Företag i fokus:

L: Återupprätta civilförsvaret – återinför civilplikten

20161206_Bezmah01_Gotland_p4_00068

Pressbild: Försvarsmakten.

Säkerhetsläget är det mörkaste på flera årtionden och därför är den planerade upprustningen av Försvarsmakten och medlemskapet i NATO både nödvändig och grundläggande. Men det är inte tillräckligt för att kunna försvara vår frihet och framtid. Även det civila försvaret måste återupprättas.

Det är därför glädjande att den liberala borgerliga regeringen nu aviserar att civilplikten ska återinföras. Civilplikten har varit vilande sedan 2010, men i våras gick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut med att den dåvarande regeringen skyndsamt borde se över återinförandet för att hjälpa samhället att fungera även vid höjd beredskap vid kris och krig. Regeringen ger nu MSB i uppdrag att förbereda för en aktivering av civilplikten främst inom kommunal räddningstjänst och anslår medel för utbildningsinsatser under de kommande fem åren.

Genom att återinföra den nu vilande civilplikten kan Sverige bättre stå rustat vid krig och katastrofer. Det är en viktig del i att skapa ett robust samhälle som trots svåra påfrestningar klarar av att upprätthålla livsmedelsförsörjning, räddningstjänst, sjukvård och andra samhällsviktiga funktioner.

I det civila försvaret är varje medborgare viktig och allas kunskaper, förmågor och insatser behövs för skydda vårt land och demokrati. Civilplikt är ett sätt att öka den nationella sammanhållningen och folkförankring som är avgörande för landets motståndskraft.

Liberalerna vill införa civilplikt för att stärka civilförsvaret. Liberalernas gruppledare i Södertälje, Metin Hawsho. Pressbild.

Liberalerna har länge krävt en upprustning av det nationella försvaret och medlemskap i NATO. Vi har lyckats få fler partier med oss och drivit igenom att resurserna till försvaret ökar kraftigt. För Liberalerna är det välkommet att fler partier inser behovet att rusta upp försvaret, nu måste upprustningen fortsätta uthålligt och strategiskt för att möta en ny och oförutsägbar verklighet.

Liberalerna vill införa civilplikt för att stärka civilförsvaret samt öka den enskildes frihet. Vi behöver inkludera funktioner inom räddningstjänsten som nu regeringen gör, men även exempelvis när det gäller banverksreparatörer, kraft- och ställverksoperatörer i civilplikten. 

Det krävs en helt ny helhetssyn på säkerhet där vi värnar tryggheten vid våra gränser såväl som inom våra samhällen. Sverige måste höja kunskapen och det folkliga engagemanget för landets säkerhet.

Tillsammans kan vi värna vår frihet och vår framtid. Därför är det glädjande att regeringen nu fullföljer Liberalernas politik för att stärka civilförsvaret och återinför civilplikten.

Anna Starbrink, ledamot Försvarsutskottet (L)

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 januari 2023 12:54
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors