Företag i fokus:

Är vi i begynnelsen av ett ekonomiskt folkmord?

BankID bank kort

Foto: PxHere/arkivbild.

Många drivna entreprenörer har drabbats av bankernas agerande. Utan någon vettig förklaring stängs kontona ned och därmed förstör människors liv. Ju djupare man dyker i detta desto märkligare blir det.

Klippta tillgångar, avbrutna transaktioner, förhindrade löneutbetalningar och människor som anmäler för personliga konkurser. Är det bara en specifik etnisk folkgrupp som drabbas?

Måndagen den 5 december uppstod ett bankdrama på SEB:s huvudkontor i Södertälje. Två framgångsrika entreprenörer, Andreas Nayis och Mousa Kerimo, som endast gick till banken för att få ut sin rätt till en förklaring till varför deras konton stängts ner.

De vägrade att lämna SEBs lokala kontor då de nekades en förklaring. Istället för att få ett svar från banken tillkallades polisen som visade vägen ut.

Det visar sig att Nayis och Kerimo inte är de första som drabbats av att fått sina konton nedstängda. Detta har pågått i över ett år nu och det fruktansvärda är tanken bakom att dessa drabbade människor inte fått en förklaring. Vad har denna beskyllning för grund?

Men det är inte bara entreprenörer som drabbas.

I en insändare skriver debattören Özcan Kaldoyo att roten till problemet verkar vara en hemlig rapport som kallas ”Släktbaserade kriminella nätverk i Sverige”. Där har polisen olagligt registrerat 1000-tals Södertäljebor – från små barn till gamla människor. Alla i ledet har registrerats.

För kännedom så fick Kaldoyos 90-åriga mor sitt bankkonto stängt av Swedbank. 

2013 upprättade polisen ett annat olagligt register. Den gången på svenska romer, något som DN rapporterade. I kartläggningen registrerades 1000-tals barn och vuxna olagligt – enbart för att de var födda i romska familjer. Stora demonstrationer på flera platser utfördes av personer med romsk tillhörighet med anledning av registreringen, bland annat utanför Sveriges riksdag. Polisens olagliga register visade inte brottslighet och resulterade i att många oskyldiga hamnade med i kartläggningen.

Är det likande som pågår i Södertälje?

DN skrev också om det olagliga bakom att kategorisera och upprätta etniskt baserade register i Sverige. Registreringen av släktband, hemadresser och personuppgifter kan vare ett brott mot Europakonventionens artikel 8 – det slog rätten fast till skydd för privat- och familjeliv.

Eftersom många av de drabbade är assyrier/syrianer går det inte att undvika tanken att detta kan vara ett ekonomiskt folkmord likt Seyfo på just denna folkgrupp. Tankarna går dock i hur resonemangen lyder. Varför sker sådan ekonomiskexil i det tysta?

Polisens hemliga rapport där 1000-tals Södertäljebor registrerats. Arkivbild.

Özcan Kaldoyo drev tidigare i år frågan upp till riksdagen och ville skapa en seriös debatt kring denna fråga.

Är det verkligen den nivån vi kommit till, att en folkgrupp olagligt ska drabbas på detta sätt? Beror detta på polisens hemligstämplade rapport om ”släktbaserade kriminella nätverk”.

Telgenytt har tagit del av rapporten och min uppfattning är att minst 10.000 assyrier/syrianer, kaldéer och armenier registrerats i Södertälje – oskyldigt och olagligt. Samma folkgrupp utsattes år 1915 för ett brutalt folkmord i Ottomanska riket där minst 80 procent av befolkningen utplånades.

Vart är vi på väg om vi i Sverige inte ska kunna känna oss som ett i samhället – oavsett härkomst, bakgrund eller etnisk tillhörighet. Det är just det som gör Sverige till det attraktiva land det är, att oavsett vem du är så är du välkommen.

Jag menar, till och med IS-anhängare, som öppet gått ut med att de vill få en andra chans efter sitt medvetna val till att åka ner till Syrien, endast för att mörda kristna människor, har fått återvända och fått hjälp. Men ett folk som lyft svensk näringsverksamhet, som bidrar till näringslivet, som gjort sig ett namn, ett hem och ett liv i Södertälje. De kan inte ens få upprättelse i form av att få ett svar till varför banken valt att stänga ner förmodligen deras enda tillgång till att klara sig i samhället.

Det många människor inte tänker på är att via banken sköts allting. Lön kommer in, räkningar betalas, du identifierar dig med Bank-ID på många arbetsplatser. Likt min krävs BankID för att jag ska kunna sköta mina dagliga arbetsuppgifter.

Den som drabbas stryps i förutsättningar för att överleva. Har du ingen bank har du heller inget BankID eller Swish. Hur kan detta få fortgå? Hur är det möjligt att de drabbade inte får klara besked, mer än att på grund av ”Brist på kundkännedom” stänga ner ett konto.

Uppenbarligen är assyrier/syrianer, kaldéer och armenier i Södertälje extra utsatta.

Ett mycket allvarligt läge.

Läs även: – Stängda bankkonton – Dra inte alla människor över en kam

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 januari 2023 14:31
Senast uppdaterad: 9 januari 2023 19:21

KRÖNIKA: Ett ovärdigt slut på säsongen SSK

SO10167-scaled-e1711310096712-1536x1198-1

En bild som säger mycket, uppgivenhet och depp, haveri för SSK i kvartsfinalen mot BIK Karlskoga
Foto: Shamash Oyal

Slutspelet för SSK blev ett stort misslyckande. Man förlorade mot en motståndare som brann för uppgiften mer och BIK Karlskoga står därför med bägge benen i semifinal.

Och det finns inget att skylla på. Det är inte marginaler som avgör, det är inte oflyt. BIK Karlskoga var redo för det här ”kriget”. SSK hade hade den tveksamma formen och spelet från grundseriens sista fjärdedel med sig in i kvartsfinalen. Problemet med målskyttet började redan med drygt tio matcher kvar och spelet i övrigt hade börjat hacka redan då.

Laget stålsatte sig och lyckades besegra AIK och till slut Djurgården på hemmaplan i de sista omgångarna men känslan är att de matcherna sög musten ur laget. Resterande del har sett energifattigt och uppgivet ut.

Det blir supporterhjärtat som får tala i den här texten, mycket har redan sagts av spelare, ledare och supportrar under och efter kvartsfinalen mot BIK Karlskoga. Tar dock fasta på något som SSK:s sportchef Emil Georgsson sade till LT efter matchen:

”Vi har haft bra förutsättningar, vi har haft fansen med oss och klubben har backat upp oss, och vi betalar inte tillbaka ett jävla dugg”

Ja det är så känslan är.

Man spände bågen högre än ifjol, kontinuiteten i lagbygget var viktigt sades det. Laget skulle vara mer erfaret, bredare och mindre känsligt för skador. Spelare adderades till laget som ”vet vad som krävs för att vinna”. Inget av det här syntes egentligen till i de fyra matcher som SSK ”deltog” i.

Hockeyklyschor, floskler och ord som används på repeat

Slätstruket är det som kommer upp på näthinnan för SSK:s insats . Ett lag var redo för slutspel och allt vad det innebär, ett lag var inte det. För SSK:s del var det nervöst, tafatt, otajmat och det syntes tydligare och tydligare ju längre matchserien fortgick.

”Det är nu det roliga börjar”, ”Vi ska vara som bäst i slutet av säsongen”. Är verkligen revanschsugna”. ”Vi vet vad vi kan och litar på processen”.Vi ska bli bättre för varje dag” – Meningar som används frekvent under en hockeysäsong men bara blir tomma ord när det för många slutar i besvikelse och känslan av att man inte ens faller med flaggan i topp.

Att det lilla extra hos SSKspelarana inte fanns att kräma ur blev som allra mest tydligast i 4:e matchen, som egentligen rann SSK ur händerna redan 3 minuter in i första perioden. Istället för den sista desperata pushen och på riktigt utmana Karlskoga så var det fortsatt de som kontrollerade tillställningen.

Många väntade på den stora stjärnans comeback, Linus Videll skulle bli den avgörande faktorn. Linus hann aldrig komma i form efter sin skadefrånvaro.
Foto: Shamash Oyal

För höga förväntningar?

Södertälje Sportklubbs representationslag var aldrig riktigt nära, det måste man vara ärlig att säga. I stridens hetta, inför och efter matcher så blir det lätt att sminka över sanningen. Den kan sammanfattas på ett enda sätt – Ett lag från Värmland hanterade från första nedsläpp de här matcherna på helt rätt sätt, åtta raka vinster i ljumna serielunksmatcher, tabellpalceringar hit och dit var helt utan betydelse.

SSK blev aldrig den lagmaskin som många hade förväntat sig. Kanske är det just de ”för höga” förväntningarna som gör att vi som följer laget nära känner oss blåsta på konfekten. Den nedåtgående spiral som laget hamnade i både spelmässigt som lag men också spelare för spelare borde kanske varit en varningsklocka.

Att under ordinarie serielunk där inte alla matcher är av ”slutspelskaraktär” spela på ett sätt och vinna matcher är en sak. Att sedan inte klara av att anpassa sig till det mer täta, fysiska och desperata spel som ofta krävs i slutskedet av en säsong säger något helt annat.

(Annonslänk)

Specialteams följde samma mönster som övriga moment i lagets spel. Boxplay fick laget och coachstaben inte ordning på alls under hela säsongen. Att gå in i ett slutspel och inte ha de rätta verktygen i sådana viktiga spelmoment sänker förutsättningarna rejält att bli framgångsrika i det samma.

Med dessa förutsättningar så är det med facit i hand inte en så stor skräll att BIK Karlskoga tar sig vidare till semifinal. Man hade som lag betydligt bättre fart på ”grejerna” än vad motsvarigheten från Södertälje hade.

”Frälsarens återkomst”

Många väntade på besked om när Linus Videll skulle göra comeback för laget i slutspelet, det var han som skulle göra det. Tyvärr verkade det som att stora delar av laget också gick och väntade in hans närvaro, likt ifjol så blev offensiven succesivt mer uddlöst efter hans skada. Enligt hans egna utsago så var foten inte helt redo för den belastning som slutspelshockey innebär och skulle vara mer redo i en semifinal. BIK Karlskoga skulle ”bara” klaras av först.

När man försöker se nyktert på varför säsongen slutade som den gjorde, är känslan att oavsett om Videll hade kommit in i slutspelet utan ett skadeuppehåll på två månader så hade utgången blivit den samma ändå. Helhetsintrycket är att det var krampaktigt i för många händer och fötter samtidigt för att resultatet skulle bli annorlunda.

Laget lyckades inte slå om och anpassa sig till den hockey som matchade BIK Karlskogas. De gick verkligen all in från första nedsläpp i första mötet lagen emellan, verkligen alla spelare i det laget var beredda att gå över lik för att gå vinnande ur striden. Så med formkurvor som gått åt olika riktningar och olika mindset att ta sig an uppgiften så är det inte en så stor skräll att BIK är vidare till semifinal. De var rustade för strid och förberedda på alla olika scenarier. SSK lyckades inte nollställa sig från en vacklande sista tredjedel på grundserien.

Det här blir min första och enda text om Södertälje Sportklubbs inte allt för lyckade slutspel säsongen 2023-24. Det här får sjunka in några dagar sedan är det dags att blicka framåt. Det mesta är sagt redan.

Hör gärna av er med synpunkter till oss. Vad vill ni läsa om? Vad saknar ni i vår bevakning om SSK? Era synpunkter hjälper oss att bli bättre.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 16:23
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 16:50

Stabil matprisutveckling – Men påskmaten blir dyrare

grass-food-spring-color-holiday-garden-815365-pxhere.com_

Foto: Pexels

Trots en nästintill stillastående matprisökning under februari månad, har priserna på traditionella påskdelikatesser ökat mer markant jämfört med andra livsmedel. Detta enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste konsumentprisindex (KPI).

Under februari 2024 var de genomsnittliga priserna på livsmedel generellt 0,9 procent högre än samma månad föregående år. Dock observerades en större prisökning för produkter typiskt associerade med påskbordet, vilket framhäver en specifik prisuppgång inom denna kategori.

Specifikt noterades lax, sill och ägg för att ha haft de mest signifikanta prisökningarna jämfört med februari förra året, vilket tyder på att påskens favoriträtter blir allt dyrare.

– Äggpriserna brukar sjunka runt påsk, men frågan är från vilken nivå det blir i så fall. Det senaste året har priserna på ägg stigit med nästan 12 procent. Räknat tre år bakåt har äggpriserna ökat med närmare 48 procent, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Även choklad har sett en högre prisökning än andra godissorter under det senaste året, även om godis generellt sett har upplevt större prisökningar över en treårsperiod. Under samma period har även båda lax och sill ökat med ungefär 30 procent i pris.

– Den enda påskmaten som tydligt minskat i pris jämfört med förra året är kyckling, säger Carl Mårtensson.

Denna utveckling belyser en intressant trend där säsongsbetonade livsmedel, särskilt de som förknippas med högtider som påsk, upplever prisökningar utöver den generella inflationstakten. Det pekar på en möjlig kostnadsökning för konsumenter som vill upprätthålla traditionella matvanor under högtiderna, samtidigt som det visar på de bredare ekonomiska påverkningarna av prisförändringar inom livsmedelssektorn.

Prisutveckling på påskmat (beräknat på februaripriser)

ProduktFörändring senaste åretFörändring senaste tre åren
Ägg11,6%47,7%
Gravad/rökt lax9,6%31,3%
Sill8,2%29,9%
Choklad6,9%24,6%
Kaviar6,3%25,2%
Potatis4,4%29,9%
Godis (konfektyr)4,2%23,8%
Lammkött-0,1%26,5%
Fjäderfjän (kyckling)-5,1%25,2%

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 12:38
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 12:38

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors