Företag i fokus:

Stor misskötsel bland fångar på Hall i Södertälje

2022_03_HALL

Foto: Kriminalvården.

Kriminalvårdsanställda har under året skrivit tusentals rapporter om misskötsamhet i fängelser runt om i landet. Bland landets 46 fängelser toppas misskötsamheten av fångar på anstalten Kumla och därefter Hall i Södertälje.

Från den 1 januari 2022 till slutet på november har nära 46 000 rapporter misskötsamhet registrerat och ett tiotal fångar har registrerats för över 100 rapporter som har legat till grund för varning.

Kumla toppar statistiken med över 4500 varningar. På andra plats av landets 46 fängelser placeras Hall i Södertälje med totalt 3671 varningar och 1550 incidenter som inte resulterat i någon åtgärd.

Majoriteten av de fångar som har betett sig allra värst är dömda till långa fängelsestraff för mord, mordförsök eller grov misshandel. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt statistik från Kriminalvården.

   – Det kan vara svårt att förhålla sig till reglerna inledningsvis om du är dömd till ett långt straff. Vi ser ganska många långtidare som har börjat väldigt struligt men där det successivt faller på plats, säger Åsa Nilsson, sektionschef på Kriminalvårdens rättsavdelning till Nyhetsbyrån Siren.

Bild: Kriminalvården.

Enligt rapporten leder cirka 71 procent av incidenterna på misskötsamheter till åtgärd på högsäkerhetsanstalten Hall och kan resultera i ett enskilt varningsbeslut.

Att högsäkerhetsanstalterna står för flest inrapporteringar av misskötsel är enligt Åsa Nilsson på Kriminalvården en naturlig följd av att de hanterar de brottsdömda som har störst problematik.

– På säkerhetsanstalterna sitter de med störst risker och störst problem. Sköter du dig slussas du successivt nedåt i systemet. När du är dömd till ett långt straff kan det vara svårt att greppa det till en början. Vad som händer med ditt liv och de här åren framför dig, säger sektionschef Åsa Nilsson till Nyhetsbyrån Siren.

En intagen som rapporteras för misskötsamhet eller en varning kan drabbas på flera olika sätt. Bland annat påverkas riskbedömningen så som säkerhetsklass fången är placeras i, hur ofta fången får gå på permission och om fången kan få villkorlig frigivning.

– Mot slutet av verkställigheten gör man en helhetsbedömning och tittar på allt som har inträffat. Om man har misskött sig allvarligt kan man behöva verkställa ett längre straff i fängelse, säger Åsa Nilsson till Nyhetsbyrån Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 januari 2023 12:20
Senast uppdaterad: 6 januari 2023 12:20

Kvinna misstänkt för rattfylleri och narkotikabrott

Polis .Fotograf. Alex Ataseven

Arkivbild

Strax efter midnatt, natten mellan söndag till måndag, stoppades en kvinnlig förare av polis som fattade misstankar om brott.

En förare stoppades och kontrollerades av polisen på Forskargatan i centrala Södertälje, och misstänks nu för drograttfylleri och narkotikabrott genom eget bruk. Incidenten inträffade klockan 01:38, men förutom misstankarna om drograttfylleri och narkotikabrott genom eget bruk har det i nuläget inte framkommit några ytterligare detaljer kring händelsen.

Polisens misstanke om att föraren kört under påverkan av droger ledde till att hon togs med för fortsatt utredning. Polisen fortsätter nu utreda ärendet och det återstår att se vilka konsekvenser misstankarna kommer att leda till för den kvinnliga föraren.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2023 20:26
Senast uppdaterad: 24 april 2023 20:26

108 år sedan folkmordet Seyfo – Var är monumentet ?

216EEE3A-1BC1-460D-84BC-F637BA6C5983

Seyfo-monumentet i Norrköping. Foto: Privat.

Idag, den 24 april, är det 108 år sedan folkmordet i det ottomanska riket inträffade, det som vi idag känner till som Turkiet. Folkmordet SEYFO har haft en djup påverkan på så många människors liv, inklusive många som bor här i Södertälje, men var är invånarnas monument?

Över 50-60.000 personer med anknytning till folkmordet lever idag i Södertälje och många har drabbats av förluster och traumatiska upplevelser i sin familjs historia.

Både jag och min fru har förfäder som upplevde folkmordet som inträffade för över 100 år sedan. Vi alla, armenier, assyrier, syrianer och kaldéer, är ett folkslag, men det är sorgligt att vi idag inte har ett gemensamt monument som exempelvis i Norrköping. 

Att upprätta ett monument för att hylla och minnas offren för detta folkmord är en viktig symbolisk handling. Det skulle inte bara hedra de som förlorade sina liv, utan också visa solidaritet med de som lever med efterdyningarna av denna tragedi och ett viktigt steg för att främja förståelsen och toleransen.

Som medborgare i Södertälje uppmanar jag kommunen att ta sitt ansvar och se till att detta monument verkligen blir av. Det har varit så många diskussioner, men till skillnad från Norrköping är vår kommun handlingsfattig.

Vi behöver en plats där vi kan samlas för att sörja och behandla våra djupa sår, men också för att hedra minnet av offren.

Vi kan inte bortse från historiens mörka sidor, men vi kan välja att ta lärdom av dem och sträva efter en bättre framtid. Ett monument för att hylla och minnas offren för folkmordet år 1915 är en symbolisk handling som kan hjälpa oss att göra det. Låt oss arbeta tillsammans för att se till att detta monument blir verklighet i vår stad.

Ättling i Södertälje

Seyfo-monumentet i Norrköping invigdes i september 2021. Foto: Privat

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2023 15:06
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors