Företag i fokus:

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Undersköterskorna med nyckelroll i nytt projekt

kad-studie-avdelning-20-sodertalje-sjukhus

Åsa Stålgren, samordnare avdelning 20, Aysel Kulbay, doktorand, Ibolya Juhász, undersköterska avdelning 20 och Anja Eklund, vårdenhetschef avdelning 20. Foto: Södertälje sjukhus

Har en patient som haft kvarliggande urinkateter oftare bakterier i urinen efter kateterborttagningen än en patient som inte har haft kateter? Det undersöker nu en studie på Södertälje sjukhus.

Patienter som har haft en kvarliggande urinkateter (KAD) verkar ha fler bakterier i urinen så länge katetern sitter kvar, men det är oklart vad som händer när den tas bort. I studien jämförs patienter som har haft KAD under de senaste fyra veckorna med en kontrollgrupp utan KAD.

Undersköterskorna på avdelningen har en nyckelroll i projektet genom att ta prover och registrera mätresultat. Som en del i studien mäts blåsvolym för att upptäcka eventuell urinretention. Uppskattningsvis 20-30 procent av patienterna på rehabiliteringsavdelning 20 har KAD. Patienterna som deltar i studien kommer både med och utan kateter.

– Många patienter tackar ja till att delta i studien, trots att det inte kommer att hjälpa dem personligen utan gynna framtida patienter, säger undersköterskan Ibolya Juhász.

Hos en patient med en KAD bildas biofilm i och på katetern efter en tid. I biofilmen kan resistenta bakterier ta skydd från kroppens immunförsvar och från antibiotika, men man vet inte om samma bakterier finns i urin när patienten kissar.

Studien är en del av doktorandprojektet för sjuksköterskan Aysel Kulbay som arbetar på Vårdhygien Stockholm.

– Som en del i studien genomförs blåsvolymmätning av urinblåsan med bladder scan. Det har hänt att vi har hittat patienter som har urinretention, alltså har kvar för mycket urin i blåsan efter att de har kissat. Urinretention är inte bra och därför är det positivt att vi upptäckt det, säger Aysel.

Hon hoppas resultaten ska ge underlag för förbättrade rutiner kring katetrar och minskad risk för infektioner.

Skribent: Lucas

(Annonslänk

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2023 13:53
Senast uppdaterad: 21 december 2023 14:22

DEBATT: – ”Ett hån mot alla assyrier/syrianer”

Godner

Foto: Lucas T

Är Boel i chocktillstånd, kan man undra? Plötsligt talar hon om ”vårt kristna folk” och besöker kyrkor i hopp om försoning när kritiken växt sig stark. Men min vilda gissning är att Godner, precis som några andra skrev, har skjutit sig själv i foten.

Hennes svar på insändare som kritiserar henne är synonym med svamligt och fokusförflyttning. Istället för att svara sakligt och bemötande, så bortförklarar hon sin frustration över att bli kritiserad.

Att Södertäljeborna är trötta på svartmålningen känns konstaterat.
Samma vecka som Boel var på SNS-seminariet, där hon aggressivt pekade ut läkare, advokater, mäklare och vårdanställda, och där rapporten bland annat också pekar på att kriminella verkar inom restauranger, frisörer, caféer, livsmedelsbutiker, bilverkstäder, hotell, gjorde hon också flera andra besök för att, som många upplever det, svartmåla Södertälje och i bemärkelsen, assyrier/syrianer. Samma vecka medverkade ”experten” Godner i Agenda på SVT och åkte till Västerås för att kraftfullt smutskasta Södertälje.

För att förtydliga, jag är för att den organiserade brottsligheten kraftfullt motarbetas.

Men i hennes senaste svar skrev Godner att hon var i SNS-seminariet för att kommentera en forskningsrapport som tagits fram av ”andra”. Men för läsarna är det också bra att veta att det är Södertälje kommun, tillsammans med polisen, som lagt fram underlaget för rapporten. Samma kommun och samma polismyndighet som pekade ut den assyriska/syrianska folkgruppen i Tore 2-rapporten som BRÅ 2021 sammanställde.

Så här stod det i BRÅ-rapporten:
”Hypotesen illustrerades bland annat med en pyramid där centrala personer var indelade i olika nivåer. Kriminaliteten ansågs vara samhällshotande utifrån ett antagande om att sociala strukturer i de assyriska/syrianska folkgruppen.”

Så att antyda att smutskastningskampanjen inte handlar om folkgruppen är ett hån mot alla assyrier/syrianer. Det hjälper inte längre att finslipa i kanten och undvika att tydligt nämna folkgruppen, och det är för övrigt olagligt att kartlägga minoriteter, vilket med stor sannolikhet görs av polisen i samarbete med Södertälje kommun.

Hon vill ha total kontroll över Södertälje

Men att Godners förtroende är förbrukat handlar inte enbart om svartmålningen och att minoriteter känner sig starkt utpekade. Det handlar också om hennes agerande genom åren. Hon vill ha total kontroll över Södertälje. Ett förslag hon vill ha igenom är att ingen ska få köpa hus eller fastighet om inte kommunen godkänner det först. ”Kommunal förköpsrätt för alla fastigheter”, skrev hon i DN.
Det innebär att om du, som bor inom Södertälje kommuns gränser, vill köpa hus eller fastighet i kommunen så måste du ha hennes godkännande först.

Hon kritiserades för övrigt av ”För Initiativet Tryggare Södertälje” som representerar tiotusentals medlemmar i Södertälje för att vara rasistisk i artikeln.

Många minns också Hovsjö-affären där hon sålde hundratals lägenheter till familjen Månsson, trots att ett mycket högre bud fanns på bordet. Att hon sedan lade sekretess över handlingarna låter jag vara osagt. Och nu senast där kommunen med bröt mot Europakonventionen och regeringsformen.

Listan är lång och i en annan kommun hade kritiken stått med tuschpenna på plakat utanför stadshuset. Men istället har Godner påbörjat försoningskampanjen ”vårt kristna folk”, som hon tror kommer vända på skutan.

Det låter bara patetiskt och desperat i mina öron.

A.S

Läs även:
DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors