Företag i fokus:

Bankerna måste ta ansvar när människor utsätts för bedrägerier

cecilia-tisell-konsumentverket1-1700x1319px

Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell. Pressbild

Bara i år har uppskattningsvis 3 900 länsbor utsatts för bankbedrägerier. Hittills har drabbade oftast fått bära det ekonomiska ansvaret själva, medan bankerna har gått fria. Nya riktlinjer ger nu möjlighet att få tillbaka pengar, därför måste bankerna omedelbart börja ompröva tidigare beslut, skriver Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell.

En våg av bedrägerier sköljer över landet och mest utsatta är de äldre. Bara hittills i år har över 17 000 bedrägerifall anmälts till polisen och besparingar på över 400 miljoner kronor har gått upp i rök. Om fallen fördelar sig jämnt i proportion till folkmängden innebär det 3 900 fall hittills i år bara i Stockholms län.

Bedragarna är oerhört skickliga i sin manipulation där de ömsom stressar, ömsom invaggar offret i falsk säkerhet. Den som ringer kan till exempel utge sig för att vara anställd vid bankens säkerhetsavdelning och uppmana sitt offer att snabbt lämna ut sina inloggningskoder för att skydda sina pengar.

Det skär i hjärtat att ta del av drabbade människors berättelser – om hur de har blivit skrämda och lurade av förslagna bedragare som ger sken av att vilja hjälpa till. Bedragarna lämnar i stället sina offer med tömda konton. Borta är pengarna, och borta är tilltron till banken, samhället och medmänniskorna.

Bankerna har hittills låtit människor som lurats av bedragare stå för hela förlusten själva. Men en vägledande dom i Högsta domstolen från i somras visar att bankerna ska ta större ansvar. Enligt domen krävs det betydligt mycket mer än enligt tidigare branschpraxis för att en kund som har lurats att lämna ut sina inloggningskoder ska anses ha agerat enligt den juridiska termen ”särskilt klandervärt”. I stället kan ett sådant beteende betraktas som ”grovt oaktsamt”. Kunden får då stå för 12 000 kronor i stället för hela det förlorade beloppet. Resten av förlusten ska banken stå för.

Allmänna reklamationsnämnden har anpassat sina prövningar i linje med HD:s dom. Det är glädjande för alla som drabbas framöver.

Bankerna måste nu, när det finns en vägledande dom för hur regelverket ska tolkas, pröva tidigare fall på nytt för att säkerställa att ingen drabbad konsument behöver bära ett större ekonomiskt ansvar än lagen säger.

Det är bortom all rimlighet att bankerna går fria medan enskilda individer tvingas ta hela ansvaret. Bankerna har drivit på digitaliseringen, som användningen av Bank-ID, utan att i samma takt utveckla skydd mot bedragare.

Min fråga till ledningarna vid Sveriges banker är därför: Vilken bank blir den första att ompröva beslut som fattats enligt tidigare branschpraxis och ge drabbade stockholmare pengarna tillbaka? I grunden är det en fråga om bankernas heder.

Cecilia Tisell
Konsumentombudsman och generaldirektör för Konsumentverket

Läs även: – Stängda bankkonton – Dra inte alla människor över en kam

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors