Företag i fokus:

DEBATT: Mötesplatsen Bårsta är mer än en fritidsgård

Fritidsgård Ronna

Illustration: Södertälje kommun.

I en debattartikel kritiserar Joakim Granberg kostnaderna för byggandet av en ny fritidsgård i Bårsta.

Mötesplatsen Bårsta är inte en traditionell fritidsgård, utan en mötesplats som bäst kan beskrivas som ett aktivitetshus med funktioner utöver det som brukar finnas på en fritidsgård. Målet är att skapa en trygg och utvecklande miljö för barn och ungdomar i hela Södertälje.

Exempel på funktioner i aktivitetshuset är:

  • musiksalar och allrum som kan moduleras så att uppträdande kan göras inför en mindre publik
  • it-avdelning där ungdomar kan utveckla sina digitala kunskaper och skapa egna utvecklingsprojekt
  • kreativitetsrum med 3D-skrivare, tryckeri, makerspace med mera – vilket skapar möjlighet för att utveckla kreativa idéer och produkter
  • odlingsverksamhet med syfte att öka ungdomars miljö- och klimatmedvetande
  • teaterverksamhet och filmproduktion
  • podcastproduktion
  • friluftsliv
  • föreläsningar och undervisning inom olika frågeområden som exempelvis psykisk ohälsa, jämställdhet, inkludering med mera
  • samverkan med andra aktörer som har barn och unga som målgrupp, till exempel föreningar och skolor som kan nyttja lokalerna

Krister Mellström, vd Telge Fastigheter. Pressbild

Funktionen fritidsgård ska såklart behållas för att vara en naturlig samlingspunkt för ungdomar i Ronna och Geneta, men även vara öppen för ungdomar från andra stadsdelar vilket skapar integration, inkludering och trygghet.

Att entreprenaden blir kostsam är främst för att ovanstående funktioner kostar så mycket mer än en normal fritidsgård.

Med detta ger vi ungdomar alternativ att utvecklas långsiktigt och aktivitetshuset bidrar till att ge områdets ungdomar en mer meningsfull fritid. En mer meningsfull fritid kan vara en bidragande faktor till att ungdomar ser att de har möjlighet till framtida arbeten via sin kompetens. Vidare erbjuder aktivitetshuset goda förutsättningar för framtida utveckling av ungdomsverksamhet.

I januari tar vi ett första spadtag för en verksamhet som kommer att förena det sociala ansvaret och skapa trygghet. En investering i våra ungdomar är en investering för framtiden.

Krister Mellström, vd Telge Fastigheter

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 januari 2023 11:30
Senast uppdaterad: 4 januari 2023 04:24

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors