Företag i fokus:

Bankerna måste ta ansvar när människor utsätts för bedrägerier

cecilia-tisell-konsumentverket1-1700x1319px

Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell. Pressbild

Bara i år har uppskattningsvis 3 900 länsbor utsatts för bankbedrägerier. Hittills har drabbade oftast fått bära det ekonomiska ansvaret själva, medan bankerna har gått fria. Nya riktlinjer ger nu möjlighet att få tillbaka pengar, därför måste bankerna omedelbart börja ompröva tidigare beslut, skriver Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell.

En våg av bedrägerier sköljer över landet och mest utsatta är de äldre. Bara hittills i år har över 17 000 bedrägerifall anmälts till polisen och besparingar på över 400 miljoner kronor har gått upp i rök. Om fallen fördelar sig jämnt i proportion till folkmängden innebär det 3 900 fall hittills i år bara i Stockholms län.

Bedragarna är oerhört skickliga i sin manipulation där de ömsom stressar, ömsom invaggar offret i falsk säkerhet. Den som ringer kan till exempel utge sig för att vara anställd vid bankens säkerhetsavdelning och uppmana sitt offer att snabbt lämna ut sina inloggningskoder för att skydda sina pengar.

Det skär i hjärtat att ta del av drabbade människors berättelser – om hur de har blivit skrämda och lurade av förslagna bedragare som ger sken av att vilja hjälpa till. Bedragarna lämnar i stället sina offer med tömda konton. Borta är pengarna, och borta är tilltron till banken, samhället och medmänniskorna.

Bankerna har hittills låtit människor som lurats av bedragare stå för hela förlusten själva. Men en vägledande dom i Högsta domstolen från i somras visar att bankerna ska ta större ansvar. Enligt domen krävs det betydligt mycket mer än enligt tidigare branschpraxis för att en kund som har lurats att lämna ut sina inloggningskoder ska anses ha agerat enligt den juridiska termen ”särskilt klandervärt”. I stället kan ett sådant beteende betraktas som ”grovt oaktsamt”. Kunden får då stå för 12 000 kronor i stället för hela det förlorade beloppet. Resten av förlusten ska banken stå för.

Allmänna reklamationsnämnden har anpassat sina prövningar i linje med HD:s dom. Det är glädjande för alla som drabbas framöver.

Bankerna måste nu, när det finns en vägledande dom för hur regelverket ska tolkas, pröva tidigare fall på nytt för att säkerställa att ingen drabbad konsument behöver bära ett större ekonomiskt ansvar än lagen säger.

Det är bortom all rimlighet att bankerna går fria medan enskilda individer tvingas ta hela ansvaret. Bankerna har drivit på digitaliseringen, som användningen av Bank-ID, utan att i samma takt utveckla skydd mot bedragare.

Min fråga till ledningarna vid Sveriges banker är därför: Vilken bank blir den första att ompröva beslut som fattats enligt tidigare branschpraxis och ge drabbade stockholmare pengarna tillbaka? I grunden är det en fråga om bankernas heder.

Cecilia Tisell
Konsumentombudsman och generaldirektör för Konsumentverket

Läs även: – Stängda bankkonton – Dra inte alla människor över en kam

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors