Företag i fokus:

Södertäljeprofilen invald i svensk hockeys Hall of Fame

asa-elfving-PRESSBILD

Pressbild: Södertälje Sjukhus.

Svenska Ishockeyförbundet hyllar en av damhockeyns stora pionjärer. Legendaren, överläkaren och Södertäljeprofilen Åsa Elfving väljs in i svensk ishockeys Hockey Hall of Fame.

”Det är med stor glädje som Svenska Ishockeyförbundet väljer in legendaren Åsa Elfving i svensk ishockeys Hockey Hall of Fame.”, skriver förbundet om Södertäljebon och den tidigare OS-spelaren i ett pressmeddelande.

Under 90-talet var Elfving en av landets främsta hockeyspelare och var med när damishockeyn utvecklades i rasande fart i Sverige.

Under nio års tid representerade hon Svenska damlandslaget som spelare, som lagläkare under elva säsonger, Team Manager under två säsonger, samt ledamot i Svenska Ishockeyförbundets styrelse under fyra år. Totalt hann hon spela hela 83 landskamper för tre kronor och gjorde fjorton mål.

Mellan 2009 och 2018 var hon dessutom tränare i SSK:s ungdomsverksamhet. Idag är Elfving överläkare och verksamhetschef Vo Kirurgi-Ortopedi-Urologi på Södertälje sjukhus och ledamot i SSKs styrelse.

Föregående vecka, den 29 december 2022, blev Elfving invald som nummer 130 i Hockey Hall of Fame. Hon hyllas idag i samband med Sveriges premiärmatch mot USA i U18-Damlandslagets VM-turnering i Östersund Arena.

”Känner mig så hedrad! Jag har fått uppleva så mycket inom ishockeyn som spelare, tränare, ledamot i styrelser och kommittéer, läkare och inte minst som mamma till två hockeyspelande söner. När jag började spela ishockey fans inte ens seriespel för damer och inte mycket att drömma om. Det har varit fantastiskt att få vara en del av damishockeyns utveckling och se hur den fortsätter att växa i Sverige. Hockey är en verkligen ett sport för alla.”, skriver Åsa Elfving i ett inlägg på Facebook.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 8 januari 2023 00:26

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors