Företag i fokus:

Kaldoyo: – ”Dolt samarbete mot assyrier/syrianer”

Kaldoyo

Özcan Kaldoyo. Bild: AssyriaTV.

Företagare och privatpersoner, främst assyrier/syrianer i Södertälje lider skada utan att ha åtalats eller dömts i domstol. Det menar Özcan Kaldoyo som kräver att kommunen kallar polisen och banker till ett möte.

Medborgarförslag om Polisens och Storbankernas dolda samarbete mot Södertäljebor och Södertäljeföretagare” – så lyder rubriken på förslaget som Özcan Kaldoyo skickat in till Södertälje kommun.

Sedan år 2020 har flera företagare och privatpersoner, som varit mångåriga kunder i sina respektive banker, fått sina bankkonton nedstängda utan en godtycklig förklaring, vilket Telgenytt i flertalet artiklar rapporterar om.

Enligt uppgifter till Telgenytt kan det röra sig om 1000-tals bankkonton som drabbats, och av allt att döma är en stor majoritet av de drabbade oskyldiga. Enligt Kaldoyo rör det sig om ett dolt samarbete mellan storbankerna och polisen som utsatt Södertäljebor och Södertäljeföretagen för lidande.

Varför få, eller om någon överhuvudtaget, fått svar av bankerna förblir en gåta.

”En 50-årig kvinna som har varit fast anställd i Södertälje kommun under lång tid ville köpa en villa och fick ett lånelöfte av Swedbank på 2 miljoner kronor. Efter att kvinnan hade betalat en handpenning på 500 tusen kronor, gick en osynlig hand in och stoppade lånet. Kvinnan gick vidare till SEB och fick först lån, men sen stoppades lånet även här av samma krafter.” skriver Özcan Kaldoyo i medborgarförslaget till Södertälje kommun.

Kvinnan äger en fastighet värd cirka 20 miljoner kronor och har enligt Kaldoyo än idag inte fått någon förklaring av bankerna om varför hon behandlades på detta sätt. Avslutningsvis tvingades hon att ta ett lån från familjemedlemmar i utlandet för att kunna fullfölja köpet.

Ett annat exempel är en egenföretagare som fick sitt bankkonto avstängt för drygt två år sedan. Än idag blir han inte beviljad banklån och kan inte genomföra sina affärer samt att banken har sagt upp företagarens lån. Snart försättas han i konkurs och hans fastigheter kommer att säljas på exekutiv aktion.

Krokben för en hel folkgrupp i Södertälje.

”Endast svenskar kommer kunna delta vid den exekutiva försäljningen. Ingen assyrier-syrian kommer våga köpa fastigheter idag. Ingen assyrier-syrian kommer heller beviljas något lån av Storbankerna.”, skriver Kaldoyo.

Privatpersoner utsätts för lidelse, affärsmöjligheter saboterats och få ser slutet på den utomrättsliga behandling som samarbetet innebär.

Jämför häxjakten på assyrier/syrianer med judeförföljelserna under Hitlers och naziternas storhetstid.

”Så här började det på 1930-talet i Tyskland vid judeförföljelserna. Idag 2023 upplever vi assyrier-syrianer detta med polis och Storbankerna i utomrättsligt samarbete.”, skriver Kaldoyo.

”Ingen assyrier-syrian kommer heller beviljas något lån av Storbankerna.”, skriver Özcan Kaldoyo.

Alla dessa privatpersoner och företag har utsatts och lidit skada men utan att de har åtalats eller dömts i domstol. Hur länge får dessa Storbanker behandla Södertäljebor, privatpersoner och företag, på ett så godtyckligt och till synes regelvidrigt sätt? Hur länge skall Polisen och vår rättsapparat se på när deras samarbete med Storbankerna har resulterat i negativa samhällseffekter för så många?”, skriver Özcan Kaldoyo.

I en intervju med Lt säger kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S), att kommunen inte pratar med bankerna, utan att deras samarbete enbart är med polisen.

– Vi har inget att säga till om, säger Godner till tidningen efter att Södertäljebor beskyllt kommunen för delaktighet i kontonedstängningarna.

Nu kräver Özcan Kaldoyo att ett möte anordnas med polis och banker och pekar på att Södertälje kommun måste försvara sina invånare och företagare så länge de är oskyldiga. Han framför att det utomrättsliga samarbetet, mellan bankerna och polisen, inte kan få fortsätta så länge det så brett drabbar personer och företagare som inte har visats begå brottsliga handlingar.

”Därför kräver jag att min hemkommun Södertälje kallar Polisen, Storbankerna samt Svenska Bankföreningen till ett möte för att få klarhet i hur deras samarbete kan omformas så att det inte drabbar oskyldiga.”, avslutar han i medbeorgarförslaget som skickades in till Södertälje kommun den 4 januari 2023.

Läs även: – Stängda bankkonton – Dra inte alla människor över en kam

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 januari 2023 21:28
Senast uppdaterad: 12 januari 2023 03:15

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors