Företag i fokus:

Brottsförebyggare från Finland på besök i Södertälje

B781B2B0-ED73-4DA7-8736-CCFDE31A43E3

Foto: Alexander Isa

2022 sköts totalt 63 personer till döds i Sverige. Samma period sköts ”enbart” två personer till döds i Finland. Nu vill brottsförebyggare från grannlandet förhindra en liknande utvecklingen och besökte Södertälje för att spetsa på sina kunskaper i arbetet mot brottsligheten.

2022 var ett rekordår i antalet dödsskjutningar i Sverige. I Södertälje miste sju personer livet i det ökade sjutvapenvåldet i landet. Nu vill brottsförebyggande från Finland ta lärdom av hur Södertälje kommun arbetar mot den organiserade brottsligheten och hur man fångar unga i tidigt skede för förhindra att de kliver in i kriminella banor.

Under besöket fick den finska gruppen, från projektet Erasmus+, träffa flera representanter från kommunen. Bland annat Victoria Larsson, områdeschef för för barn och ungdom på socialförvaltningen, Socialdirektören Annika Rådström, samt Harri Salminen, Realistpartiet, som även är en av initiativtagarna till att samordna besöket och inleda ett samarbete mellan Södertälje kommun och Finland.

Harri Salminen, Realistpartiet. Foto: Alexander Isa

– Jag fick en förfrågan från Finland om att hjälpa till och delta i projektet. Det kändes rätt både för mig personligen och för Realistpartiet som jag representerar att göra det. Jag ser baksidor av våld och ungdomskriminalitet i mitt arbete i sluten ungdomsvård och vet hur viktigt det är att aktivt jobba mot detta. Södertälje har stor erfarenhet av det brottsförebyggande arbetet allmänt där kommun, polis och andra myndigheter samverkar på ett bra sätt. Kan vi bidra med kunskap och idéer för andra så ska vi självklart göra det, säger Salminen till Telgenytt.

Representanter från Erasmus+ befann sig föregående vecka i kommunhuset, från tidigt morgon till sen eftermiddag, där de fick ta del av kommunens breda arbete för att motverka brott.

– Vi hade mycket frågor och tiden tycktes inte räckta till, men det har varit lärorik och mycket av det som sker i Sverige känner vi igen i Finland, säger Charlotte Petterson, som arbetar mot gatuvåld i Finland, till Telgenytt.

Gängbrottsligheten, dödskjutningarna, sprängningarna och drogerna i Sverige har skapat oro hos grannlandet som nu vill agera innan det eskalerar.

Enligt Petterson är kriminaliteten stor i Finland och att den numera kryper ner i åldrarna. Däremot är gängrelaterat brott ett relativ nytt fenomen som börjar växa i det egna landet. För att samla så mycket lärdom gör gruppen flera stopp i Sverige där man hittills hunnit besöka kommuner i Farsaområdet och Södertälje. Främst för att diskutera med kommunerna och personer som arbetar med unga i brottsförebyggande syfte.

Brottsförebyggarna Mertsi Tamminen och Charlotte Petterson från Finland. Foto: Alexander Isa

– Resan till Sverige har gett oss en ny inblick om vad som kan hända och som kommer att hända – om vi inte gör någonting åt saken i Finland. Det är i princip hela agendan med den här resan. Att vi valde att komma hit är på grund av att Södertälje länge aktivt arbetat mot brottsligheten, därför vill vi ta lärdom om vad som kunde gjorts bättre, vad som görs nu och vad vi kan lära oss av det, säger Mertsi Tamminen, tidigare Södertäljebo, men som numera bor i Finland där han arbetar i brottsförebyggande syfte.

Kollegan Charlotte Petterson instämmer och tilläger att samtliga, från projektet Erasmus+, kommer från olika organisationer i Finland. Syftet är att bilda ett nätverk inom dem – främst för att motverka gatuvåldet. Att skapa kontakter i Sverige anser grannlandet oerhört nyttigt, ett tankesätt som Södertälje kommun delar.

– Det är jätteviktigt att vi har ett utbyte med andra, vi är både glada för att lämna ut information, men också ta emot nya inputs och andra tankar. Ett utbyte är väldigt positivt, säger Annika Rådström, Socialdirektör Södertälje kommun, som närvarande under det finska besöket, till Telgenytt.

Ett av ämnena som diskuterades under mötet var arbetet för stoppa kriminellas rekrytering av barn och unga samt kommunens tidiga insatser mot kriminalitet. Ett brett problem i Sverige, men som Södertälje varit i framkant i när det gäller arbetet mot det grova våldet.

– Vi bygger upp en kedja från förebyggande tidiga insatser till tidig kriminaltet till befäst kriminalitet. Vi har insatser och metoder på alla nivåer, från det man föds till då man väljer att hoppa av och bryta en kriminell karriär. Vi har tänkt långsiktigt och vi har tänkt på alla nivåer och alla åldrar samt vårt arbete med polisen som är unikt för oss i Södertälje, säger Victoria Larsson, områdeschef för för barn och ungdom på socialförvaltningen i Södertälje.

Annika Rådström, Socialdirektör och Victoria Larsson områdeschef på socialförvaltningen. Foto: Alexander Isa

Tror ni att kommunens samarbetsmodell med polis, PAX, är något som kan vara av intresse för finska myndigheter att implementera i sitt arbete för att förebygga våld?

– Jag tror att anpassa och ta över metoder eller arbetssätt rakt av kan vara svårt. Vi har olika lagstiftning och olik socioekonomiska miljöer, däremot kan de få inspiration för att anpassa efter sina lokala behov, säger Larsson.

Ser ni det här som ett långsiktigt samarbete med finska myndigheter?

– Att utbyta erfarenheter mellan andra städer och andra länder ser jag som ett långsiktig arbete för det gör väldigt mycket, säger Victoria Larsson.

Ett annat arbete som Södertälje kommun inlett är en tysk metod för att förhindra att barn ger sig in i kriminalitet – pilotprojekt ”Kurve Kriegen”.

Genom projektet ska svensk polis fokusera på barn mellan åtta och fjorton år där syftet är att identifiera de barn som befinner sig i riskzonen för att fastna i grov kriminalitet. Tre kommuner har valts ut för att testa projektet – Södertälje, Linköping och Göteborg.

– Som det ser ut just nu så är vi i startfasen, tillsammans med tre kommuner, SKR, Sveriges kommuner och regioner, och NOA tittar vi på hur vi skulle kunna utveckla och anpassa den metoden som man har haft framgångsrikt i Tyskland under många år. Vi får se vart vi landar i det här, men det pågår ett planeringsarbete som vi tänkt starta inom kort, säger Socialdirektören, Annika Rådström, till Telgenytt.

Läs även: – Så ska barn stoppas från att gängrekryteras i Södertälje

Finska brottsförebyggande gruppen från Finland på besök i Södertälje föregående vecka. Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 februari 2023 17:57
Senast uppdaterad: 6 februari 2023 18:11

INSÄNDARE: Godners retorik, söndra och härska

Sodertalje-fotbollsarena-

Assyriska FF genomgår för närvarande en ekonomisk kris och upplever motstånd från kommunens sida.
Foto: Shamash Oyal

Svar på insändare: Godner: ”Det finns ingen vilja att stjälpa”

Jag känner att denna fråga var ett känsligt ämne för kommunstyrelsens ordförande Boel Godner. Hennes svar kom snabbt, verkade ogenomtänkt, och plötsligt söker hon dialog med föreningarna. Skon klämmer.

Jag tycker att Godners retorik i svaret är oerhört oprofessionell. Det passar inte en politiker att svara på det sättet.

Godner skriver att Assyriska och Syrianska fick miljonbelopp i stöd och att detta ifrågasattes av andra föreningar, men att hon försvarade det. Det första jag tänkte, och troligen tänkte även dessa två klubbar, är vilka föreningar som ifrågasatte detta och varför.

För mig är det uppenbart att hon vill skapa sprickor inom föreningslivet och ställa föreningar mot varandra. Det är en gammal retorik för att kunna behålla makten – söndra och härska.

Stödet var en del av flera krisåtgärder, inte en enskild hjälteinsats

Jag tycker även att Godner tar åt sig äran för pandemistöd till föreningslivet. Stödet var en del av flera krisåtgärder som regeringen genomförde för att hantera konsekvenserna av pandemin, inte en enskild hjälteinsats. Boel Godner får gärna rätta mig om jag har fel.

Hur skulle det se ut om Södertälje kommun var den enda i hela Sverige som inte beviljade föreningar coronastöd?

Min insändare innehåller fakta – ditt svar, Boel, innehåller ursäkter och bortförklaringar.

Jag önskar Assyriska lycka till och hoppas att ni löser er ekonomiska kris. Ni förtjänar att bli behandlade bättre.

/Södertäljebo

Läs även: – Boel räddade SSK men stjälper Assyriska

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 13:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Grönt ljus: Järnvägsplanen vinner laga kraft

Ostlänken. Pressbild: Trafikverket

Pressbild: Trafikverket

Järnvägsplanen för sträckan Långsjön-Sillekorg i Trosa kommun, en del av det ambitiösa projektet Ostlänken, har nu vunnit laga kraft.

Ett betydelsefullt genombrott i utvecklingen av den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken som sträcker sig över 160 kilometer från Järna till Linköping. Nyligen meddelade regeringen sitt beslut att godkänna järnvägsplanen för sträckan mellan Långsjön och Sillekrog i Trosa kommun.

– Att järnvägsplanen vunnit laga kraft innebär att vi nu har rätt att ta mark i anspråk och utforma järnvägen i enlighet med planen. Det är en viktig milstolpe i projektet, säger Linda Abrahamsson, projektledare i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Detta beslut, som fattades den 27 mars, markerar att planen nu vunnit laga kraft, vilket effektivt möjliggör en fortsättning av förberedelsearbetena längs denna sträcka.

Ostlänken är designad för att erbjuda betydande förbättringar inom tillgänglighet, kortare restider och ökad punktlighet för tågtrafiken. Projektet förväntas även främja regional utveckling genom att underlätta arbetspendling och utöka den lokala arbetsmarknaden.

I Trosa kommun sträcker sig järnvägen över en 13 kilometer lång korridor. Som en del av detta omfattande projekt planeras även ett nytt resecentrum i Vagnhärad, vilket ska stärka områdets anslutningar och bidra till kommunens tillväxt och tillgänglighet.

– Att den första järnvägsplanen för den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken har vunnit laga kraft är ett viktigt steg i den största satsningen på svensk järnväg i modern tid. Det är resultatet av flera års arbete där många medarbetare gjort ett fantastiskt jobb. Nu fortsätter vi att fokusera på våra resterande järnvägsplaner inom Ostlänken och hoppas att flera järnvägsplaner blir fastställda och vinner laga kraft, vilket är förutsättningsskapande för att kunna sätta spaden i marken, säger Magnus Sjöberg, programchef.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 11:06
Senast uppdaterad: 15 april 2024 11:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors