Företag i fokus:

Brottsförebyggare från Finland på besök i Södertälje

B781B2B0-ED73-4DA7-8736-CCFDE31A43E3

Foto: Alexander Isa

2022 sköts totalt 63 personer till döds i Sverige. Samma period sköts ”enbart” två personer till döds i Finland. Nu vill brottsförebyggare från grannlandet förhindra en liknande utvecklingen och besökte Södertälje för att spetsa på sina kunskaper i arbetet mot brottsligheten.

2022 var ett rekordår i antalet dödsskjutningar i Sverige. I Södertälje miste sju personer livet i det ökade sjutvapenvåldet i landet. Nu vill brottsförebyggande från Finland ta lärdom av hur Södertälje kommun arbetar mot den organiserade brottsligheten och hur man fångar unga i tidigt skede för förhindra att de kliver in i kriminella banor.

Under besöket fick den finska gruppen, från projektet Erasmus+, träffa flera representanter från kommunen. Bland annat Victoria Larsson, områdeschef för för barn och ungdom på socialförvaltningen, Socialdirektören Annika Rådström, samt Harri Salminen, Realistpartiet, som även är en av initiativtagarna till att samordna besöket och inleda ett samarbete mellan Södertälje kommun och Finland.

Harri Salminen, Realistpartiet. Foto: Alexander Isa

– Jag fick en förfrågan från Finland om att hjälpa till och delta i projektet. Det kändes rätt både för mig personligen och för Realistpartiet som jag representerar att göra det. Jag ser baksidor av våld och ungdomskriminalitet i mitt arbete i sluten ungdomsvård och vet hur viktigt det är att aktivt jobba mot detta. Södertälje har stor erfarenhet av det brottsförebyggande arbetet allmänt där kommun, polis och andra myndigheter samverkar på ett bra sätt. Kan vi bidra med kunskap och idéer för andra så ska vi självklart göra det, säger Salminen till Telgenytt.

Representanter från Erasmus+ befann sig föregående vecka i kommunhuset, från tidigt morgon till sen eftermiddag, där de fick ta del av kommunens breda arbete för att motverka brott.

– Vi hade mycket frågor och tiden tycktes inte räckta till, men det har varit lärorik och mycket av det som sker i Sverige känner vi igen i Finland, säger Charlotte Petterson, som arbetar mot gatuvåld i Finland, till Telgenytt.

Gängbrottsligheten, dödskjutningarna, sprängningarna och drogerna i Sverige har skapat oro hos grannlandet som nu vill agera innan det eskalerar.

Enligt Petterson är kriminaliteten stor i Finland och att den numera kryper ner i åldrarna. Däremot är gängrelaterat brott ett relativ nytt fenomen som börjar växa i det egna landet. För att samla så mycket lärdom gör gruppen flera stopp i Sverige där man hittills hunnit besöka kommuner i Farsaområdet och Södertälje. Främst för att diskutera med kommunerna och personer som arbetar med unga i brottsförebyggande syfte.

Brottsförebyggarna Mertsi Tamminen och Charlotte Petterson från Finland. Foto: Alexander Isa

– Resan till Sverige har gett oss en ny inblick om vad som kan hända och som kommer att hända – om vi inte gör någonting åt saken i Finland. Det är i princip hela agendan med den här resan. Att vi valde att komma hit är på grund av att Södertälje länge aktivt arbetat mot brottsligheten, därför vill vi ta lärdom om vad som kunde gjorts bättre, vad som görs nu och vad vi kan lära oss av det, säger Mertsi Tamminen, tidigare Södertäljebo, men som numera bor i Finland där han arbetar i brottsförebyggande syfte.

Kollegan Charlotte Petterson instämmer och tilläger att samtliga, från projektet Erasmus+, kommer från olika organisationer i Finland. Syftet är att bilda ett nätverk inom dem – främst för att motverka gatuvåldet. Att skapa kontakter i Sverige anser grannlandet oerhört nyttigt, ett tankesätt som Södertälje kommun delar.

– Det är jätteviktigt att vi har ett utbyte med andra, vi är både glada för att lämna ut information, men också ta emot nya inputs och andra tankar. Ett utbyte är väldigt positivt, säger Annika Rådström, Socialdirektör Södertälje kommun, som närvarande under det finska besöket, till Telgenytt.

Ett av ämnena som diskuterades under mötet var arbetet för stoppa kriminellas rekrytering av barn och unga samt kommunens tidiga insatser mot kriminalitet. Ett brett problem i Sverige, men som Södertälje varit i framkant i när det gäller arbetet mot det grova våldet.

– Vi bygger upp en kedja från förebyggande tidiga insatser till tidig kriminaltet till befäst kriminalitet. Vi har insatser och metoder på alla nivåer, från det man föds till då man väljer att hoppa av och bryta en kriminell karriär. Vi har tänkt långsiktigt och vi har tänkt på alla nivåer och alla åldrar samt vårt arbete med polisen som är unikt för oss i Södertälje, säger Victoria Larsson, områdeschef för för barn och ungdom på socialförvaltningen i Södertälje.

Annika Rådström, Socialdirektör och Victoria Larsson områdeschef på socialförvaltningen. Foto: Alexander Isa

Tror ni att kommunens samarbetsmodell med polis, PAX, är något som kan vara av intresse för finska myndigheter att implementera i sitt arbete för att förebygga våld?

– Jag tror att anpassa och ta över metoder eller arbetssätt rakt av kan vara svårt. Vi har olika lagstiftning och olik socioekonomiska miljöer, däremot kan de få inspiration för att anpassa efter sina lokala behov, säger Larsson.

Ser ni det här som ett långsiktigt samarbete med finska myndigheter?

– Att utbyta erfarenheter mellan andra städer och andra länder ser jag som ett långsiktig arbete för det gör väldigt mycket, säger Victoria Larsson.

Ett annat arbete som Södertälje kommun inlett är en tysk metod för att förhindra att barn ger sig in i kriminalitet – pilotprojekt ”Kurve Kriegen”.

Genom projektet ska svensk polis fokusera på barn mellan åtta och fjorton år där syftet är att identifiera de barn som befinner sig i riskzonen för att fastna i grov kriminalitet. Tre kommuner har valts ut för att testa projektet – Södertälje, Linköping och Göteborg.

– Som det ser ut just nu så är vi i startfasen, tillsammans med tre kommuner, SKR, Sveriges kommuner och regioner, och NOA tittar vi på hur vi skulle kunna utveckla och anpassa den metoden som man har haft framgångsrikt i Tyskland under många år. Vi får se vart vi landar i det här, men det pågår ett planeringsarbete som vi tänkt starta inom kort, säger Socialdirektören, Annika Rådström, till Telgenytt.

Läs även: – Så ska barn stoppas från att gängrekryteras i Södertälje

Finska brottsförebyggande gruppen från Finland på besök i Södertälje föregående vecka. Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 februari 2023 17:57
Senast uppdaterad: 6 februari 2023 18:11

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors