Företag i fokus:

Så lockas medarbetare till Socialkontoret i kommunen

321797441_834163664347383_8876853207104254659_n

Stina Hermansson. Foto: Privat.

På socialkontoret i Södertälje kommun arbetar man aktivt med introduktion in i arbetslivet. Genom ett traineeprogrammet får studenter möjligheten att omvandla teoretiska kunskaper till praktiska färdigheter.

Stina Hermansson, som är verksamhetsutvecklare på Barn och ungdom, har varit med sedan uppstarten av traineeprogrammet år 2018. År 2020 utökades verksamheten till att omfatta hela socialkontoret med vuxenenhet, arbete och försörjning.

Syftet med programmet är att underlätta övergången från att vara student till att bli en medarbetare på kontoret.

Hur började programmet?

– Av erfarenhet har man sett att Barn och ungdom visat på ett utökat behov av en längre introduktion för socialsekreterare, samtidigt som det fanns ett behov att anställa socionomer. De flesta av de som rekryterades till socialkontoret var nyexaminerade, men lite kännedom om myndighetsutövning. Socialkontoret har under en längre tid tagit emot studenter på VFU (verksamhetsförlagd utbildning), men de blev oftast timvikarier och jobbade på somrarna. Med hjälp av traineeprogrammet kunde man ha en strukturerad VFU-period som bestod av hur man förbereder en student till att bli en medarbetare, säger Stina Hermansson, verksamhetsutvecklare, till Carolina Andersson.

Hur har utvecklingen sett ut?

– Traineeprogrammet blev ett lyckat koncept som ledde till att verksamheten fick hjälp i mottagandet av socionomstudenter som skulle göra sin praktik och antalet platser ökade. Barn och ungdom har utvecklat ett bättre samverkansarbete med högskolor i Stockholmsområdet. Vuxenenheten och Arbete och försörjning såg fördelarna med att upprätta ett traineeprogram med studenter som stannade kvar, och på så sätt ville de vara en del av traineeprogrammet.

I vilken utsträckning är traineeprogrammet och hur många platser finns det?

– Verksamhetsutvecklare inom Barn och ungdom samordnar traineeprogrammet för hela socialkontoret. Det finns en tydlig rutin för vilka som får ta del av traineeprogrammet, då eventuella medarbetare kommer att ingå i hela socialkontorets verksamheter. Antalet studenter som får plats är beroende av handledare som kan ta emot studenter. Under år 2022 har åtta studenter fått tagit del av traineeprogrammet under vårterminen och nio under höstterminen.

Vilka lärosäten tar ni emot studenter ifrån?

– Traineeprogrammet omfattades av studenter från olika lärosäten om studenten hade en anknytning till Södertälje till en början. Numera tar traineeprogrammet huvudsakligen studenter från Södertörn Högskolan, Stockholms universitet och Marie Cederskiölds högskola. Däremot är ansökan öppen för alla.

Hur sker rekryteringen och hur informeras studenterna?

– Rekryteringen börjar med information till studenterna i Stockholmsområdet i början på terminen. Tillsammans med andra kommuner får vi träffa studenterna och berätta om vår verksamhet för att skapa ett intresse. På kommunens hemsida läggs en platsannons där studenterna kan skicka in sin ansökan med personligt brev och CV. Därefter kallas studenter på en intervju här i Södertälje där de får en inblick i var socialtjänsten finns och vad vi arbetar med. Den personliga intervjun är mycket uppskattad av studenterna. Traineesamordnaren får då en bild av vad studentens intresseområden och personliga egenskaper. En viktig del av rekryteringen är matchningen så att det blir rätt student till rätt plats.

Traineeprogrammet är uppbyggt i tre delar. Först söker studenten praktikplats, mot slutet av praktikperioden kan de söka till traineeplatser som finns nästa termin. Efter avslutad traineeperiod kan studenterna söka anställning.

Hur ofta är studenten på arbetet?

– Studenternas praktikupplägg blir avgörande i hur traineeprogrammet blir. Generellt brukar det vara mellan 4-5 dagar i veckan, ca 32h. Studentmedarbetare på steg 2 arbetar ca 1–2 dagar per vecka. Det är viktigt att studenten kan kombinera jobbet med de fortsatta heltidsstudierna så att studierna går att slutföra enligt planering.

Hur många får anställning efter programmet?

– Sedan starten 2018 har vi tagit emot 74 studenter på steg 1, haft 44 studentmedarbetare på steg 2 och anställt 28 socionomer efter examen.

Vilka vinster har man sett med programmet?

– Ett flertal vinster har man kunnat se, bland annat mer kompetens nypersonal som känner till verksamheten, erbjudit fler VFU-platser, utökat samarbete med högskolorna. Medarbetare som kunnat bidra som handledare till studenter eller mentorer till studentarbetare. Tryggare medarbetare, nuvarande och nyanställd, säger Stina Hermansson till Carolina Andersson.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2023 16:16
Senast uppdaterad: 4 januari 2023 14:58

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors