Företag i fokus:

L: Återupprätta civilförsvaret – återinför civilplikten

20161206_Bezmah01_Gotland_p4_00068

Pressbild: Försvarsmakten.

Säkerhetsläget är det mörkaste på flera årtionden och därför är den planerade upprustningen av Försvarsmakten och medlemskapet i NATO både nödvändig och grundläggande. Men det är inte tillräckligt för att kunna försvara vår frihet och framtid. Även det civila försvaret måste återupprättas.

Det är därför glädjande att den liberala borgerliga regeringen nu aviserar att civilplikten ska återinföras. Civilplikten har varit vilande sedan 2010, men i våras gick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut med att den dåvarande regeringen skyndsamt borde se över återinförandet för att hjälpa samhället att fungera även vid höjd beredskap vid kris och krig. Regeringen ger nu MSB i uppdrag att förbereda för en aktivering av civilplikten främst inom kommunal räddningstjänst och anslår medel för utbildningsinsatser under de kommande fem åren.

Genom att återinföra den nu vilande civilplikten kan Sverige bättre stå rustat vid krig och katastrofer. Det är en viktig del i att skapa ett robust samhälle som trots svåra påfrestningar klarar av att upprätthålla livsmedelsförsörjning, räddningstjänst, sjukvård och andra samhällsviktiga funktioner.

I det civila försvaret är varje medborgare viktig och allas kunskaper, förmågor och insatser behövs för skydda vårt land och demokrati. Civilplikt är ett sätt att öka den nationella sammanhållningen och folkförankring som är avgörande för landets motståndskraft.

Liberalerna vill införa civilplikt för att stärka civilförsvaret. Liberalernas gruppledare i Södertälje, Metin Hawsho. Pressbild.

Liberalerna har länge krävt en upprustning av det nationella försvaret och medlemskap i NATO. Vi har lyckats få fler partier med oss och drivit igenom att resurserna till försvaret ökar kraftigt. För Liberalerna är det välkommet att fler partier inser behovet att rusta upp försvaret, nu måste upprustningen fortsätta uthålligt och strategiskt för att möta en ny och oförutsägbar verklighet.

Liberalerna vill införa civilplikt för att stärka civilförsvaret samt öka den enskildes frihet. Vi behöver inkludera funktioner inom räddningstjänsten som nu regeringen gör, men även exempelvis när det gäller banverksreparatörer, kraft- och ställverksoperatörer i civilplikten. 

Det krävs en helt ny helhetssyn på säkerhet där vi värnar tryggheten vid våra gränser såväl som inom våra samhällen. Sverige måste höja kunskapen och det folkliga engagemanget för landets säkerhet.

Tillsammans kan vi värna vår frihet och vår framtid. Därför är det glädjande att regeringen nu fullföljer Liberalernas politik för att stärka civilförsvaret och återinför civilplikten.

Anna Starbrink, ledamot Försvarsutskottet (L)

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 januari 2023 12:54
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Petra Jacob nominerad när ”Årets ledare” ska koras

Petra

Foto: Alexander Isa

Eldsjälen Petra Jacob från Södertälje har hyllats för sina insatser för barn och unga i utsatta områden. Nu hyllas hon på nytt och nomineras till en av finalisterna när Årets ledare ska koras av organisationen Folkspel.

Den ideella organisationen Folkspel, som ger organisationer möjligheter att växa genom Bingolotto och Sverigelotten, ger bidrar till flertalet föreningar, klubbar och organisationer runt om i landet. Men varje år hyllar Folkspel även ledare och olika idrottsföreningar för sina fantastiska insatser.

En person som uppmärksammats av Folkspel är eldsjälen Petra Jacob från Södertälje.

”Det pratas om vikten att fånga upp främst unga pojkar redan i tio- elvaårsåldern. Allt i syfte att få dem att välja väg, att inte ledas in på fel spår, att förhindra rekrytering till gängmiljöer redan innan tonåren. Petra Jacob, till vardags projektledare på Saab Scania och tidigare elitspelare i basket med Norrköpings Dolphins, vill gå längre än så.”, skriver Folkspel.

Men att fånga upp unga pojkar, bör ske tidigare enligt Petra Jacob.

– Jag skulle snarare påstå att vi måste starta med förstaklassare, att i tidig ålder ge dem en idrottsvana som följer med hela vägen. Ju tidigare vi kan börja med förebyggande insatser, desto bättre, säger hon till Folkspel.

Till vardags jobbar hon heltid på Scania, men på fritiden lägger hon hjärta och själ för barnen i de socialt utsatta områdena – genom den ideella verksamheten Lebi Skol IF.

Nu utses hon som en av tre finalisterna när ”Årets ledare” koras och vinnaren presenteras på Årets Eldsjäls Galakväll den 15 maj i Cirkus Stockholm.

Vinnaren utses genom en omröstning på Folkspels egna hemsida som är öppen fram till den 30 april klockan 15.00.

Rösta på Petra Jacob här

Läs även:

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 08:30
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:01

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors