i hovrätten

321492135_967968821274573_7567495587817240392_n

Ni de Keiser försvarar livstidsdömde Bernard Khouri. Foto: Privat /Polisen.

Skattebetalarna tvingas betala närmare 12 000 kr för Bernard Khouris advokat Ni de Keisers resor till honom – det blir följden av ett färskt beslut från Svea hovrätt. Anledningen till det är att anstalten Kumla inte tillåter honom ringa till sin advokat som i stället måste åka och besöka honom på anstalten för att kommunicera.

Kronofogdemyndigheten beslutade att utmäta drygt 16 000 kr från livstidsdömde Bernard Khouris konton på anstalten. Med hjälp av sin advokat överklagade Khouri beslutet och hänvisade till att pengarna är intjänade via anstalten och därför inte får utmätas, men Nacka tingsrätt avslog yrkandet. Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu går på hans linje – utmätningen upphävs och Bernard Khouri får tillbaka sina pengar.

Av Svea hovrätts beslut framgår dessutom att Brottsoffermyndigheten och Skatteverket solidariskt ska ersätta Khouris för hans advokatkostnader i målet. Utöver kostnaden för advokatens arbete består en stor del av kostnaderna i advokatens utlägg och restid, till och från anstalten Kumla, för att kunna kommunicera med Khouri. Av advokatens motivering framgår att resorna har varit nödvändiga för att kunna hantera ärendet och tillvarata Khouris rätt då anstalten Kumla inte tillåter honom ha telefonkontakt med sin advokat.

Det här innebär att skattebetalarna nu ska ersätta dessa resor med närmare 12 000 kr.

Anstalten Kumla. Pressbild: Kriminalvården.

Telgenytt har varit i kontakt med Bernard Khouris advokat, Ni de Keiser från Advokatfirman Gripen, som företräder honom i ärendet.

Khouri ska få ersättning för dina resor till honom. Vad har du att säga om det?

– Att det är ett korrekt beslut. Jag har upplyst hovrätten om att anstalten Kumla inte har tillåtit oss att prata i telefon och att resekostnaderna är följden av det, säger Ni de Keiser till Telgenytt.

Så de här reskostnaderna som ska bekostas av allmänna medel beror på anstalten?

– Ja. Det här hade kunnat avhandlas telefonledes. Enda anledningen till att jag har behövt besöka klienten beror helt och fullt på anstalten Kumla.

Vad är skälet till att anstalten tillåter besök men inte telefonsamtal?

– Enligt anstalten Kumla är det resurskrävande att anstaltspersonal ska ringa upp advokaten och koppla samman samtalet med klienten. En åtgärd som kräver en person från personalen och som tar en millisekund att genomföra. Till skillnad från besök på säkerhetsavdelning som tar cirka tio personer från personalen i anspråk. Av någon anledning tillåter inte heller anstalten Kumla att de intagna ringer till advokater inom INTIK-systemet där de också själva betalar för samtalet.

Vart finns logiken i det här?

– Det får ni fråga anstalten Kumla om.

Gäller det här bara den livstidsdömde Bernard Khouri?

– Nej. Det här gäller som huvudregel för samtliga intagna på alla säkerhetsavdelningar runtom i landet.

Vad ser du för problem med att anstalten inte tillåter telefonsamtal?

– Många. En konsekvens är att advokater inte kommer ha viljan eller möjligheten att åta sig uppdrag där klienter sitter på säkerhetsavdelning eftersom det innebär stora svårigheter att fullgöra ett uppdrag på ett fullgott sätt utan någon telefonkontakt. En annan konsekvens är att det blir ökade kostnader för den intagne som exempelvis behöver betala det merarbete som det innebär för advokaten, brevkostnader till och från advokaten samt ersättning för resväg för advokaten till/från anstalt för kontakt med klient, säger Khouris advokat och fortsätter.

– En ytterligare konsekvens är att många intagna inte har den ekonomiska möjligheten att betala det här och alltså inte har möjlighet att anlita en advokat. I vissa ärenden som de intagna behöver hjälp med har man inte rätt till ett offentligt biträde. Det här innebär i praktiken att de intagna fråntas möjligheten och rätten att få hjälp och råd från advokater.

Och de konsekvensen som lyfts upp med bland annat resor till och från anstalten – det betalas ut ur allmänna medel?

Svar ja, det gör det.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 december 2022 16:13
Senast uppdaterad: 28 december 2022 16:21

Amanda Zahui lämnar basketlandslaget i protest – anklagar förbundet för rasism

200209 Amanda Zahui of Sweden and Kyara Linskens of Belgium during the FIBA womens Olympic qualifying basketball match between Sweden and Belgium on February 9, 2020 in Oostende, Belgium.
Photo: Gregory Van Gansen / Bildbyrån
200209 Amanda Zahui of Sweden and Kyara Linskens of Belgium during the FIBA womens Olympic qualifying basketball match between Sweden and Belgium on February 9, 2020 in Oostende, Belgium. Photo: Gregory Van Gansen / Bildbyrån

Pressbild: Svenska Basketbollförbundet

Basketstjärnan Amanda Zahui från Södertälje, 30, meddelade under måndagskvällen att hon lämnar det svenska basketlandslaget med omedelbar verkan. Zahui motiverar sitt beslut med att hon inte längre känner att landslagsmiljön är trygg och anklagar basketförbundet för att inte ta tag i problem med rasism.

Kritiken mot förbundet handlar bland annat om bristande stöd när Israel-Palestina konflikten blossade upp igen tidigare i höstas. Zahui, som sedan i somras spelar för den israeliska klubben Maccabi Bnot Ashdod, upplevde att ingen från förbundet hörde av sig för att kontrollera om hon och landslagskollegan Paulina Hersler var oskadda.

– Det var min sista droppe. Basketförbundet bryr sig inte om mig som person, säger Zahui till SVT Nyheter.

Basketförbundets sportchef Lars Johansson bekräftar att kommunikationen brustit och att man borde hört av sig till de båda spelarna. Samtidigt avfärdar han kritiken om bristande arbete mot rasism som Zahui och flera andra landslagsspelare riktat.

– Jag delar inte hennes uppfattning att vi inte gör något åt saken eller att vi inte lyssnar. Jag tycker att vi jobbar hårt med den här typen av frågor i svensk basket, säger Johansson till SVT Nyheter.

Amanda Zahui var innan beskedet enligt uppgift aktuell för landslagsspel i EM-kvalet i november.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 16:39
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 16:44

Nu ska polisen stoppa kriminellas nyrekrytering

Salt

Dödskjutingen i Saltskog i fjol. Läsarbild

Efter föregående års våldsamma gängkonflikter som ledde till flera dödskjutningar, lanserade Polismyndigheten i början av året ett pilotprojekt. Nu startas det brottsförebyggande programmet ”Rätt Kurva” för att förhindra rekrytering av barn in i kriminaliteten.

Under 2022 sköts sju personer till döds i Södertälje – i hela landet 61 personer. Genom projektet ”Kurve Kriegen”(Rätt kurva) ska svensk polis fokusera på barn mellan åtta och femton år med syftet att identifiera de som befinner sig i riskzonen för att fastna i grov kriminalitet.

 ”Rätt Kurva” tar en unik approach genom att testa nya arbetsmetoder som involverar barnens familjer, näringsliv och civilsamhälle för ett omfattande samarbete. I samarbete med kommunerna Göteborg, Linköping och Södertälje ska Polismyndigheten, stöttat av näringslivet genom den ideella föreningen Beredskapslyftet, minska nyrekryteringen och istället öppna dörrar som leder bort från kriminalitet.

– Vi är stolta över att få vara en del av denna viktiga verksamhet. Beredskapslyftets roll är att vara noden mellan socialtjänst, näringsliv och civilsamhälle. Med vårt nätverk kommer vi kunna stötta med finansiering och kontakter inom näringslivet för exempelvis arbetstillfällen, studiebesök, mentorskap samt annat stöd som efterfrågas för att uppfylla programmets mål, säger Malin Crona, projektledare Beredskapslyftet.

Metoden har sitt ursprung från Tyskland men anpassats för svenska förhållanden. Programmet är frivilligt, kostnadsfritt för deltagande familjer, och strävar efter att stödja barnen och deras familjer på ett nytt sätt, med fokus på utbildning och fritid.

– Arbete och arbetsgemenskap är det mest brottsförebyggande av allt. Erbjud praktikplatser och sommarjobb, inte bara till barn och unga som du redan känner eller dina vänners barn utan också till familjer som saknar stora nätverk, säger Carin Götblad, polismästare vid NOA.

Rätt Kurva ska köra som en 3-årig pilot i tre regioner, och om det visar sig framgångsrikt, planeras en större utrullning. Göteborgs universitet kommer att övervaka och utvärdera projektets framgångar.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 13:07
Senast uppdaterad: 18 februari 2024 14:03

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors