Företag i fokus:

Kaldoyo: – ”Dolt samarbete mot assyrier/syrianer”

Kaldoyo

Özcan Kaldoyo. Bild: AssyriaTV.

Företagare och privatpersoner, främst assyrier/syrianer i Södertälje lider skada utan att ha åtalats eller dömts i domstol. Det menar Özcan Kaldoyo som kräver att kommunen kallar polisen och banker till ett möte.

Medborgarförslag om Polisens och Storbankernas dolda samarbete mot Södertäljebor och Södertäljeföretagare” – så lyder rubriken på förslaget som Özcan Kaldoyo skickat in till Södertälje kommun.

Sedan år 2020 har flera företagare och privatpersoner, som varit mångåriga kunder i sina respektive banker, fått sina bankkonton nedstängda utan en godtycklig förklaring, vilket Telgenytt i flertalet artiklar rapporterar om.

Enligt uppgifter till Telgenytt kan det röra sig om 1000-tals bankkonton som drabbats, och av allt att döma är en stor majoritet av de drabbade oskyldiga. Enligt Kaldoyo rör det sig om ett dolt samarbete mellan storbankerna och polisen som utsatt Södertäljebor och Södertäljeföretagen för lidande.

Varför få, eller om någon överhuvudtaget, fått svar av bankerna förblir en gåta.

”En 50-årig kvinna som har varit fast anställd i Södertälje kommun under lång tid ville köpa en villa och fick ett lånelöfte av Swedbank på 2 miljoner kronor. Efter att kvinnan hade betalat en handpenning på 500 tusen kronor, gick en osynlig hand in och stoppade lånet. Kvinnan gick vidare till SEB och fick först lån, men sen stoppades lånet även här av samma krafter.” skriver Özcan Kaldoyo i medborgarförslaget till Södertälje kommun.

Kvinnan äger en fastighet värd cirka 20 miljoner kronor och har enligt Kaldoyo än idag inte fått någon förklaring av bankerna om varför hon behandlades på detta sätt. Avslutningsvis tvingades hon att ta ett lån från familjemedlemmar i utlandet för att kunna fullfölja köpet.

Ett annat exempel är en egenföretagare som fick sitt bankkonto avstängt för drygt två år sedan. Än idag blir han inte beviljad banklån och kan inte genomföra sina affärer samt att banken har sagt upp företagarens lån. Snart försättas han i konkurs och hans fastigheter kommer att säljas på exekutiv aktion.

Krokben för en hel folkgrupp i Södertälje.

”Endast svenskar kommer kunna delta vid den exekutiva försäljningen. Ingen assyrier-syrian kommer våga köpa fastigheter idag. Ingen assyrier-syrian kommer heller beviljas något lån av Storbankerna.”, skriver Kaldoyo.

Privatpersoner utsätts för lidelse, affärsmöjligheter saboterats och få ser slutet på den utomrättsliga behandling som samarbetet innebär.

Jämför häxjakten på assyrier/syrianer med judeförföljelserna under Hitlers och naziternas storhetstid.

”Så här började det på 1930-talet i Tyskland vid judeförföljelserna. Idag 2023 upplever vi assyrier-syrianer detta med polis och Storbankerna i utomrättsligt samarbete.”, skriver Kaldoyo.

”Ingen assyrier-syrian kommer heller beviljas något lån av Storbankerna.”, skriver Özcan Kaldoyo.

Alla dessa privatpersoner och företag har utsatts och lidit skada men utan att de har åtalats eller dömts i domstol. Hur länge får dessa Storbanker behandla Södertäljebor, privatpersoner och företag, på ett så godtyckligt och till synes regelvidrigt sätt? Hur länge skall Polisen och vår rättsapparat se på när deras samarbete med Storbankerna har resulterat i negativa samhällseffekter för så många?”, skriver Özcan Kaldoyo.

I en intervju med Lt säger kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S), att kommunen inte pratar med bankerna, utan att deras samarbete enbart är med polisen.

– Vi har inget att säga till om, säger Godner till tidningen efter att Södertäljebor beskyllt kommunen för delaktighet i kontonedstängningarna.

Nu kräver Özcan Kaldoyo att ett möte anordnas med polis och banker och pekar på att Södertälje kommun måste försvara sina invånare och företagare så länge de är oskyldiga. Han framför att det utomrättsliga samarbetet, mellan bankerna och polisen, inte kan få fortsätta så länge det så brett drabbar personer och företagare som inte har visats begå brottsliga handlingar.

”Därför kräver jag att min hemkommun Södertälje kallar Polisen, Storbankerna samt Svenska Bankföreningen till ett möte för att få klarhet i hur deras samarbete kan omformas så att det inte drabbar oskyldiga.”, avslutar han i medbeorgarförslaget som skickades in till Södertälje kommun den 4 januari 2023.

Läs även: – Stängda bankkonton – Dra inte alla människor över en kam

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 januari 2023 21:28
Senast uppdaterad: 12 januari 2023 03:15

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors