Företag i fokus:

LTs Tomas Karlsson far med osanning om Syrisk-ortodoxa kyrkan

BA9BA294-64B5-4D32-88AB-5ABA02A7E519

Foto/Montage: Redaktionen.

Ledarskribenten i Länstidningen, Tomas Karlsson, har tappat fotfästet. I hans senaste artikel i LT far han med osanningar om den Syrisk-ortodoxa kyrkan och dess medlemmar. Karlsson pekar med hela handen då han påstår att kyrkan och 50-60.000 assyrier/syrianer ”svansar efter Turkiet”.

Som ansvarig utgivare är det första gången som jag uttrycker min åsikt i Telgenytt, men sannolikt inte den sista. Jag väljer att göra det efter att LT godkänt och publicerat en artikel, skriven av ledarskribenten Tomas Karlsson, med rubriken ”Varför svansar syrisk-ortodoxa kyrkan för Erdoğans Turkiet?

I Karlssons artikel kastar han ljus på valet i Turkiet och främst på den turkiske ambassadörens besök den 14 januari i år. I samma artikel lyfter han upp omständigheten att gängkriminella, som misstänks för brott i Sverige – funnit en fristad i Turkiet. Vilket är beklagligt då länderna, Sverige och Turkiet, för länge sedan borde ha bilaterala utlämningsavtal av brottslingar. Karlsson vinklar sin artikel som om bristerna mellan Sverige och Turkiet på något sätt skulle vara den syrisk-ortodoxa kyrkans fel eller att kyrkan borde ta ställning mot Turkiet och dess representanter.

Det Karlsson kritiserar i sin artikel kallas i folkmun för att ha goda relationer. Turkiet är ett land som fortfarande har en stor population av folkgruppen assyrier/syrianer, därav är det av vikt att kunna ha en god relation och dialog med landets representanter. Om Karlsson har missat det så försöker även den svenska regeringen upprätthålla en god relation med Turkiet, med all rätt. Att värna sitt land och/eller församlingsmedlemmar och att ha goda relationer med diplomater från Turkiet eller andra länder är inte att svansa för någon.

Karlssons artikel är missvisande då han höftar med dåliga översättningar av vad som sägs eller kan ha sagts och det som verkligen blev sagt. Karlssons agenda är säkerligen inte att svartmåla alla assyrier/syrianer, men många som har hört av sig till Telgenytt känner sig kränkta, ledsna och besvikna över den retorik som Karlsson använder i sin artikel.

Det är inte första gången LTs Tomas Karlsson far med osanning.

Assyrier/syrianer har inga diplomater, som kan föra dess talan, som sitter på ambassader runt om i världen. Kyrkan är det enda organet som kan föra kommunikation mellan folket och forna hemländer. Karlsson förstår inte detta och får det i artikeln vinklat som att den syrisk-ortodoxa kyrkan tar politisk ställning för andra omvärlds-händelser. Karlsson kritiserar kyrkan och dess representanter på ett orättvist och onyanserat sätt. Karlsson och hans översättare far med osanningar, då de fritt översätter en predikan som biskopen gjorde vid en minnesstund. Ofta talar biskopar och präster i liknelser såsom Jesus också gjorde och det är inget som ska bokstavs-tolkas – vilket förväntas att en erfaren journalist, som Karlsson, borde förstå.

Tomas Karlsson väljer medvetet att feltolka ambassadörens besök och menar att det på något sätt skulle vara fel av kyrkan att träffa diplomater från Turkiet. Karlsson tar också upp Seyfo-frågan och kampen om erkännande och upprättelsen för assyrier/syrianer. Då är frågan, hur menar Karlsson att ett erkännande av Seyfo ska kunna komma till skott utan diplomatiska förbindelser.

Om Karlsson hade varit mer objektiv så hade han snabbt och enkelt, genom ett telefonsamtal, kunnat få svar på varför den turkiske ambassadören, Yönet Can Tezel, besökte kyrkan i Södertälje. Ambassadören är nytillträdd som ambassadör i Sverige och då är det kutym att besöka kyrkor, föreningar och institutioner som har relation till Turkiet. Men det verkar som att Karlssons intresse att veta syftet med ambassadörens besök är lika med noll. Karlsson bryr sig inte, utan blandar korten som det passar hans agenda och ger läsaren en medveten felaktig bild av besöket.

Besöket i Södertälje handlade som tidigare nämnts om att upprätthålla en god relation till forna hemlandet, något som den syrisk-ortodoxa kyrkan haft i decennier. Assyrier/syrianer utsattes visserligen för ett folkmord år 1915, i nuvarande Turkiet, men idag 100 år senare har parterna goda relationer till varandra. Det Karlsson säkerligen har kännedom om är att många assyrier/syrianer stannade kvar i Turkiet när många flyttade till Sverige på 70- och 80-talet. Syrisk-ortodoxa kyrkan värnar självklart om alla sina medlemmarna.

Jag kan möjligen ha viss förståelse för att Karlsson är arg för att Sverige är beroende av Turkiet för inträdet i NATO. Men Karlsson ska inte projicera sitt agg mot den syrisk-ortodoxa kyrkan för att de träffat en diplomat som också är godkänd av den svenska staten som en representant för Turkiet. Menar Karlsson att Turkiet och dess ambassadör är persona non grata. Det är mig veterligen i vart fall ingen annan än Karlsson som har den uppfattningen.

Karlsson är oftast en duktig skribent, men tyvärr så är han ute och cyklar, med sommardäck, i vinterkylan denna gång.

Alexander Isa. Ansvarig utgivare Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 januari 2023 17:28
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:05

Inför semifinalserien – SBBK Dam tar sig an Uppsala

PGU9026-1

Fotograf: Petra Gau.

SBBKs damlag ställs mot Uppsala Basket i semifinalspelet som startar imorgon i Täljehallen, med ambitionen att avancera till final efter en bäst av fem matcher.

Semifinalspelet i basket för SBBKs damer mot Uppsala Basket inleds imorgon, torsdagen den 11 april, på hemmaplan i Täljehallen, med ytterligare en match planerad på lördagen den 13 april.

Efter de två inledande matcherna flyttar serien till Uppsala för minst en match, med möjlighet till en andra om nödvändigt, innan den eventuellt återvänder till Täljehallen om serien fortfarande är öppen.

Fotograf: Petra Gau.

Bernat Canut, huvudtränare för SBBK Dam, uttrycker ett starkt fokus på slutspelet och erkänner att varje match kommer att bli en utmaning.

– Det är ett absolut fokus som gäller på nästa match och vi är helt medvetna om att varje steg på vägen kommer vara svårt och att vi behöver vara förbereda på just det. Vi tror på vår prestation och våra möjligheter men vi har samtidigt stor respekt för ett Uppsala Basket som nyss slog ut Östersund i en tuff kvartsfinalserie, säger Bernat Canut inför semifinalserien.

(Annonslänk)

Med stor respekt för Uppsala Basket, som nyligen säkrade sin plats i semifinalen efter en intensiv kvartsfinalserie mot Östersund, ser SBBK fram emot att möta ett balanserat lag med en mix av erfarenhet och ungdom, snabba guards och strategiska inside-spelare.

Uppsala Basket hyllas för sin dynamiska spelstil, med snabba och mångsidiga guards som är hot vid trepoängslinjen och smarta inside-spelare som utmanar direkt mot sina motståndare. Dessutom kompletteras laget av stora spelare som är effektiva utan bollen, vilket gör dem till en formidabel motståndare i semifinalserien. SBBK Dam, fulla av självförtroende och med en klar strategi, är redo att ta sig an utmaningen i hopp om att nå finalen.

– Vi (SBBK) känner till motståndet väl och Uppsala känner till oss väl. Det kommer bli väldigt viktigt att inte kolla längre fram än den första matchen, nyckeln kommer bli att styra tempot vilket vi kommer kunna göra om vi vinner våra dueller i försvar och kontrollerar returtagningen under båda korgar. Det var något vi lyckades bra med i den senaste matchen mot Uppsala på hemmaplan. Att vi gjorde det bra förra matchen betyder däremot inte att vi gör det igen, utan vi kommer behöva visa att vi förtjänar vad vi vill åstadkomma, i varje duell, i varje period av matchen och i varje match, säger Bernat Canut, Head Coach SBBK Dam.

Fotograf: Petra Gau.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 21:30
Senast uppdaterad: 10 april 2024 18:26

KRÖNIKA: De vitröda trådarnas tid

AFDE325B-910D-4294-A490-A0EBA603132D

Foto: Shamash Oyal

”Där och då, uppmuntrad av dessa ord, tar jag mod till mig och bestämmer mig för att ge den långa förklaringen.”, skriver krönikören Mikael Jene.

Det är lunchdags på jobbet och jag går och sätter mig vid matbordet i lunchrummet. Min kollega kommer och sätter sig mitt emot mig. Vi börjar prata om allt möjligt. Efter ett tag sneglar han mot min handled. Han ser två trådar tvinnade runt varandra skymta fram. En röd och en vit tråd. Han har märkt att många som tillhör den syrisk ortodoxa kyrkan bär på dessa just nu. Stora som små, nyfödda som åldringar bär dessa trådar fram till påsk.

Hur djupt ska jag förklara tänker jag tyst för mig själv? 

Har sekulariseringen i landet gått så långt att jag drar mig för att ge den långa teologiska förklaringen och betraktas som en underlig religös kuf?

(Annonslänk)

För mitt inre svischar dock Jesus ord om att den som bekänner honom inför andra ska han bekänna inför Fadern och även på Paulus ord om att inte skämmas för evangeliet, som är en Guds kraft som frälser var och en som tror. Där och då, uppmuntrad av dessa ord, tar jag mod till mig och bestämmer mig för att ge den långa förklaringen. Kanske ser min kollega något värde i min förklaring. Kanske kan mina ord påverka honom i rätt riktning och kan det vara en djupare mening i att vi två ofta hamnar i diskussioner kring existensiella frågor. 

”Den vita tråden symboliserar det gudomliga, och den röda tråden det mänskliga.”

Du förstår, börjar jag. Dessa trådar du ser kallas siboro och delas ut i kyrkan på Jungfru Marias bebådelsedag. Den dagen som ärkeängeln Gabriel visade sig för jungfru Maria och sa till henne att hon skulle föda Jesus. Den vita tråden symboliserar det gudomliga, och den röda tråden det mänskliga. Trådarna tvinnas runt varandra i en förening, utan sammanblandning eller förväxling. Att Gud tog kroppslig gestalt i Kristus Jesus genom jungfru Maria. En påminnelse att Jesus Kristus är fullkomlig Gud och fullkomlig människa. 

Siboron är för mig ett statement mot villoläror som förnekar att Gud är kommen i köttet. 

Intressant, svarar kollegan uppriktigt och vi fortsätter en diskutera kring ämnet och med en ömsesidig respekt som jag kanske inte hade förväntat mig. 

Där och då blev min siboro en proklamation och en bekännelse och jag uppfylls av en behaglig känsla att ha fått dela med mig av något ovärderligt.

Mikael Jene

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 20:00
Senast uppdaterad: 10 april 2024 18:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors