Företag i fokus:

Här saknas ett övergångsställe – ”Är väldigt orolig”

324684994_3384335488522245_5427369965869070376_n

Jan Maxichaou från livsbutiken vid Tom Tits uttrycker en oro. Foto: Alexander Isa

Den trafikerade vägen utanför Tom Tits saknar ett övergångsställe. Det menar Jan Maxichaou som arbetar i Tobaksbutiken och ser dagligen springande barn på platsen.

Tom Tits tar årligen emot upp emot 175 000 besökare och i många fall är det stora barngrupper som besöker vetenskapsmuseumet samtidigt.

Bara ett stenkast från entrén arbetar Jan Maxichaou i livsbutiken som ser all rörelse på platsen, men en sak oroar honom.

– Det saknas ett övergångställe här. Det fanns ett för flera år sedan, men kommunen tog bort den. Det behövs både ett övergångsställe och ett farthinder. Jag är väldigt orolig att något hemsk ska hända och jag har framfört det till kommunen. Måste någon bli påkörd innan någon reagerar, säger Maxichaou till Telgenytt.

Enligt Maxichaou ser han dagligen hur barn, och vuxna, passerar gatan precis utanför hans arbetsplats. Han menar att folk fortfarande går över gatan där det en gång var ett övergångställe och samtidigt uppmärksammar han hur både personbilar och tyngre fordon passerar vägen ofta i för hög fart.

Här var det en gång ett övergångställe som togs bort av kommunen. När Telgenytt besöker platsen passeras vägen av gångtrafikanter som tar för givet att vägen är trygg att passera. Foto: Alexander Isa.

– Nämnda övergångsställe togs bort 2016-2017. Vem som beslutade att det skulle avlägsnas vet jag inte, säger Michael Ottosson, Trafiktekniker Samhällsbyggnadskontoret, till Telgenytt.

Om folk har som vana att passera vägen just utanför Jan Maxichaous arbetsplats, eller om det är en illusion om att det är ett övergångställe kan Maxichaous inte spekulera i. Men när Telgenytt befinner sig på platsen uppmärksammas flera personer gå över vägen, av allt att tyda, med ett förtroendet om att vägen är säker att passera.

Men ett övergångställe är inte alltid en säker passage.

– Ett övergångsställe är inte en säker passage för gående över gatan om inte övergångsstället också är hastighetssäkrat i form av en vägbula eller annan hastighetsdämpande åtgärd. Det är på övergångsställen som de flesta olyckor sker med gående och fordon, säger Michael Ottosson.

Är platsen något man tittar på i nuläget ?

– Det är inget som vi tittar på idag, säger Ottosson, och menar att kommunen kan komma att titta på den aktuella platsen.

Ännu en fotgängare som passerade vägen vid det gamla övergångsstället. Foto: Alexander Isa.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 januari 2023 19:42
Senast uppdaterad: 19 januari 2023 19:42

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors