Företag i fokus:

DEBATT: Det ÄR en överdebitering för byggkostnaden av fritidsgården

Granberg

Joakim Granberg, RP, menar upphandlingen var specifikt kravställd för just ett företag som överdebiterar kommunen.

Det hade varit bättre för VD:n för Telgefastigheter Krister Mellström, som dessutom innan var tf. VD för Telge inköp, om han hade ignorerat min insändare om att fritidsgården i Bårsta kommer att bli vansinnigt dyr när den väl står färdig, jag gissar den landar på runt 100 miljoner – cirka 90 000 kr per kvm.

Men istället går Krister i svaromål och försvarar den enorma byggkostnaden genom att räkna upp aktiviteter som INTE ingår i byggkostnaden. Pinsamt!

Nu hoppas jag att Krister själv vet om detta och att insändaren mer var ett populistiskt försök att få allmänheten att tro att den höga kostnaden är motiverad för att gården är så ”speciell”. Jag måste tyvärr spräcka den illusionen genom att informera läsarna om att podcastproduktion, friluftsliv, föreläsningar, undervisning och samverkan med andra aktörer är inget som ingår i byggsumman på ca 92 miljoner, det vet även Krister.

Krister Mellström, vd Telge Fastigheter. Pressbild

Faktum är att mycket av inredningen som räknas upp – IT avdelningen, 3D skrivare, musikanläggning är inget heller som ingår i byggsumman. Det finns ytterligare budgeterad summa på ca 3,5 miljoner att köpa in inredning.

Så även om några salar har flyttbara väggar och utdragbara scener så är det fortfarande byggnation av golv, väggar och tak vi i slutändan pratar om – inte en lyxspaanläggning!

Jag har respekt för att Krister och även ordförande för Telge fastigheter Lars Greger (MP) inte kan något om verkliga byggkostnader och att dem aldrig har arbetat på ett bygge, eller hållit i en byggentreprenad som jag faktiskt gjort, så kanske ska jag inte döma dem för hårt när de anser att över 83 000 kronor per kvadratmeter för denna gård är ett bra och motiverat pris… Suck!

Nu när vi går in i en lågkonjunktur och måste hålla i varje krona, kan vi inte låta de stora byggbolagen tala om för våra inköpare, ordföringar och VD tillsatta politiker vad saker och ting skall få kosta, man skall komma ihåg att dessa bolag är ute efter vinstmaximering och alltid sätter sin egen kassa före skattebetalarnas. 

Nya fritidsgården Ronna beräknas kosta över 100 miljoner kronor. Illustration: Södertälje kommun.

Byggbolag ska givetvis få tjäna pengar, men ockerpriser skall inte accepteras!
Det stör mig enormt mycket att samma personer som säljer ut våra egna fastigheter för mellan 7500 kr till 12 800 kr per kvm (radhus och bostäder) i samma andetag accepterar att vi har en byggproduktionskostnad på över 83 000 kr per kvm för en fritidsgård.

Hur är det på allvar ens möjligt intellektuellt för dem själva att svälja den ekvationen?

Upphandlingen var så specifikt kravställd att endast ett enda företag bland många ansågs kapabelt att bygga denna fritidsgård! – Redan där borde någon rödflaggat detta projekt!
Klart att fler företag kan bygga en fritidsgård och att därmed kunde priset ha hållits nere. 

Med endast ett företag utan konkurrens kvar så finns inga hinder att blåsa upp kostnaderna till absurda nivåer som 12 miljoner för övrigt/diffusa poster och 10 miljoner för projektering (planera/planlägga) – Räkna på det sista, om du får 1000 kr timmen så tar det dig 10 000 timmar!!
Tio tusen timmar = 250 arbetsveckor (5 år) heltid att klura ut hur denna fritidsgård skall byggas…  Låter det rimligt? – NEJ! 
Dem som tar betalt är inte dumma, det är ”vi” som betalar som är korkade helt klart! 

Några ansvariga vill nu flytta fokus och påstå vi är emot gården. Nej, vi är för fritidsgården och verksamheterna. Vi har beviljat bygglov för gården och röstat för att den ska byggas.

Det är byggkostnaden vi är emot. Telge fastigheter tvingas nu ta ut över 530 000 kronor i månadshyra av kultur- och fritid för att få ihop detta ekonomiskt.
Detta är vi emot, inget annat.

Joakim Granberg, Realistpartiet, ditt lokalparti

Läs även: – Fritidsgården behöver inte kosta 100 miljoner!

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 januari 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors