Företag i fokus:

Fd Södertäljebo sköt ihjäl sin sambo – Fångades på film

polisen1

Foto/Bild: Polisen.

35-årigen och fyrabarnsmamman från Södertälje, Lydia Barth, sköt ihjäl sin sambo till döds med ett gevär. Hon dömdes till 18-års fängelse för mordet som fångades på film med mannens mobil.

Den 18 juni 2021 sköts en man i 40-års ålder till döds på nära håll i Bålsta, norr om Stockholm. Mördaren; en tidigare Södertäljebo, som enligt uppgifter till Telgenytt syntes flitigt i krogvimlet innan hon bosatte sig i Bålsta tillsammans med sin sambo.

Den 29 oktober 2021 dömdes hon till 18-års fängelse för mord och för drygt en månad sedan släpptes podden, ”Pojkvänsmordet i Bålsta: Lydia Barth”, som berättar om den aktuella mordkvällen i Bålsta.

– De senaste åren har jag tappat mig själv helt, säger Lydia Barth i Fängelsepodden.

Mordvapnet. Foto/Bild: Polisen.

Fredagskvällen, den 18 juni, började trevligt med att de badade i pool och förtärde alkohol, men ett bråk uppstod som urartade. Enligt åtalet gick Lydia Barth in i sovrummet och hämtade ett hagelgevär ur vapenskåpet. Därefter gick hon tillbaka till altanen där sambon befann sig och riktade vapnet mot honom – och avlossade.

Mannen träffades i bröstet och trots livräddande insatser gick hans liv inte att rädda.

Det hon inte visste just då var att sambon filmade hela händelseförloppet, hans egna dödsögonblick, med sin mobiltelefon. Till polis berättade kvinnan att hon inte menade att döda honom, utan att skottet oavsiktligt avlossades.

Men enligt videomaterialet som polisen granskade visade det sig att det inte alls gick till på det sättet kvinnan påstod.

Altanen där mordet inträffade. Foto/Bild: Polisen.

– När vi senare tömmer mannens telefon så hittar vi en fyra minuter lång film som visar hur han blir skjuten – så han har filmat mordet på sig själv, sade åklagare Anne Sjöblom till SVT.

Enligt uppgifter bad mannen Lydia Barth att lämna strax innan han sköts till döds.

Kockan 22.59.49 började sambon filma med sin mobiltelefon. Han fortsätter att filma i fyra minuter och tio sekunder och avslutas med att hagelgeväret avlossas.

Utskrift från videoinspelning från den mördade 40-åringens telefon.

  • Kvinnan: Se vem som kommer, ser du då?
  • Mannen: Gå och lägg dig eller åk härifrån.

Samtalet mellan mannen och kvinnan sekunder före dödsskjutningen:

  • Kvinnan: Jag har ingenting kvar.
  • Mannen: Åk härifrån bara.
  • Kvinnan: På riktigt?
  • Mannen: Yes.
  • Kvinnan: Okej bra. (Skottljud)
  • Mannen: Ah fan.

Åklagaren yrkade på livstids fängelse, men hon dömdes till 18 års fängelse för mord den 29 oktober 2021.

Lydia Barth överklagade domen och yrkade på att bli dömd för grovt vållande till annans död eller dråp, men Högsta domstolen valde att inte pröva beslutet och fastställde domen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 januari 2023 17:25
Senast uppdaterad: 6 januari 2023 17:25

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors