Företag i fokus:

Brottsförebyggare från Finland på besök i Södertälje

B781B2B0-ED73-4DA7-8736-CCFDE31A43E3

Foto: Alexander Isa

2022 sköts totalt 63 personer till döds i Sverige. Samma period sköts ”enbart” två personer till döds i Finland. Nu vill brottsförebyggare från grannlandet förhindra en liknande utvecklingen och besökte Södertälje för att spetsa på sina kunskaper i arbetet mot brottsligheten.

2022 var ett rekordår i antalet dödsskjutningar i Sverige. I Södertälje miste sju personer livet i det ökade sjutvapenvåldet i landet. Nu vill brottsförebyggande från Finland ta lärdom av hur Södertälje kommun arbetar mot den organiserade brottsligheten och hur man fångar unga i tidigt skede för förhindra att de kliver in i kriminella banor.

Under besöket fick den finska gruppen, från projektet Erasmus+, träffa flera representanter från kommunen. Bland annat Victoria Larsson, områdeschef för för barn och ungdom på socialförvaltningen, Socialdirektören Annika Rådström, samt Harri Salminen, Realistpartiet, som även är en av initiativtagarna till att samordna besöket och inleda ett samarbete mellan Södertälje kommun och Finland.

Harri Salminen, Realistpartiet. Foto: Alexander Isa

– Jag fick en förfrågan från Finland om att hjälpa till och delta i projektet. Det kändes rätt både för mig personligen och för Realistpartiet som jag representerar att göra det. Jag ser baksidor av våld och ungdomskriminalitet i mitt arbete i sluten ungdomsvård och vet hur viktigt det är att aktivt jobba mot detta. Södertälje har stor erfarenhet av det brottsförebyggande arbetet allmänt där kommun, polis och andra myndigheter samverkar på ett bra sätt. Kan vi bidra med kunskap och idéer för andra så ska vi självklart göra det, säger Salminen till Telgenytt.

Representanter från Erasmus+ befann sig föregående vecka i kommunhuset, från tidigt morgon till sen eftermiddag, där de fick ta del av kommunens breda arbete för att motverka brott.

– Vi hade mycket frågor och tiden tycktes inte räckta till, men det har varit lärorik och mycket av det som sker i Sverige känner vi igen i Finland, säger Charlotte Petterson, som arbetar mot gatuvåld i Finland, till Telgenytt.

Gängbrottsligheten, dödskjutningarna, sprängningarna och drogerna i Sverige har skapat oro hos grannlandet som nu vill agera innan det eskalerar.

Enligt Petterson är kriminaliteten stor i Finland och att den numera kryper ner i åldrarna. Däremot är gängrelaterat brott ett relativ nytt fenomen som börjar växa i det egna landet. För att samla så mycket lärdom gör gruppen flera stopp i Sverige där man hittills hunnit besöka kommuner i Farsaområdet och Södertälje. Främst för att diskutera med kommunerna och personer som arbetar med unga i brottsförebyggande syfte.

Brottsförebyggarna Mertsi Tamminen och Charlotte Petterson från Finland. Foto: Alexander Isa

– Resan till Sverige har gett oss en ny inblick om vad som kan hända och som kommer att hända – om vi inte gör någonting åt saken i Finland. Det är i princip hela agendan med den här resan. Att vi valde att komma hit är på grund av att Södertälje länge aktivt arbetat mot brottsligheten, därför vill vi ta lärdom om vad som kunde gjorts bättre, vad som görs nu och vad vi kan lära oss av det, säger Mertsi Tamminen, tidigare Södertäljebo, men som numera bor i Finland där han arbetar i brottsförebyggande syfte.

Kollegan Charlotte Petterson instämmer och tilläger att samtliga, från projektet Erasmus+, kommer från olika organisationer i Finland. Syftet är att bilda ett nätverk inom dem – främst för att motverka gatuvåldet. Att skapa kontakter i Sverige anser grannlandet oerhört nyttigt, ett tankesätt som Södertälje kommun delar.

– Det är jätteviktigt att vi har ett utbyte med andra, vi är både glada för att lämna ut information, men också ta emot nya inputs och andra tankar. Ett utbyte är väldigt positivt, säger Annika Rådström, Socialdirektör Södertälje kommun, som närvarande under det finska besöket, till Telgenytt.

Ett av ämnena som diskuterades under mötet var arbetet för stoppa kriminellas rekrytering av barn och unga samt kommunens tidiga insatser mot kriminalitet. Ett brett problem i Sverige, men som Södertälje varit i framkant i när det gäller arbetet mot det grova våldet.

– Vi bygger upp en kedja från förebyggande tidiga insatser till tidig kriminaltet till befäst kriminalitet. Vi har insatser och metoder på alla nivåer, från det man föds till då man väljer att hoppa av och bryta en kriminell karriär. Vi har tänkt långsiktigt och vi har tänkt på alla nivåer och alla åldrar samt vårt arbete med polisen som är unikt för oss i Södertälje, säger Victoria Larsson, områdeschef för för barn och ungdom på socialförvaltningen i Södertälje.

Annika Rådström, Socialdirektör och Victoria Larsson områdeschef på socialförvaltningen. Foto: Alexander Isa

Tror ni att kommunens samarbetsmodell med polis, PAX, är något som kan vara av intresse för finska myndigheter att implementera i sitt arbete för att förebygga våld?

– Jag tror att anpassa och ta över metoder eller arbetssätt rakt av kan vara svårt. Vi har olika lagstiftning och olik socioekonomiska miljöer, däremot kan de få inspiration för att anpassa efter sina lokala behov, säger Larsson.

Ser ni det här som ett långsiktigt samarbete med finska myndigheter?

– Att utbyta erfarenheter mellan andra städer och andra länder ser jag som ett långsiktig arbete för det gör väldigt mycket, säger Victoria Larsson.

Ett annat arbete som Södertälje kommun inlett är en tysk metod för att förhindra att barn ger sig in i kriminalitet – pilotprojekt ”Kurve Kriegen”.

Genom projektet ska svensk polis fokusera på barn mellan åtta och fjorton år där syftet är att identifiera de barn som befinner sig i riskzonen för att fastna i grov kriminalitet. Tre kommuner har valts ut för att testa projektet – Södertälje, Linköping och Göteborg.

– Som det ser ut just nu så är vi i startfasen, tillsammans med tre kommuner, SKR, Sveriges kommuner och regioner, och NOA tittar vi på hur vi skulle kunna utveckla och anpassa den metoden som man har haft framgångsrikt i Tyskland under många år. Vi får se vart vi landar i det här, men det pågår ett planeringsarbete som vi tänkt starta inom kort, säger Socialdirektören, Annika Rådström, till Telgenytt.

Läs även: – Så ska barn stoppas från att gängrekryteras i Södertälje

Finska brottsförebyggande gruppen från Finland på besök i Södertälje föregående vecka. Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 februari 2023 17:57
Senast uppdaterad: 6 februari 2023 18:11

KRÖNIKA: Ett ovärdigt slut på säsongen SSK

SO10167-scaled-e1711310096712-1536x1198-1

En bild som säger mycket, uppgivenhet och depp, haveri för SSK i kvartsfinalen mot BIK Karlskoga
Foto: Shamash Oyal

Slutspelet för SSK blev ett stort misslyckande. Man förlorade mot en motståndare som brann för uppgiften mer och BIK Karlskoga står därför med bägge benen i semifinal.

Och det finns inget att skylla på. Det är inte marginaler som avgör, det är inte oflyt. BIK Karlskoga var redo för det här ”kriget”. SSK hade hade den tveksamma formen och spelet från grundseriens sista fjärdedel med sig in i kvartsfinalen. Problemet med målskyttet började redan med drygt tio matcher kvar och spelet i övrigt hade börjat hacka redan då.

Laget stålsatte sig och lyckades besegra AIK och till slut Djurgården på hemmaplan i de sista omgångarna men känslan är att de matcherna sög musten ur laget. Resterande del har sett energifattigt och uppgivet ut.

Det blir supporterhjärtat som får tala i den här texten, mycket har redan sagts av spelare, ledare och supportrar under och efter kvartsfinalen mot BIK Karlskoga. Tar dock fasta på något som SSK:s sportchef Emil Georgsson sade till LT efter matchen:

”Vi har haft bra förutsättningar, vi har haft fansen med oss och klubben har backat upp oss, och vi betalar inte tillbaka ett jävla dugg

Ja det är så känslan är.

Man spände bågen högre än ifjol, kontinuiteten i lagbygget var viktigt sades det. Laget skulle vara mer erfaret, bredare och mindre känsligt för skador. Spelare adderades till laget som ”vet vad som krävs för att vinna”. Inget av det här syntes egentligen till i de fyra matcher som SSK ”deltog” i.

Hockeyklyschor, floskler och ord som används på repeat

Slätstruket är det som kommer upp på näthinnan för SSK:s insats . Ett lag var redo för slutspel och allt vad det innebär, ett lag var inte det. För SSK:s del var det nervöst, tafatt, otajmat och det syntes tydligare och tydligare ju längre matchserien fortgick.

”Det är nu det roliga börjar”, ”Vi ska vara som bäst i slutet av säsongen”. Är verkligen revanschsugna”. ”Vi vet vad vi kan och litar på processen”.Vi ska bli bättre för varje dag” – Meningar som används frekvent under en hockeysäsong men bara blir tomma ord när det för många slutar i besvikelse och känslan av att man inte ens faller med flaggan i topp.

Att det lilla extra hos SSKspelarana inte fanns att kräma ur blev som allra mest tydligast i 4:e matchen, som egentligen rann SSK ur händerna redan 3 minuter in i första perioden. Istället för den sista desperata pushen och på riktigt utmana Karlskoga så var det fortsatt de som kontrollerade tillställningen.

Många väntade på den stora stjärnans comeback, Linus Videll skulle bli den avgörande faktorn. Linus hann aldrig komma i form efter sin skadefrånvaro.
Foto: Shamash Oyal

För höga förväntningar?

Södertälje Sportklubbs representationslag var aldrig riktigt nära, det måste man vara ärlig att säga. I stridens hetta, inför och efter matcher så blir det lätt att sminka över sanningen. Den kan sammanfattas på ett enda sätt – Ett lag från Värmland hanterade från första nedsläpp de här matcherna på helt rätt sätt, åtta raka vinster i ljumna serielunksmatcher, tabellpalceringar hit och dit var helt utan betydelse.

SSK blev aldrig den lagmaskin som många hade förväntat sig. Kanske är det just de ”för höga” förväntningarna som gör att vi som följer laget nära känner oss blåsta på konfekten. Den nedåtgående spiral som laget hamnade i både spelmässigt som lag men också spelare för spelare borde kanske varit en varningsklocka.

Att under ordinarie serielunk där inte alla matcher är av ”slutspelskaraktär” spela på ett sätt och vinna matcher är en sak. Att sedan inte klara av att anpassa sig till det mer täta, fysiska och desperata spel som ofta krävs i slutskedet av en säsong säger något helt annat.

(Annonslänk)

Specialteams följde samma mönster som övriga moment i lagets spel. Boxplay fick laget och coachstaben inte ordning på alls under hela säsongen. Att gå in i ett slutspel och inte ha de rätta verktygen i sådana viktiga spelmoment sänker förutsättningarna rejält att bli framgångsrika i det samma.

Med dessa förutsättningar så är det med facit i hand inte en så stor skräll att BIK Karlskoga tar sig vidare till semifinal. Man hade som lag betydligt bättre fart på ”grejerna” än vad motsvarigheten från Södertälje hade.

”Frälsarens återkomst”

Många väntade på besked om när Linus Videll skulle göra comeback för laget i slutspelet, det var han som skulle göra det. Tyvärr verkade det som att stora delar av laget också gick och väntade in hans närvaro, likt ifjol så blev offensiven succesivt mer uddlöst efter hans skada. Enligt hans egna utsago så var foten inte helt redo för den belastning som slutspelshockey innebär och skulle vara mer redo i en semifinal. BIK Karlskoga skulle ”bara” klaras av först.

När man försöker se nyktert på varför säsongen slutade som den gjorde, är känslan att oavsett om Videll hade kommit in i slutspelet utan ett skadeuppehåll på två månader så hade utgången blivit den samma ändå. Helhetsintrycket är att det var krampaktigt i för många händer och fötter samtidigt för att resultatet skulle bli annorlunda.

Laget lyckades inte slå om och anpassa sig till den hockey som matchade BIK Karlskogas. De gick verkligen all in från första nedsläpp i första mötet lagen emellan, verkligen alla spelare i det laget var beredda att gå över lik för att gå vinnande ur striden. Så med formkurvor som gått åt olika riktningar och olika mindset att ta sig an uppgiften så är det inte en så stor skräll att BIK är vidare till semifinal. De var rustade för strid och förberedda på alla olika scenarier. SSK lyckades inte nollställa sig från en vacklande sista tredjedel på grundserien.

Det här blir min första och enda text om Södertälje Sportklubbs inte allt för lyckade slutspel säsongen 2023-24. Det här får sjunka in några dagar sedan är det dags att blicka framåt. Det mesta är sagt redan.

Hör gärna av er med synpunkter till oss. Vad vill ni läsa om? Vad saknar ni i vår bevakning om SSK? Era synpunkter hjälper oss att bli bättre.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 16:23
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 16:50

Stabil matprisutveckling – Men påskmaten blir dyrare

grass-food-spring-color-holiday-garden-815365-pxhere.com_

Foto: Pexels

Trots en nästintill stillastående matprisökning under februari månad, har priserna på traditionella påskdelikatesser ökat mer markant jämfört med andra livsmedel. Detta enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste konsumentprisindex (KPI).

Under februari 2024 var de genomsnittliga priserna på livsmedel generellt 0,9 procent högre än samma månad föregående år. Dock observerades en större prisökning för produkter typiskt associerade med påskbordet, vilket framhäver en specifik prisuppgång inom denna kategori.

Specifikt noterades lax, sill och ägg för att ha haft de mest signifikanta prisökningarna jämfört med februari förra året, vilket tyder på att påskens favoriträtter blir allt dyrare.

– Äggpriserna brukar sjunka runt påsk, men frågan är från vilken nivå det blir i så fall. Det senaste året har priserna på ägg stigit med nästan 12 procent. Räknat tre år bakåt har äggpriserna ökat med närmare 48 procent, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Även choklad har sett en högre prisökning än andra godissorter under det senaste året, även om godis generellt sett har upplevt större prisökningar över en treårsperiod. Under samma period har även båda lax och sill ökat med ungefär 30 procent i pris.

– Den enda påskmaten som tydligt minskat i pris jämfört med förra året är kyckling, säger Carl Mårtensson.

Denna utveckling belyser en intressant trend där säsongsbetonade livsmedel, särskilt de som förknippas med högtider som påsk, upplever prisökningar utöver den generella inflationstakten. Det pekar på en möjlig kostnadsökning för konsumenter som vill upprätthålla traditionella matvanor under högtiderna, samtidigt som det visar på de bredare ekonomiska påverkningarna av prisförändringar inom livsmedelssektorn.

Prisutveckling på påskmat (beräknat på februaripriser)

ProduktFörändring senaste åretFörändring senaste tre åren
Ägg11,6%47,7%
Gravad/rökt lax9,6%31,3%
Sill8,2%29,9%
Choklad6,9%24,6%
Kaviar6,3%25,2%
Potatis4,4%29,9%
Godis (konfektyr)4,2%23,8%
Lammkött-0,1%26,5%
Fjäderfjän (kyckling)-5,1%25,2%

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 12:38
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 12:38

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors