Företag i fokus:

Fler spelare väljer utländska casinon

telge

Fastän den svenska staten arbetar hårt för att utesluta olicensierade aktörer från den inhemska spelmarknaden, väljer många spelare fortsatt casinon utan svensk licens. Anledningen? Lukrativa bonusar, spel trots Spelpaus och andra vinst- och oddsmöjligheter lockar en stor skara konsumenter, och värdesätts i vissa fall högre än det konsumentskydd som casinon med svensk licens idag erbjuder. 

Utbudet av utländska casinon är idag stort och exempelvis väljer många att spela på casinon utan svensk licens här – genom jämförelsetjänster som listar säkra alternativ samt förenklar urvalet för spelarna. 

Ett brett urval för spelare

Sedan den nuvarande spellagen trädde i kraft 2019, har internationella aktörer getts möjlighet att etablera sig på den svenska spelmarknaden. Dock mot kravet att de ansöker om och godkänns en licens från Spelinspektionen. Något som skapat ett större utbud av spelmöjligheter för svenskar än med det tidigare spelmonopolet. 

Men trots att det i dagsläget finns en stor mängd svensklicensierade aktörer, har även en annan del av marknaden har öppnats upp. Nämligen den för spel hos casinon utan svensk licens, som årligen lockar tusentals svenska spelare till sina plattformar, och samtidigt får den svenska staten att skapa allt fler åtstramningar för de svensklicensierade casinona. 

Även om målet är att stänga ute de olicensierade casinona, är de fullt lagliga för svenska spelare att besöka, och spela på. Däremot får dessa aktörer inte marknadsföra sig mot och aktivt locka svenskar till sig – något som enbart är tillåtet för innehavare av den svenska licensen

Bonusar, spelmöjligheter och vinstchanser

Dock stoppas inte spelarna från att ändå lockas till de utländska casinonas utbud av både bonusar, spelmöjligheter och andra vinstchanser, som idag inte finns att tillgå hos de svensklicenserade motsvarigheterna. 

Bonusar

Samtliga casinon som idag innehar en svensk licens går under tillsyn av Spelinspektionen, som ansvarar för att plattformarna, och spelen som erbjuds, är rättvisa och att reglerna inom spellagen efterlevs. 

En av dessa regler är att erbjuda ett brett konsumentskydd med målet att minska antalet personer som utvecklar ett spelberoende eller spelmissbruk. Inom konsumentskyddet ingår det att bonusarna som erbjuds hos de olika casinona ska vara reglerade, där endast en bonus per spelare och licenshavare är tillåten. Något som skiljer sig hos de utländska casinona där fler bonusar får delas ut till såväl nya som befintliga spelare, och lockar ständigt nya kundgrupper. 

Enligt en undersökning gjord av SKOP, på uppdrag av Spelinspektionen, är bättre bonuserbjudanden den främsta anledningen till att spelare väljer att söka sig till spelplattformar utanför Sverige. 

Spelmöjligheter – spel utan Spelpaus

En annan faktor som lockar svenskar till casinon utan svensk licens är att det går att spela trots en pågående avstängning hos Spelpaus. Anledningen till detta är att Spelpaus enbart täcker spel inom det svenska licenssystemet. Det vill säga licensierade casinon, Casino Cosmopol, ombud och travbanor. 

Har en spelare exempelvis pausat sig under en för lång tid, eller gjort så av misstag, är det fortsatt möjligt att underhållas hos casinon utan svensk licens. Det är dock inte att rekommendera för spelare som pausat sig på grund av befintligt eller begynnande spelproblem. Detta eftersom det saknas en liknande, heltäckande, lösning hos utländska aktörer på grund av de olika licenser de innehar. 

Andra vinstchanser

Den tredje och sista faktorn som hamnar i topp på listan över anledningar till att utländska casinon lockar svenska spelare är deras vinstchanser. Många spelare anser att casinon utan svensk licens erbjuder helt andra möjligheter till vinster än de svenska. Därtill är det inte ovanligt att spelsajter som erbjuder betting även tillhandahåller annorlunda oddschanser, som antingen inte finns eller inte är lika vanligt förekommande i Sverige. 

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 januari 2023 03:00
Senast uppdaterad: 9 januari 2023 19:10

KLART: David Batra blir årets julvärd

SVT-1

Foto: Janne Danielsson/SVT

I år välkomnar SVT en ny julvärd, den kända skånska komikern och författaren David Batra, som fortsätter den långvariga traditionen sedan 1959.

– Det känns både lustfyllt och lite pirrigt att få hedersuppdraget att vara svenska folkets kompis på självaste julafton. Jag har tillbringat en stor del av mitt liv på stå-upp scenen och nu får jag äntligen gå upp på julens största scen och sitta ner hela kvällen, säger Batra.

Varje år sedan 1959 har Sveriges Television utsett en julvärd för att leda julfirandet i rutan. I år har turen kommit till David Batra, den välkända komikern och författaren från Skåne, att axla denna ärofyllda roll.

– David Batra älskas av publiken både för sin humor och sin förmåga att lära oss nya saker. Han står för modern folkbildning när den är som allra roligast. David må vara världens sämsta indier men han kommer att bli en fantastisk julvärd, säger Eva Beckman, säger SVTs Eva Beckman på presskonferensen.

Batras karriär omfattar en rad framträdanden i populära SVT-program, däribland underhållande kunskapsprogram som ”Sov gott”, ”Hårt väder” och ”Världens sämsta indier”, samt humorserier som ”Komiker utan gränser” och ”Kvarteret Skatan”.

Batra, känd för sin humor och charm, förväntas ge en unik prägel till årets julfirande och ge tittarna en minnesvärd julupplevelse.

Tidigare julvärdar
2022 – Babben Larsson
2021 – Tareq Taylor
2020 – Lars Lerin
2019 – Marianne Mörck
2018 – Kattis Ahlström
2017 – Lotta Lundgren, Erik Haag
2016 – Sanna Nielsen
2015 – Gina Dirawi
2014 – Henrik Dorsin
2013 – Petra Mede
2012 – Sara Dawn Finer
2011 – Kalle Moraeus
2010 – André Pops
2009 – Lisbeth Åkerman
2008 – Lasse Kronér
2007 – Anne Lundberg
2006 – Ingvar Oldsberg
2005 – Blossom Tainton
2004 – Ernst Kirchsteiger
2003 – Lotta Bromé
2002 – 1972 Arne Weise (inte 1979, 1988, 1989, 1990)
1971 - 1959 Bengt Feldreich

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 november 2023 11:44
Senast uppdaterad: 14 november 2023 11:44

Kritik mot anstalt efter anmälan från utpekad ledare

Kriminalvården

Bild: Kriminalvården.

En JO-anmälan i fjol från en utpekad ledarfigur för Södertäljenätverket resulterar nu i viss kritik mot anstalten Kumla. JO finner att Kriminalvården i flera fall har lämnat uppgifter inom ramen för utredningen som inte visat sig stämma.

32-åringen Abraham Aho, som polisen pekar ut som ledare för ett kriminellt nätverk i Södertälje, är dömd till 9 år och två månaders fängelse för ett flertal grova brott. Sedan den januari 2022 sitter han på Kumla-anstalten där han direkt placerades i avskildhet.

Våren 2022 anmälde han anstalten för flera missförhållanden, vilket nu leder till att Justitieombudsmannen riktar kritik mot Kriminalvården.

I anmälan framförde 32-åringen bland annat att anstalten hade öppnat hans post. Han begärde också att få ringa sin advokat, särskilt inför en domstolsförhandling som skulle äga rum två dagar senare, då de behövde kommunicera. Dock fick han avslag på detta begäran, men enligt anstalten, som JO krävde ett yttrande från, hade de inga uppgifter om att 32-åringen hade lämnat in ansökningar om att få ringa sin advokat.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

I ett annat fall ringde advokaten anstalten tidigt på förmiddagen och ville nå 32-åringen som vid tidpunkten inte var tillgänglig enligt anstalten. Men advokaten blev inte uppringd förrän ungefär 20 minuter innan avdelningen skulle stänga klockan 18:00, vilket advokaten kritiserade starkt som ”under all kritik”.

Detta har resulterat i negativa konsekvenser både för de intagna och deras advokater, enligt anmälan skriven av advokaten.

Anmälan resulterar nu i viss kritik mot anstalten Kumla. JO ser visserligen ingen grund för de lämnade klagomålen, såsom systematiskt granskad post, men finner att Kriminalvården i flera fall har lämnat uppgifter inom ramen för utredningen som inte har visat sig stämma.

”Genom utredningen i det här ärendet har det blivit tydligt att det i anstalten Kumla förekommit brister när det gäller dokumentation i olika sammanhang. Förutsätter att anstalten följer upp både att personalen känner till vilka åtgärder som ska dokumenteras och att dokumentationen kommer till stånd.”, skriver JO i den riktade kriten mot anstalten.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 november 2023 11:03
Senast uppdaterad: 14 november 2023 12:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors