Företag i fokus:

Vi lever med en ny pandemi i startlinjen

Södertälje

Arkivbild

Covid-19 lamslog hela världen med sin mutation och spridning. Gjorde människor sjuka, ärrade med postcovid och lämnade familjer i sorg efter tusentals människors liv som släcktes av den vidriga sjukdomen. Än idag har viruset satt sina spår. Människor tvingades vaccineras mot det, men det innebar inte att en spridning inte fortgick. Tror inte någon undgått situationen, historien eller konspirationsteorierna kring covid-19 pandemin.

Folkhälsomyndigheten drog tillbaka sina rekommendationer och restriktioner vad gäller att hålla sig hemma, isolerad om man hade minsta förkylningssymptom, om någon i familjen var smittad eller om man varit på en tillställning som lett till en smittospridning. Vi gick i samma veva från att smittospåra och agera agenter, till att leva loppan med hosta och snytningar på offentliga platser. Få testar sig idag och nu har en ny våg konstaterats. Den fjärde vågen är igång för fulla muggar.

Det är otroligt hur snabbt människan återgick från isolation till att inte bry sig längre. Medmänskligheten och att bry sig om sina medmänniskor försvann när FHM återgick till stabilt läge. Nyligen gick Södertälje sjukhus ut med att de går i stabläge, tider för operationer skjuts fram och har nått inhumana väntetider. Människor som väntat på att få opereras får vänta i en evig väntan. Hur länge ska vi drabbas av denna pandemi?

Södertälje sjukhus gick i december i stabläge.

Visst, jag vet att den inte klassas som det idag. Inte längre. Men när effekterna fortsätter att slå ut och skada, så kan man inget annat än att tro det. Människor som redan lider, får lida ännu mer. Sjukvården har belastats, sjukvårdspersonal lider, och går på knäna. Hör man något om det? Nej, och varför inte är min undran. Varför pratar man så lite om situationen inom vården.

Trots vaccinationshetsen insjuknar människor allvarligt, enligt folkmun så insjuknar vaccinerade ännu svårare än ovaccinerade. Hetsen uppstod trots att man inte ens visste vilka effekter vaccinet gav. Idag kan vi se lite mer av dess effekter eller av dess saknad av effekter. Trist.

Hur länge ska vi låta vår viktigaste samhällstjänst att gå på knäna, att slita ut sig, bli utbrända och gå från att studera i tiotals år för att läka människor, till att inte vilja se en patient pga. pressen som är inom vården idag. Vi är beroende av våra läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, vårdare, alla poster inom vården för att ha en livsvärdig framtid, men ändå sopas deras situation under mattan. Är det politiskt eller ett systemfel? Handlar det om resurser?

Jag har inga svar, mer än att detta är orimligt att låta denna ”pandemi” få fortgå. Pandemin som skadar våra sjuka människor, våra älskade sjukvårdspersonal som går på knäna och sjukhus som behöver gå i stabläge för att överleva. Inte okej!

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 januari 2023 16:21
Senast uppdaterad: 1 januari 2023 16:49

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Sprängningarna ökar – Men få domar och många frikännanden

Polis

Arkivbild

Antalet sprängningar ökar i Sverige, men antalet domar är få och frikännanden många. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt information om Sprängningar och domar.

Antalet sprängningar i Sverige ökade igen under 2022 och inledningen av 2023 har sett ännu mörkare ut med många våldsdåd, skottlossningar och sprängningar som kopplas till kriminella grupperingars konflikter om narkotikamarknaden – främst i Sundsvall. Polismyndigheten rapporterade 29 sprängningar eller försök och förberedelser därtill under januari 2023.

Region Stockholm har drabbats mest av sprängningar, men ingen region har varit helt förskonad. I Södertälje har flera personer gripas för bland annat en sprängning mot en fastighet i januari. Dock är det mycket få fall som leder till åtal och tingsrättsdomar, endast 18 stycken under 2022, och nästan hälften av de åtalade friades.

En av anledningarna är att brotten, enligt Jon Wåhlander på Nationella bombskyddet, är svårutredda. Utredningarna är ofta omfattande och tar lång tid, vilket förklarar det låga antalet domar.

– Det hör till sakens natur att mycket av bevisningen går upp i rök i samband med att det sprängs. Vi noterar också att i ärenden där vi har haft stora förhoppningar på fällande domar så har tingsrätten ansett att bevisföringen inte räckt och därför dömt till ringa straff eller valt att fria helt, säger operativ chef på Nationella bombskyddet inom Polismyndigheten till Siren, Jon Wåhlander.

(Annonslänk)

Totalt åtalades 33 personer för sprängningar eller medhjälp, anstiftan eller förberedelse år 2022. Av dessa fälldes 17 personer, medan 15 friades. Att sprängningarna ökar kopplas enligt polisen till den gängkonflikt som pågår i Stockholmsområdet och länkas samman främst till narkotikamarknaden.

– När en konflikt eskalerar och det blir en maktobalans då ökar också ofta antalet sprängningar i ett geografiskt område, nu senast Stockholm, säger Wåhlander.

Flera ärenden har rört termosbomber och handgranater, och i ett fall från Stockholms län greps två män med en handgranat som skulle placeras vid en bostad. Jon Wåhlander pekar ändå på att finns fall där gärningsmän har dömts till långa fängelsestraff för sprängningar, trots omfattningen av utredningarna. Han tror också att det kommer att bli fler sådana domar i framtiden.

– När sprängningarna började hade stora delar av rättskedjan inte vana av att utreda den här typen av brott. I takt med att vi blir bättre hoppas jag att det kommer att leda till fler fällande domar, säger Jon Wåhlander till Siren.

Fakta: Sprängningar och domar

  • 2019 anmäldes 242 fall av sprängningar (genomförda, förberedelse eller försök) enligt polisens statistik. 2020 var antalet 209, och 2021 totalt 158. 2022 anmäldes 191 sprängningar och fram till 31 januari i år 29.
  • Under 2022 meddelades 18 tingsrättsdomar i mål där personer hade åtalats för någon form av allmänfarlig ödeläggelse. Förutom fullbordat brott kunde det röra sig om exempelvis förberedelse eller anstiftan.
  • Ärendena inkluderade totalt 33 personer, av dessa fälldes 17 personer.

Källa: Polismyndigheten samt Acta Publicas rättsdatabas.

Läs även: – Man från Södertälje häktad för bombdåd i Kista

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 12:45
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 14:02

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors