Företag i fokus:

Stor misskötsel bland fångar på Hall i Södertälje

2022_03_HALL

Foto: Kriminalvården.

Kriminalvårdsanställda har under året skrivit tusentals rapporter om misskötsamhet i fängelser runt om i landet. Bland landets 46 fängelser toppas misskötsamheten av fångar på anstalten Kumla och därefter Hall i Södertälje.

Från den 1 januari 2022 till slutet på november har nära 46 000 rapporter misskötsamhet registrerat och ett tiotal fångar har registrerats för över 100 rapporter som har legat till grund för varning.

Kumla toppar statistiken med över 4500 varningar. På andra plats av landets 46 fängelser placeras Hall i Södertälje med totalt 3671 varningar och 1550 incidenter som inte resulterat i någon åtgärd.

Majoriteten av de fångar som har betett sig allra värst är dömda till långa fängelsestraff för mord, mordförsök eller grov misshandel. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt statistik från Kriminalvården.

   – Det kan vara svårt att förhålla sig till reglerna inledningsvis om du är dömd till ett långt straff. Vi ser ganska många långtidare som har börjat väldigt struligt men där det successivt faller på plats, säger Åsa Nilsson, sektionschef på Kriminalvårdens rättsavdelning till Nyhetsbyrån Siren.

Bild: Kriminalvården.

Enligt rapporten leder cirka 71 procent av incidenterna på misskötsamheter till åtgärd på högsäkerhetsanstalten Hall och kan resultera i ett enskilt varningsbeslut.

Att högsäkerhetsanstalterna står för flest inrapporteringar av misskötsel är enligt Åsa Nilsson på Kriminalvården en naturlig följd av att de hanterar de brottsdömda som har störst problematik.

– På säkerhetsanstalterna sitter de med störst risker och störst problem. Sköter du dig slussas du successivt nedåt i systemet. När du är dömd till ett långt straff kan det vara svårt att greppa det till en början. Vad som händer med ditt liv och de här åren framför dig, säger sektionschef Åsa Nilsson till Nyhetsbyrån Siren.

En intagen som rapporteras för misskötsamhet eller en varning kan drabbas på flera olika sätt. Bland annat påverkas riskbedömningen så som säkerhetsklass fången är placeras i, hur ofta fången får gå på permission och om fången kan få villkorlig frigivning.

– Mot slutet av verkställigheten gör man en helhetsbedömning och tittar på allt som har inträffat. Om man har misskött sig allvarligt kan man behöva verkställa ett längre straff i fängelse, säger Åsa Nilsson till Nyhetsbyrån Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 januari 2023 12:20
Senast uppdaterad: 6 januari 2023 12:20

Begärde ut allmänna handlingar – Kommunen svarade anonymt

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

När en begäran om allmänna handlingar skickades till Södertälje kommun ledde detta till fördröjd handläggning, och kommunen svarade dessutom med ett anonymt mail. Ärendet har anmälts till Justitieombudsmannen, JO, som nu kräver att Södertälje kommun yttrar sig i ärendet.

Ett ärende som berör Södertälje kommun och dess hantering av en begäran om utlämnande av allmänna handlingar har fångat Justitieombudsmannens uppmärksamhet. En journalist hade begärt att få tillgång till dokument om motpartsgranskningar utförda av samhällsbyggnadskontoret sedan 2020. Trots upprepade påminnelser och kommunikation med kommunen, har ingen konkret information eller dokumentation överlämnats.

Dessutom svarade kommun vid ett tillfälle via ett anonymt mail att begäran är en komplex fråga som tar tid och skapat interna diskussioner. 

(Annonslänk)

Situationen ledde till en officiell anmälan till Justitieombudsmannen (JO), där kommunens långsamma process och dess brist på skyndsamhet i hanteringen kritiserades, vilket strider mot kravet på snabbt utlämnande av allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen. Mot bakgrund av anmälan har JO nu begärt att Södertälje kommun ska avge ett formellt yttrande över det som framförs i anmälan, inklusive en detaljerad redogörelse för handläggningsprocessen och en översyn av relevant lagstiftning.

JO:s förfrågan innebär också att de befattningshavare som är inblandade ges möjlighet att lämna sina synpunkter. Med ett sista svarsdatum satt till den 26 april 2024, förväntas yttrandet inkludera protokollsutdrag

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 12:41
Senast uppdaterad: 20 mars 2024 12:41

DEBATT: (S)toppad breddning av Motorvägsbron en pyrrhusseger

Saltsjöbron Foto: Alex Isa

Saltsjöbron
Foto: Alexander Isa

Trafikverket planerade och öronmärkte pengar för att bredda, trafiksäkra och miljöförbättra Motorvägsbron över kanalen. Men efter kommunledningens kampanj mot projektet – till förmån för en lokal tunnel – har både arbete och finansiering stoppats. Resultatet för Södertälje kommun kan bäst beskrivas som en pyrrhusseger.

(Annonslänk)

Den ålderstigna genomfarten mellan Moraberg och Saltskog är i starkt behov av upprustning. Pulsådern kräver ökad kapacitet, högre säkerhet och effektivare bulleravskärmning. Inte minst bedöms fordonsflödet öka kraftigt när Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn invigs. Det var mot den bakgrunden som Robert Halef (KD) under förrförra mandatperioden agerade oförtrutet i riksdagens trafikutskott för att hitta en framtidslösning för den ökända ”Södertäljeproppen”. Noterbart i sammanhanget är att de relativt nya broarna i Vårby med tre körfält, jämfört med de tvåfiliga Södertäljebroarna från 1965, ska ersättas för att svälja de större trafikmängderna.

Det sårbara nålsögat hamnade i blixtbelysning när ett långtradarekipage kolliderade med brospannet midsommarafton 2016 – med ödesdigra konsekvenser för Mellansverige i allmänhet och Kringelstan i synnerhet som följd. Myndigheterna stod inledningsvis handfallna och kommunen tog på sig ledartröjan för att samordna nödvändiga insatser. Södergående fjärrtrafik leddes över Saltsjöbron, men där även centrala staden och Mälarbron fick sin beskärda del – vilket förklarar det hårdnackade motståndet mot en ombyggnad.

”Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till”

Kommunen har på eget initiativ tagit fram en tunnellösning, med dragning från trafikplats Moraberg till Nyköpingsvägen i centrum. Det som talar för förslaget är att Södertäljeborna får ytterligare en passage som knyter ihop västra och östra sidan. Sannolikt minskar också miljöproblematiken i Turinge- och Birkakorset, dessutom får vi en reservväg till E4/20. Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till, eftersom det främst handlar om en lokal förbindelse som bara marginellt gynnar den genomgående trafiken. Och följaktligen saknas finansiering helt.

Södertälje kommun befinner sig nu i limbo. Vi har inget stöd för tunnelkonceptet. Arbetet med breddningen av E4/E20 har avbrutits, hundratals miljoner har prioriterats om och inga miljö- och trimningsåtgärder är i sikte. Det senare är angeläget för att dels minska bullerstörningarna för villorna i Hagaberg och de kommande flerbostadshusen i kvarteret Sporren respektive Floretten på var sida om östra landfästet, dels möta expansionen hos våra två enastående världsföretag (redan idag pendlar 24 000 personer in till kommunen varje vardag.)

Tiden håller snabbt på att rinna ut för oss. Dagens status quo gagnar inte någon, varken Södertäljeborna, AstraZeneca, Scania, trafiken på Sveriges mest trafikerade motorväg eller vår gemensamma miljö. Åtgärder måste utredas, finansieras och förverkligas, allt ifrån uppgradering av befintlig infrastruktur till en ny förbifart.

Men när plan A, breddning av broarna över kanalen, lagts i malpåse och plan B, lokaltunnel under kanalen sågats, vilken är Boel Godners (S) och majoritetens plan C?

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors