Företag i fokus:

Fler spelare väljer utländska casinon

telge

Fastän den svenska staten arbetar hårt för att utesluta olicensierade aktörer från den inhemska spelmarknaden, väljer många spelare fortsatt casinon utan svensk licens. Anledningen? Lukrativa bonusar, spel trots Spelpaus och andra vinst- och oddsmöjligheter lockar en stor skara konsumenter, och värdesätts i vissa fall högre än det konsumentskydd som casinon med svensk licens idag erbjuder. 

Utbudet av utländska casinon är idag stort och exempelvis väljer många att spela på casinon utan svensk licens här – genom jämförelsetjänster som listar säkra alternativ samt förenklar urvalet för spelarna. 

Ett brett urval för spelare

Sedan den nuvarande spellagen trädde i kraft 2019, har internationella aktörer getts möjlighet att etablera sig på den svenska spelmarknaden. Dock mot kravet att de ansöker om och godkänns en licens från Spelinspektionen. Något som skapat ett större utbud av spelmöjligheter för svenskar än med det tidigare spelmonopolet. 

Men trots att det i dagsläget finns en stor mängd svensklicensierade aktörer, har även en annan del av marknaden har öppnats upp. Nämligen den för spel hos casinon utan svensk licens, som årligen lockar tusentals svenska spelare till sina plattformar, och samtidigt får den svenska staten att skapa allt fler åtstramningar för de svensklicensierade casinona. 

Även om målet är att stänga ute de olicensierade casinona, är de fullt lagliga för svenska spelare att besöka, och spela på. Däremot får dessa aktörer inte marknadsföra sig mot och aktivt locka svenskar till sig – något som enbart är tillåtet för innehavare av den svenska licensen. 

Bonusar, spelmöjligheter och vinstchanser

Dock stoppas inte spelarna från att ändå lockas till de utländska casinonas utbud av både bonusar, spelmöjligheter och andra vinstchanser, som idag inte finns att tillgå hos de svensklicenserade motsvarigheterna. 

Bonusar

Samtliga casinon som idag innehar en svensk licens går under tillsyn av Spelinspektionen, som ansvarar för att plattformarna, och spelen som erbjuds, är rättvisa och att reglerna inom spellagen efterlevs. 

En av dessa regler är att erbjuda ett brett konsumentskydd med målet att minska antalet personer som utvecklar ett spelberoende eller spelmissbruk. Inom konsumentskyddet ingår det att bonusarna som erbjuds hos de olika casinona ska vara reglerade, där endast en bonus per spelare och licenshavare är tillåten. Något som skiljer sig hos de utländska casinona där fler bonusar får delas ut till såväl nya som befintliga spelare, och lockar ständigt nya kundgrupper. 

Enligt en undersökning gjord av SKOP, på uppdrag av Spelinspektionen, är bättre bonuserbjudanden den främsta anledningen till att spelare väljer att söka sig till spelplattformar utanför Sverige. 

Spelmöjligheter – spel utan Spelpaus

En annan faktor som lockar svenskar till casinon utan svensk licens är att det går att spela trots en pågående avstängning hos Spelpaus. Anledningen till detta är att Spelpaus enbart täcker spel inom det svenska licenssystemet. Det vill säga licensierade casinon, Casino Cosmopol, ombud och travbanor. 

Har en spelare exempelvis pausat sig under en för lång tid, eller gjort så av misstag, är det fortsatt möjligt att underhållas hos casinon utan svensk licens. Det är dock inte att rekommendera för spelare som pausat sig på grund av befintligt eller begynnande spelproblem. Detta eftersom det saknas en liknande, heltäckande, lösning hos utländska aktörer på grund av de olika licenser de innehar. 

Andra vinstchanser

Den tredje och sista faktorn som hamnar i topp på listan över anledningar till att utländska casinon lockar svenska spelare är deras vinstchanser. Många spelare anser att casinon utan svensk licens erbjuder helt andra möjligheter till vinster än de svenska. Därtill är det inte ovanligt att spelsajter som erbjuder betting även tillhandahåller annorlunda oddschanser, som antingen inte finns eller inte är lika vanligt förekommande i Sverige. 

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 januari 2023 03:00
Senast uppdaterad: 9 januari 2023 19:10

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Sprängningarna ökar – Men få domar och många frikännanden

Polis

Arkivbild

Antalet sprängningar ökar i Sverige, men antalet domar är få och frikännanden många. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt information om Sprängningar och domar.

Antalet sprängningar i Sverige ökade igen under 2022 och inledningen av 2023 har sett ännu mörkare ut med många våldsdåd, skottlossningar och sprängningar som kopplas till kriminella grupperingars konflikter om narkotikamarknaden – främst i Sundsvall. Polismyndigheten rapporterade 29 sprängningar eller försök och förberedelser därtill under januari 2023.

Region Stockholm har drabbats mest av sprängningar, men ingen region har varit helt förskonad. I Södertälje har flera personer gripas för bland annat en sprängning mot en fastighet i januari. Dock är det mycket få fall som leder till åtal och tingsrättsdomar, endast 18 stycken under 2022, och nästan hälften av de åtalade friades.

En av anledningarna är att brotten, enligt Jon Wåhlander på Nationella bombskyddet, är svårutredda. Utredningarna är ofta omfattande och tar lång tid, vilket förklarar det låga antalet domar.

– Det hör till sakens natur att mycket av bevisningen går upp i rök i samband med att det sprängs. Vi noterar också att i ärenden där vi har haft stora förhoppningar på fällande domar så har tingsrätten ansett att bevisföringen inte räckt och därför dömt till ringa straff eller valt att fria helt, säger operativ chef på Nationella bombskyddet inom Polismyndigheten till Siren, Jon Wåhlander.

(Annonslänk)

Totalt åtalades 33 personer för sprängningar eller medhjälp, anstiftan eller förberedelse år 2022. Av dessa fälldes 17 personer, medan 15 friades. Att sprängningarna ökar kopplas enligt polisen till den gängkonflikt som pågår i Stockholmsområdet och länkas samman främst till narkotikamarknaden.

– När en konflikt eskalerar och det blir en maktobalans då ökar också ofta antalet sprängningar i ett geografiskt område, nu senast Stockholm, säger Wåhlander.

Flera ärenden har rört termosbomber och handgranater, och i ett fall från Stockholms län greps två män med en handgranat som skulle placeras vid en bostad. Jon Wåhlander pekar ändå på att finns fall där gärningsmän har dömts till långa fängelsestraff för sprängningar, trots omfattningen av utredningarna. Han tror också att det kommer att bli fler sådana domar i framtiden.

– När sprängningarna började hade stora delar av rättskedjan inte vana av att utreda den här typen av brott. I takt med att vi blir bättre hoppas jag att det kommer att leda till fler fällande domar, säger Jon Wåhlander till Siren.

Fakta: Sprängningar och domar

  • 2019 anmäldes 242 fall av sprängningar (genomförda, förberedelse eller försök) enligt polisens statistik. 2020 var antalet 209, och 2021 totalt 158. 2022 anmäldes 191 sprängningar och fram till 31 januari i år 29.
  • Under 2022 meddelades 18 tingsrättsdomar i mål där personer hade åtalats för någon form av allmänfarlig ödeläggelse. Förutom fullbordat brott kunde det röra sig om exempelvis förberedelse eller anstiftan.
  • Ärendena inkluderade totalt 33 personer, av dessa fälldes 17 personer.

Källa: Polismyndigheten samt Acta Publicas rättsdatabas.

Läs även: – Man från Södertälje häktad för bombdåd i Kista

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 12:45
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 14:02

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors