Företag i fokus:

Är vi i begynnelsen av ett ekonomiskt folkmord?

BankID bank kort

Foto: PxHere/arkivbild.

Många drivna entreprenörer har drabbats av bankernas agerande. Utan någon vettig förklaring stängs kontona ned och därmed förstör människors liv. Ju djupare man dyker i detta desto märkligare blir det.

Klippta tillgångar, avbrutna transaktioner, förhindrade löneutbetalningar och människor som anmäler för personliga konkurser. Är det bara en specifik etnisk folkgrupp som drabbas?

Måndagen den 5 december uppstod ett bankdrama på SEB:s huvudkontor i Södertälje. Två framgångsrika entreprenörer, Andreas Nayis och Mousa Kerimo, som endast gick till banken för att få ut sin rätt till en förklaring till varför deras konton stängts ner.

De vägrade att lämna SEBs lokala kontor då de nekades en förklaring. Istället för att få ett svar från banken tillkallades polisen som visade vägen ut.

Det visar sig att Nayis och Kerimo inte är de första som drabbats av att fått sina konton nedstängda. Detta har pågått i över ett år nu och det fruktansvärda är tanken bakom att dessa drabbade människor inte fått en förklaring. Vad har denna beskyllning för grund?

Men det är inte bara entreprenörer som drabbas.

I en insändare skriver debattören Özcan Kaldoyo att roten till problemet verkar vara en hemlig rapport som kallas ”Släktbaserade kriminella nätverk i Sverige”. Där har polisen olagligt registrerat 1000-tals Södertäljebor – från små barn till gamla människor. Alla i ledet har registrerats.

För kännedom så fick Kaldoyos 90-åriga mor sitt bankkonto stängt av Swedbank. 

2013 upprättade polisen ett annat olagligt register. Den gången på svenska romer, något som DN rapporterade. I kartläggningen registrerades 1000-tals barn och vuxna olagligt – enbart för att de var födda i romska familjer. Stora demonstrationer på flera platser utfördes av personer med romsk tillhörighet med anledning av registreringen, bland annat utanför Sveriges riksdag. Polisens olagliga register visade inte brottslighet och resulterade i att många oskyldiga hamnade med i kartläggningen.

Är det likande som pågår i Södertälje?

DN skrev också om det olagliga bakom att kategorisera och upprätta etniskt baserade register i Sverige. Registreringen av släktband, hemadresser och personuppgifter kan vare ett brott mot Europakonventionens artikel 8 – det slog rätten fast till skydd för privat- och familjeliv.

Eftersom många av de drabbade är assyrier/syrianer går det inte att undvika tanken att detta kan vara ett ekonomiskt folkmord likt Seyfo på just denna folkgrupp. Tankarna går dock i hur resonemangen lyder. Varför sker sådan ekonomiskexil i det tysta?

Polisens hemliga rapport där 1000-tals Södertäljebor registrerats. Arkivbild.

Özcan Kaldoyo drev tidigare i år frågan upp till riksdagen och ville skapa en seriös debatt kring denna fråga.

Är det verkligen den nivån vi kommit till, att en folkgrupp olagligt ska drabbas på detta sätt? Beror detta på polisens hemligstämplade rapport om ”släktbaserade kriminella nätverk”.

Telgenytt har tagit del av rapporten och min uppfattning är att minst 10.000 assyrier/syrianer, kaldéer och armenier registrerats i Södertälje – oskyldigt och olagligt. Samma folkgrupp utsattes år 1915 för ett brutalt folkmord i Ottomanska riket där minst 80 procent av befolkningen utplånades.

Vart är vi på väg om vi i Sverige inte ska kunna känna oss som ett i samhället – oavsett härkomst, bakgrund eller etnisk tillhörighet. Det är just det som gör Sverige till det attraktiva land det är, att oavsett vem du är så är du välkommen.

Jag menar, till och med IS-anhängare, som öppet gått ut med att de vill få en andra chans efter sitt medvetna val till att åka ner till Syrien, endast för att mörda kristna människor, har fått återvända och fått hjälp. Men ett folk som lyft svensk näringsverksamhet, som bidrar till näringslivet, som gjort sig ett namn, ett hem och ett liv i Södertälje. De kan inte ens få upprättelse i form av att få ett svar till varför banken valt att stänga ner förmodligen deras enda tillgång till att klara sig i samhället.

Det många människor inte tänker på är att via banken sköts allting. Lön kommer in, räkningar betalas, du identifierar dig med Bank-ID på många arbetsplatser. Likt min krävs BankID för att jag ska kunna sköta mina dagliga arbetsuppgifter.

Den som drabbas stryps i förutsättningar för att överleva. Har du ingen bank har du heller inget BankID eller Swish. Hur kan detta få fortgå? Hur är det möjligt att de drabbade inte får klara besked, mer än att på grund av ”Brist på kundkännedom” stänga ner ett konto.

Uppenbarligen är assyrier/syrianer, kaldéer och armenier i Södertälje extra utsatta.

Ett mycket allvarligt läge.

Läs även: – Stängda bankkonton – Dra inte alla människor över en kam

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 januari 2023 14:31
Senast uppdaterad: 9 januari 2023 19:21

Ljuspunkten, verksam sedan 1972, stänger för gott

ljusp.-

Grundaren Anders Jonsson, dottern Nina Tiedemann och Ninas 22-åriga dotter Tilde Lindström.
Foton: Privata/Alexander Isa

Efter mer än 50 år som en av Södertäljes mest anrika butiker, stänger Ljuspunkten sina dörrar för alltid. Den familjeägda butiken, en central punkt i stadsbilden sedan ett halvt sekel tillbaka, tar farväl av sina trogna kunder.

Ljuspunkten, en trotjänare i Södertäljes detaljhandel, har sedan etableringen varit en viktig del av stadscentrumets kommersiella liv. Butiken, som drivs av den tredje generationen i familjen Jonsson-Tiedemann, kommer att stänga i slutet av april, vilket markerar slutet på en era.

För närvarande styrs butikens dagliga verksamhet av 22-åriga Tilde Lindström, som tog över rodret från sin mamma Nina Tiedemann. Nina, i sin tur, hade tidigare tagit över verksamheten i början på 00-talet från sin far, Anders Jonsson, som grundade butiken 1972. Sedan dess har Ljuspunkten varit en familjeangelägenhet, med en stark tradition av personlig service och ett engagemang i det lokala samhället.

Kollegorna Linda Gustavsson och Tilde Lindström.
Foto: Alexander Isa

Men trots sin långa historia och djupa rötter i samhället, har Ljuspunkten inte varit immun mot de utmaningar som detaljhandeln står inför idag. Från början av januari signalerade en skylt på dörren att slutet var nära. Från och med den 30 april står den 400 kvadratmeter stora butiken, fördelad på två plan och med utsikt över inre Maren, tom.

Tilde Lindström pekar på flera orsaker till butikens nedgång, inklusive brist på parkeringsmöjligheter, en ökad trend mot näthandel och påverkan av inflationen. Dessa faktorer har tillsammans bidragit till ett minskat kundflöde och en osäker ekonomisk framtid för butiken.

Med den sista april som slutdatum, är utförsäljningen redan i full gång med stora rabatter. Hela butiken och lagret ska tömmas, vilket erbjuder en sista chans för kunderna att säkra en del av Ljuspunktens historia. Tilde och hennes familj bär med sig minnen av bättre tider, när butiken var en livlig mötesplats för samhället. Avslutningen av Ljuspunkten är inte bara slutet på en affärsverksamhet, utan också slutet på en epok i Södertäljes handelshistoria.

– Vi är glada och tacksamma för de fina och roliga år vi har fått ha i Södertälje. Nu är det dags för oss att hitta på något annat, säger Tilde Lindström till Telgenytt.

Tilde Lindström. 
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 24 mars 2024 22:17

Regeringen förnyar förtroendet för Boel Godner

Boel Godner

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S)
Foto: Shamash Oyal

Boel Godner kvarstår i styrelsen för Arbetsförmedlingen efter att regeringen åter bekräftat sitt förtroende för henne.

Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande, utsågs ursprungligen till ledamot i Arbetsförmedlingens styrelse med start den 1 april 2021. Hennes förordnande, som löpte ut den 24 mars 2024, har nu fått en förlängning av regeringen. Redan den 21 mars meddelade regeringen att Godner fortsätter att inneha förtroendet som styrelseledamot.

I beslutet fastställer regeringen att kommunstyrelsens ordförande Boel Godner förordnas att verka som styrelseledamot i Arbetsförmedlingen för ytterligare en mandatperiod, från och med den 1 april 2024 till och med den 31 mars 2027.

– Jag är hedrad över att ha ett så viktigt och intressant uppdrag. Jag har suttit med i Arbetsförmedlingens styrelse i tre år nu och är glad över att ha fått förnyat förtroende, säger Boel Godner(S), till Telgenytt

Detta beslut markerar en fortsättning på Godners arbete och engagemang inom myndigheten, vilket understryker regeringens tillit till hennes bidrag till styrelsens arbete och Arbetsförmedlingens utveckling.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 24 mars 2024 22:18

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors