Företag i fokus:

INTERVJU: Melkemichel om återkomsten till Syrianska

88782FDF-1745-42DE-9CAD-91B8B6F24772

Özcan Melkemichel, Syrianskas nya huvudtränare.Foto: Alexander Isa

Özcan Melkemichel gjorde succé i Syrianska FC under sin tid som klubbens tränare. Telgenytt, som var först ut med nyheten om tränarens återkomst, fick under måndagen en exklusiv intervju efter det första träningspasset med truppen.

Många hade tagit sig till Södertäljes fotbollsarena när Assyriska och Syrianska gemensamt sparkade igång försäsongen under måndagen. Planen delades upp. Vardera lag på varsin planhalva. Men idag var det Syrianskas nya huvudtränare, Özcan Melkemichel, som var det hetaste samtalsämnet.

Han är tillbaka efter drygt 10 år och gav Telgenytt några minuter av sin tid efter det första träningspasset som Syrianska FCs nya huvudtränare.

Du är tillbaka i Syrianska efter drygt 10 år. Hur känns det att komma tillbaka som tränare för klubben efter så många år?

– Det känns faktiskt jättebra. Mycket har förändrat sedan tidigare, men man känner igen miljön och det är verkligen så roligt att vara tillbaka, säger Özcan Melkemichel till Telgenytt.

Har det varit på din agendan att någon gång återvända till Syrianska?

– Jag har nog alltid funderat och sagt att jag någon gång ska jag komma tillbaka till Syrianska, men jag ville bara vänta in rätt tillfälle.

Melkemichel återvänder efter drygt 10 års frånvaro. Foto: Alexander Isa

Vad hoppas du kunna tillföra som tränare?

– Det är en hel del. Vi vill omorganisera Syrianska och arbeta stenhårt gentemot ungdomarna. Förstärka och lyfta ungdomssidan, ta ansvar och delta mer i sociala projekt i samhället. Vi vill även lyfta en positiv bild av klubben i svensk fotboll då Syrianska inte benämns i positiv bemärkelse under flera år. Det är någonting som vi verkligen vill och kommer att arbeta stenhårt med.

– Sedan ser vi hur samhället ser ut idag med bland att gängkriminalitet och jag personligen har funderat väldigt mycket på vad vi fotbollsklubbar kan göra. Framförallt måste vi ta hand om våra ungdomar, bidra till positiva inslag i sociala sammanhang och hålla ungdomarna borta från kriminaltet. Där har vi fotbollsklubbar ett stort ansvar.

Vad är din bild av spelartruppen idag?

– Just nu pågår en process där spelarna överlämnas från gamla styrelsen till den nya och kommer att ske under veckan. Alla var är utan kontrakt, men jag som tränare tittar på hur vi kan bygga upp truppen under säsongen. Under dagens träning var vi 13 spelare och vi vill självklart har fler i truppen, men just nu förs samtal med spelarna och en utvärdering görs om vilka som kommer att erbjudas nya kontrakt.

Vad är målsättningen inför kommande säsong?

– Målsättningen är, och det är inget att hymla om, att vi vill slåss om en uppflyttning. Divison 2 är en för låg nivå för ett klubb som Syrianska. Vi har varit här nu i tre år och hoppas få till en trupp som är tillräckligt bra för att vara med i toppen av tabellen.

Özcan Melkemichel har ett långt CV med fina framgångar som tränare. När vi ställer frågan om vad hemligheten är och vad som får honom är fortsätta ger han ett ödmjukt svar.

Özcan Melkemichel tillsammans med Syrianskas spelare under måndagen. Foto: Alexander Isa

– Jag har en stor passion för fotbollen. Känner verkligen en glädje när jag är ute på planen och inne i omklädningsrummen. Att hjälpa spelare att bli bättre och se hur lagets helhet utvecklas, jag får en enorm energi av det. Att jag kommer tillbaka till Syrianska som tränare betyder väldig mycket då klubben gett mig otroligt mycket. Nu vill jag verkligen ge tillbaka.

Du har en lång historik i Syrianska minst sagt. Vilket är det finast minnet under din ledning som tränare när du blickar tillbaka?

– Oj, det finns väldigt många. Men om jag ska hålla mig till ett så är det när vi vann Superettan 2010 och Syrianska tog klivet till Allsvenskan för allra första gången. Det var ett speciellt år.

Avslutningsvis vad vill du hälsa till Syrianskas supportrar.

– Att komma och stötta laget. Att fortsätta vara en positiv kraft och att ha en positiv läktarkultur som i sin tur lockar hit mer folk och fler familjer så att vi får uppleva den gamla goda tiden då det ständigt var mycket folk på läktarna. Supportrarna är en viktigt del av klubben, säger Özcan Melkemichel till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2023 21:44
Senast uppdaterad: 17 januari 2023 10:07

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors