Företag i fokus:

INTERVJU: Melkemichel om återkomsten till Syrianska

88782FDF-1745-42DE-9CAD-91B8B6F24772

Özcan Melkemichel, Syrianskas nya huvudtränare.Foto: Alexander Isa

Özcan Melkemichel gjorde succé i Syrianska FC under sin tid som klubbens tränare. Telgenytt, som var först ut med nyheten om tränarens återkomst, fick under måndagen en exklusiv intervju efter det första träningspasset med truppen.

Många hade tagit sig till Södertäljes fotbollsarena när Assyriska och Syrianska gemensamt sparkade igång försäsongen under måndagen. Planen delades upp. Vardera lag på varsin planhalva. Men idag var det Syrianskas nya huvudtränare, Özcan Melkemichel, som var det hetaste samtalsämnet.

Han är tillbaka efter drygt 10 år och gav Telgenytt några minuter av sin tid efter det första träningspasset som Syrianska FCs nya huvudtränare.

Du är tillbaka i Syrianska efter drygt 10 år. Hur känns det att komma tillbaka som tränare för klubben efter så många år?

– Det känns faktiskt jättebra. Mycket har förändrat sedan tidigare, men man känner igen miljön och det är verkligen så roligt att vara tillbaka, säger Özcan Melkemichel till Telgenytt.

Har det varit på din agendan att någon gång återvända till Syrianska?

– Jag har nog alltid funderat och sagt att jag någon gång ska jag komma tillbaka till Syrianska, men jag ville bara vänta in rätt tillfälle.

Melkemichel återvänder efter drygt 10 års frånvaro. Foto: Alexander Isa

Vad hoppas du kunna tillföra som tränare?

– Det är en hel del. Vi vill omorganisera Syrianska och arbeta stenhårt gentemot ungdomarna. Förstärka och lyfta ungdomssidan, ta ansvar och delta mer i sociala projekt i samhället. Vi vill även lyfta en positiv bild av klubben i svensk fotboll då Syrianska inte benämns i positiv bemärkelse under flera år. Det är någonting som vi verkligen vill och kommer att arbeta stenhårt med.

– Sedan ser vi hur samhället ser ut idag med bland att gängkriminalitet och jag personligen har funderat väldigt mycket på vad vi fotbollsklubbar kan göra. Framförallt måste vi ta hand om våra ungdomar, bidra till positiva inslag i sociala sammanhang och hålla ungdomarna borta från kriminaltet. Där har vi fotbollsklubbar ett stort ansvar.

Vad är din bild av spelartruppen idag?

– Just nu pågår en process där spelarna överlämnas från gamla styrelsen till den nya och kommer att ske under veckan. Alla var är utan kontrakt, men jag som tränare tittar på hur vi kan bygga upp truppen under säsongen. Under dagens träning var vi 13 spelare och vi vill självklart har fler i truppen, men just nu förs samtal med spelarna och en utvärdering görs om vilka som kommer att erbjudas nya kontrakt.

Vad är målsättningen inför kommande säsong?

– Målsättningen är, och det är inget att hymla om, att vi vill slåss om en uppflyttning. Divison 2 är en för låg nivå för ett klubb som Syrianska. Vi har varit här nu i tre år och hoppas få till en trupp som är tillräckligt bra för att vara med i toppen av tabellen.

Özcan Melkemichel har ett långt CV med fina framgångar som tränare. När vi ställer frågan om vad hemligheten är och vad som får honom är fortsätta ger han ett ödmjukt svar.

Özcan Melkemichel tillsammans med Syrianskas spelare under måndagen. Foto: Alexander Isa

– Jag har en stor passion för fotbollen. Känner verkligen en glädje när jag är ute på planen och inne i omklädningsrummen. Att hjälpa spelare att bli bättre och se hur lagets helhet utvecklas, jag får en enorm energi av det. Att jag kommer tillbaka till Syrianska som tränare betyder väldig mycket då klubben gett mig otroligt mycket. Nu vill jag verkligen ge tillbaka.

Du har en lång historik i Syrianska minst sagt. Vilket är det finast minnet under din ledning som tränare när du blickar tillbaka?

– Oj, det finns väldigt många. Men om jag ska hålla mig till ett så är det när vi vann Superettan 2010 och Syrianska tog klivet till Allsvenskan för allra första gången. Det var ett speciellt år.

Avslutningsvis vad vill du hälsa till Syrianskas supportrar.

– Att komma och stötta laget. Att fortsätta vara en positiv kraft och att ha en positiv läktarkultur som i sin tur lockar hit mer folk och fler familjer så att vi får uppleva den gamla goda tiden då det ständigt var mycket folk på läktarna. Supportrarna är en viktigt del av klubben, säger Özcan Melkemichel till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2023 21:44
Senast uppdaterad: 17 januari 2023 10:07

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors