Företag i fokus:

Fler spelare väljer utländska casinon

telge

Fastän den svenska staten arbetar hårt för att utesluta olicensierade aktörer från den inhemska spelmarknaden, väljer många spelare fortsatt casinon utan svensk licens. Anledningen? Lukrativa bonusar, spel trots Spelpaus och andra vinst- och oddsmöjligheter lockar en stor skara konsumenter, och värdesätts i vissa fall högre än det konsumentskydd som casinon med svensk licens idag erbjuder. 

Utbudet av utländska casinon är idag stort och exempelvis väljer många att spela på casinon utan svensk licens här – genom jämförelsetjänster som listar säkra alternativ samt förenklar urvalet för spelarna. 

Ett brett urval för spelare

Sedan den nuvarande spellagen trädde i kraft 2019, har internationella aktörer getts möjlighet att etablera sig på den svenska spelmarknaden. Dock mot kravet att de ansöker om och godkänns en licens från Spelinspektionen. Något som skapat ett större utbud av spelmöjligheter för svenskar än med det tidigare spelmonopolet. 

Men trots att det i dagsläget finns en stor mängd svensklicensierade aktörer, har även en annan del av marknaden har öppnats upp. Nämligen den för spel hos casinon utan svensk licens, som årligen lockar tusentals svenska spelare till sina plattformar, och samtidigt får den svenska staten att skapa allt fler åtstramningar för de svensklicensierade casinona. 

Även om målet är att stänga ute de olicensierade casinona, är de fullt lagliga för svenska spelare att besöka, och spela på. Däremot får dessa aktörer inte marknadsföra sig mot och aktivt locka svenskar till sig – något som enbart är tillåtet för innehavare av den svenska licensen

Bonusar, spelmöjligheter och vinstchanser

Dock stoppas inte spelarna från att ändå lockas till de utländska casinonas utbud av både bonusar, spelmöjligheter och andra vinstchanser, som idag inte finns att tillgå hos de svensklicenserade motsvarigheterna. 

Bonusar

Samtliga casinon som idag innehar en svensk licens går under tillsyn av Spelinspektionen, som ansvarar för att plattformarna, och spelen som erbjuds, är rättvisa och att reglerna inom spellagen efterlevs. 

En av dessa regler är att erbjuda ett brett konsumentskydd med målet att minska antalet personer som utvecklar ett spelberoende eller spelmissbruk. Inom konsumentskyddet ingår det att bonusarna som erbjuds hos de olika casinona ska vara reglerade, där endast en bonus per spelare och licenshavare är tillåten. Något som skiljer sig hos de utländska casinona där fler bonusar får delas ut till såväl nya som befintliga spelare, och lockar ständigt nya kundgrupper. 

Enligt en undersökning gjord av SKOP, på uppdrag av Spelinspektionen, är bättre bonuserbjudanden den främsta anledningen till att spelare väljer att söka sig till spelplattformar utanför Sverige. 

Spelmöjligheter – spel utan Spelpaus

En annan faktor som lockar svenskar till casinon utan svensk licens är att det går att spela trots en pågående avstängning hos Spelpaus. Anledningen till detta är att Spelpaus enbart täcker spel inom det svenska licenssystemet. Det vill säga licensierade casinon, Casino Cosmopol, ombud och travbanor. 

Har en spelare exempelvis pausat sig under en för lång tid, eller gjort så av misstag, är det fortsatt möjligt att underhållas hos casinon utan svensk licens. Det är dock inte att rekommendera för spelare som pausat sig på grund av befintligt eller begynnande spelproblem. Detta eftersom det saknas en liknande, heltäckande, lösning hos utländska aktörer på grund av de olika licenser de innehar. 

Andra vinstchanser

Den tredje och sista faktorn som hamnar i topp på listan över anledningar till att utländska casinon lockar svenska spelare är deras vinstchanser. Många spelare anser att casinon utan svensk licens erbjuder helt andra möjligheter till vinster än de svenska. Därtill är det inte ovanligt att spelsajter som erbjuder betting även tillhandahåller annorlunda oddschanser, som antingen inte finns eller inte är lika vanligt förekommande i Sverige. 

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 januari 2023 03:00
Senast uppdaterad: 9 januari 2023 19:10

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors