Företag i fokus:

Här saknas ett övergångsställe – ”Är väldigt orolig”

324684994_3384335488522245_5427369965869070376_n

Jan Maxichaou från livsbutiken vid Tom Tits uttrycker en oro. Foto: Alexander Isa

Den trafikerade vägen utanför Tom Tits saknar ett övergångsställe. Det menar Jan Maxichaou som arbetar i Tobaksbutiken och ser dagligen springande barn på platsen.

Tom Tits tar årligen emot upp emot 175 000 besökare och i många fall är det stora barngrupper som besöker vetenskapsmuseumet samtidigt.

Bara ett stenkast från entrén arbetar Jan Maxichaou i livsbutiken som ser all rörelse på platsen, men en sak oroar honom.

– Det saknas ett övergångställe här. Det fanns ett för flera år sedan, men kommunen tog bort den. Det behövs både ett övergångsställe och ett farthinder. Jag är väldigt orolig att något hemsk ska hända och jag har framfört det till kommunen. Måste någon bli påkörd innan någon reagerar, säger Maxichaou till Telgenytt.

Enligt Maxichaou ser han dagligen hur barn, och vuxna, passerar gatan precis utanför hans arbetsplats. Han menar att folk fortfarande går över gatan där det en gång var ett övergångställe och samtidigt uppmärksammar han hur både personbilar och tyngre fordon passerar vägen ofta i för hög fart.

Här var det en gång ett övergångställe som togs bort av kommunen. När Telgenytt besöker platsen passeras vägen av gångtrafikanter som tar för givet att vägen är trygg att passera. Foto: Alexander Isa.

– Nämnda övergångsställe togs bort 2016-2017. Vem som beslutade att det skulle avlägsnas vet jag inte, säger Michael Ottosson, Trafiktekniker Samhällsbyggnadskontoret, till Telgenytt.

Om folk har som vana att passera vägen just utanför Jan Maxichaous arbetsplats, eller om det är en illusion om att det är ett övergångställe kan Maxichaous inte spekulera i. Men när Telgenytt befinner sig på platsen uppmärksammas flera personer gå över vägen, av allt att tyda, med ett förtroendet om att vägen är säker att passera.

Men ett övergångställe är inte alltid en säker passage.

– Ett övergångsställe är inte en säker passage för gående över gatan om inte övergångsstället också är hastighetssäkrat i form av en vägbula eller annan hastighetsdämpande åtgärd. Det är på övergångsställen som de flesta olyckor sker med gående och fordon, säger Michael Ottosson.

Är platsen något man tittar på i nuläget ?

– Det är inget som vi tittar på idag, säger Ottosson, och menar att kommunen kan komma att titta på den aktuella platsen.

Ännu en fotgängare som passerade vägen vid det gamla övergångsstället. Foto: Alexander Isa.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 januari 2023 19:42
Senast uppdaterad: 19 januari 2023 19:42

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors