Företag i fokus:

Brottsförebyggare från Finland på besök i Södertälje

B781B2B0-ED73-4DA7-8736-CCFDE31A43E3

Foto: Alexander Isa

2022 sköts totalt 63 personer till döds i Sverige. Samma period sköts ”enbart” två personer till döds i Finland. Nu vill brottsförebyggare från grannlandet förhindra en liknande utvecklingen och besökte Södertälje för att spetsa på sina kunskaper i arbetet mot brottsligheten.

2022 var ett rekordår i antalet dödsskjutningar i Sverige. I Södertälje miste sju personer livet i det ökade sjutvapenvåldet i landet. Nu vill brottsförebyggande från Finland ta lärdom av hur Södertälje kommun arbetar mot den organiserade brottsligheten och hur man fångar unga i tidigt skede för förhindra att de kliver in i kriminella banor.

Under besöket fick den finska gruppen, från projektet Erasmus+, träffa flera representanter från kommunen. Bland annat Victoria Larsson, områdeschef för för barn och ungdom på socialförvaltningen, Socialdirektören Annika Rådström, samt Harri Salminen, Realistpartiet, som även är en av initiativtagarna till att samordna besöket och inleda ett samarbete mellan Södertälje kommun och Finland.

Harri Salminen, Realistpartiet. Foto: Alexander Isa

– Jag fick en förfrågan från Finland om att hjälpa till och delta i projektet. Det kändes rätt både för mig personligen och för Realistpartiet som jag representerar att göra det. Jag ser baksidor av våld och ungdomskriminalitet i mitt arbete i sluten ungdomsvård och vet hur viktigt det är att aktivt jobba mot detta. Södertälje har stor erfarenhet av det brottsförebyggande arbetet allmänt där kommun, polis och andra myndigheter samverkar på ett bra sätt. Kan vi bidra med kunskap och idéer för andra så ska vi självklart göra det, säger Salminen till Telgenytt.

Representanter från Erasmus+ befann sig föregående vecka i kommunhuset, från tidigt morgon till sen eftermiddag, där de fick ta del av kommunens breda arbete för att motverka brott.

– Vi hade mycket frågor och tiden tycktes inte räckta till, men det har varit lärorik och mycket av det som sker i Sverige känner vi igen i Finland, säger Charlotte Petterson, som arbetar mot gatuvåld i Finland, till Telgenytt.

Gängbrottsligheten, dödskjutningarna, sprängningarna och drogerna i Sverige har skapat oro hos grannlandet som nu vill agera innan det eskalerar.

Enligt Petterson är kriminaliteten stor i Finland och att den numera kryper ner i åldrarna. Däremot är gängrelaterat brott ett relativ nytt fenomen som börjar växa i det egna landet. För att samla så mycket lärdom gör gruppen flera stopp i Sverige där man hittills hunnit besöka kommuner i Farsaområdet och Södertälje. Främst för att diskutera med kommunerna och personer som arbetar med unga i brottsförebyggande syfte.

Brottsförebyggarna Mertsi Tamminen och Charlotte Petterson från Finland. Foto: Alexander Isa

– Resan till Sverige har gett oss en ny inblick om vad som kan hända och som kommer att hända – om vi inte gör någonting åt saken i Finland. Det är i princip hela agendan med den här resan. Att vi valde att komma hit är på grund av att Södertälje länge aktivt arbetat mot brottsligheten, därför vill vi ta lärdom om vad som kunde gjorts bättre, vad som görs nu och vad vi kan lära oss av det, säger Mertsi Tamminen, tidigare Södertäljebo, men som numera bor i Finland där han arbetar i brottsförebyggande syfte.

Kollegan Charlotte Petterson instämmer och tilläger att samtliga, från projektet Erasmus+, kommer från olika organisationer i Finland. Syftet är att bilda ett nätverk inom dem – främst för att motverka gatuvåldet. Att skapa kontakter i Sverige anser grannlandet oerhört nyttigt, ett tankesätt som Södertälje kommun delar.

– Det är jätteviktigt att vi har ett utbyte med andra, vi är både glada för att lämna ut information, men också ta emot nya inputs och andra tankar. Ett utbyte är väldigt positivt, säger Annika Rådström, Socialdirektör Södertälje kommun, som närvarande under det finska besöket, till Telgenytt.

Ett av ämnena som diskuterades under mötet var arbetet för stoppa kriminellas rekrytering av barn och unga samt kommunens tidiga insatser mot kriminalitet. Ett brett problem i Sverige, men som Södertälje varit i framkant i när det gäller arbetet mot det grova våldet.

– Vi bygger upp en kedja från förebyggande tidiga insatser till tidig kriminaltet till befäst kriminalitet. Vi har insatser och metoder på alla nivåer, från det man föds till då man väljer att hoppa av och bryta en kriminell karriär. Vi har tänkt långsiktigt och vi har tänkt på alla nivåer och alla åldrar samt vårt arbete med polisen som är unikt för oss i Södertälje, säger Victoria Larsson, områdeschef för för barn och ungdom på socialförvaltningen i Södertälje.

Annika Rådström, Socialdirektör och Victoria Larsson områdeschef på socialförvaltningen. Foto: Alexander Isa

Tror ni att kommunens samarbetsmodell med polis, PAX, är något som kan vara av intresse för finska myndigheter att implementera i sitt arbete för att förebygga våld?

– Jag tror att anpassa och ta över metoder eller arbetssätt rakt av kan vara svårt. Vi har olika lagstiftning och olik socioekonomiska miljöer, däremot kan de få inspiration för att anpassa efter sina lokala behov, säger Larsson.

Ser ni det här som ett långsiktigt samarbete med finska myndigheter?

– Att utbyta erfarenheter mellan andra städer och andra länder ser jag som ett långsiktig arbete för det gör väldigt mycket, säger Victoria Larsson.

Ett annat arbete som Södertälje kommun inlett är en tysk metod för att förhindra att barn ger sig in i kriminalitet – pilotprojekt ”Kurve Kriegen”.

Genom projektet ska svensk polis fokusera på barn mellan åtta och fjorton år där syftet är att identifiera de barn som befinner sig i riskzonen för att fastna i grov kriminalitet. Tre kommuner har valts ut för att testa projektet – Södertälje, Linköping och Göteborg.

– Som det ser ut just nu så är vi i startfasen, tillsammans med tre kommuner, SKR, Sveriges kommuner och regioner, och NOA tittar vi på hur vi skulle kunna utveckla och anpassa den metoden som man har haft framgångsrikt i Tyskland under många år. Vi får se vart vi landar i det här, men det pågår ett planeringsarbete som vi tänkt starta inom kort, säger Socialdirektören, Annika Rådström, till Telgenytt.

Läs även: – Så ska barn stoppas från att gängrekryteras i Södertälje

Finska brottsförebyggande gruppen från Finland på besök i Södertälje föregående vecka. Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 februari 2023 17:57
Senast uppdaterad: 6 februari 2023 18:11

Hyresförhöjningar i Nykvarn efter avslutade förhandlingar

lagenhetsport.jpg_1800

Bild: Unsplash

AB Nykvarnsbostäder och Hyresgästföreningen har enats om en hyresökning på 5,2 procent för 2024.

Efter intensiva förhandlingar har AB Nykvarnsbostäder och Hyresgästföreningen kommit till en överenskommelse om hyreshöjningarna för nästa år. Från och med den 1 januari 2024 kommer hyrorna i genomsnitt att öka med 5,2 procent. Specifikt kommer lägenheterna i Karaffen 2-3 att se en mer moderat höjning på 3,15 procent, medan övriga lägenheter får en höjning på 5,8 procent.

(Annonslänk)

I ljuset av de senaste ekonomiska utmaningarna, inklusive hög inflation och stigande levnadskostnader, har förhandlingarna varit fokuserade på att balansera bolagets behov med hyresgästernas ekonomiska kapacitet. Ursprungligen yrkade AB Nykvarnsbostäder på en 12,5 procentig ökning, men detta justerades nedåt för att möta de tuffa ekonomiska tiderna.

– Trots att vårt faktiska behov av en hyresjustering var högre, har vi valt att mildra våra krav för att underlätta för våra hyresgäster under dessa ekonomiskt ansträngda tider, säger Fredrik Rönnlycke Westermark, tillförordnad VD för AB Nykvarnsbostäder, i ett pressmeddelande.

– Vi har även arbetat för att så långt det är möjligt minska våra egna kostnader, men utan att det går ut över kvaliteten på våra bostäder.

Hyresförhandlingarna är en årlig process där ökande driftskostnader för fastighetsskötsel som el, vatten och avfallshantering spelar en stor roll. Den avtalade hyreshöjningen tar sikte på att fortsatt erbjuda attraktiva bostäder och en hållbar fastighetsförvaltning, även om det innebär en retroaktiv justering av hyrorna från och med årsskiftet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 03:58

Tidigare misstänkt för mord får stor JK-ersättning

Kriminalvården

Bild: Kriminalvården.

En ung man från Södertälje, som tidigare var misstänkt för inblandning i mordet på en 30-åring i Flemingsberg, får stor ersättning för tiden som frihetsberövad.

(Annonslänk)

Den frihetsberövade personen anhölls först i mars 2023, men det frihetsberövandet avslutades i april samma år. Den 11 april 2023 anhölls personen igen för en annan brottsmisstanke, vilket pågick fram till september 2023. För det första frihetsberövandet avböjde JK, Justitiekanslern, att pröva ersättningsansökan, då en frikännande dom ännu inte vunnit laga kraft. För det andra frihetsberövandet beviljades ersättning, eftersom förundersökningen lades ned utan åtal.

Nu har Justitiekanslern beslutat att bevilja skadestånd för personen som varit frihetsberövad från april till september 2023. Ersättningen inkluderar 175 000 kronor för lidande samt 1 845 kronor för ombudskostnader.

Åklagarmyndigheten motsatte sig ersättning, med hänvisning till att personen skulle ha försvårat utredningen. Justitiekanslern fann dock inte tillräckligt stöd för dessa påståenden och beslutade att ersättning skulle utgå.

Läs även: – Flera dömda för mordet på 30-åring från Södertälje

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 03:50

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors