Företag i fokus:

Deras traditionella mat från Mellanöstern gör succé

22F2F9B8-DDAD-478C-861D-F619208C389B

Paul Habib från restaurang Carolina i Södertälje.

När de slog upp portarna för den vackra restaurangen Carolina vid Nygatan skakades Södertälje av en otäck våldsvåg, men nu kommer vändningen, av allt att döma. – Vi fick en tuff start på grund av allt som hänt, men nu går det åt rätt håll och det är vi väldigt glada för, säger Paul Habib som arbetar på platsen till Telgenytt.

I centrala Södertälje erbjuder Carolina varierade och traditionella rätter med hög kvalité på råvaror och smakupplevelser utöver det vanliga från Mellanöstern. Meza, bulgur, hummus, tabbouleh är några av rätterna som utmärker det libanesiska köket, men enligt Paul, som är född och uppvuxen i Syrien, betonar att matkulturen är känd från hemlandet och hela mellanöstern – men som idag främst associeras med Libanon.

– Det är precis samma maträtter och samma upplägg runt grannländerna vid medelhavet så som Libanon och Syrien, och jag personligen har studerat matkulturen. Idag är det många från Syrien som döper sina restauranger till libanesiska, enbart för att allmänheten inte skulle förstå om de skulle kalla den för exempelvis Syriskt, säger Paul Habib som arbetar på restaurang Carolina.

– Säger man Syrien tänker folk exempelvis Shawarma, men vi har så mycket mer så. Allt från meza och grillrätter och det är just den breda menyn som vi erbjuder här hos oss, säger han.

Avsmakningsmenyn Damaskus på restaurang Carolina.

Familjerestaurangen Carolina, vid korsningen Nygatan/Nedre Torekällgatan, har erfarenheter som sträcker sig decennier tillbaka – över 20 år närmare bestämt. När kriget utbröt i hemlandet tvingades hela familjen att lämna allt som byggdes upp i generationer för att ta sig till en tryggare tillvaro. Det var över 10 år sedan.

Väl i Sverige tampades de med den stora omställningen att börja om på nytt i ett främmande land, men tack vare tidigare kunskaper inom matkulturen lyckades de skaffa arbeten på olika håll, främst i Stockholm. När storebrodern Eile bestämde sig för att ta över den asiatiska restaurangen Full House i Södertälje väckte han familjens dröm om arbeta ihop igen – precis som i hemlandet Syrien.

Men när restauranger öppnades ställdes de inför en brant uppförsbacke.

– Vi öppnade precis när allt hände. Folk ville besöka oss, men vågade inte gå på grund av oroligheterna. Det påverkade oss väldigt mycket under hösten, men i december kände vi verkligen att vi kom igång. Vi hade i princip fullbokat varje dag och vår cateringen exploderade, säger Paul.

Lokalen har renoverats in i minsta detalj och inger en avslappnad och välkomnande miljö och erbjuder allt från lunch, À la carte, catering och eventbokningar. Vilket Södertäljeborna sakta men säkert börjat hitta till berättar Habibi.

Men från och med nästa vecka ändrar restaurangen lite på sina öppettiderna.

– Vi jobbar nästan varje dag. När vi öppnade såg vi söndagar som en dag vi kunde stänga, men senaste tiden har vi fullt upp på söndagar. Allt från dop till examensfester, så vi ha valt att stänga måndagar för att få lite ledighet, säger Paul Habib till Telgenytt.

Se Foodora för mer info om restaurangens meny Restaurang Carolina

Restaurang Carolina vid Nedre Torekällgatan. Foto: Alexander Isa.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 februari 2023 20:21
Senast uppdaterad: 3 februari 2023 10:28

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors