Företag i fokus:

Här invigs nya mottagningen för unga i Södertälje

UM

Christina Bergefors, Anna Marcusson, Johanna Vikman, Sofi Rossheim, Tikki Stanic och Marie Carlsson. Foto: Alexander Isa

I fjol fick ungdomsmottagning lämna sin lokaler vid centralstationen för att göra plats åt Öppenvårdsteamet och Missbruk myndighet. Under onsdagen invigde mottagningen sina nya lokaler på Lovisinsgatan 3 i centrala Södertälje.

När kommunen under 2021 saknade lokaler fick ungdomsmottagningen möjligheten att hyra lokal i samma fastighet som bland annat Folktandvården, vårdcentralen och JAM Studio. En chansen de tog tillvara på och valde att flytta på hela verksamheten.

Ungdomsmottagningen i Södertälje öppnade för 44 år sedan, år 1979, med anledning av abortlagen år 1975 och ökade möjligheten för ungdomar att få ett preventivmedel. Än idag är mottagningen, med personal som omfattas av tystnadsplikt, en trygg plats för unga att besöka.

Ungdomsmottagningens nya lokal på Lovisingatan 3. Foto: Alexander Isa.

När den nya mottagningen invigdes på Lovisingatan 3 under onsdagen anordnades en fin tillställning där man visade upp den nya fräscha lokalen på våning två. En lokal som ansvariga anser kommer vara ett lyft då hela verksamheten finns på en våning, och inte som tidigare där verksamheter huserade på tre våningar.

Den gamla lokalen vid centralstationen ansågs inte heller anpassa den vårdverksamhet som bedrevs i utrymmen för hygien, samt att möjligheten för provhantering saknades.

Men precis som tidigare är mottagningen lika lättillgänglig idag, men diskretare.

”Läget är väldigt viktigt, då vi skall finnas centralt belägna men i anslutning till andra verksamheter som garanterar anonymiteten till att besöka oss. Att vi idag delar hus med tex folktandvården och vårdcentral uppskattas av ungdomarna.”, skriver ungdomsmottagningen i ett pressmeddelande.

Totalt arbetar fyra barnmorskor, tre kuratorer och läkare på timmar på mottagningen, samt att det även finns en verksamhetschef från både kommunen och regionen knutna till mottagningen.

Jenny Skog, Jenny-Ann Bengtsson och My Keita från Södertäljes sjukhus. Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 februari 2023 18:14
Senast uppdaterad: 9 februari 2023 20:08

MINGELBILDER v.13 – Se vilka som var ute i helgen

DSC_0019

Foto: Telgenytt.se/Shamash Oyal

Se även – Mingelbilder V.11

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 20:13
Senast uppdaterad: 2 april 2023 20:13

Stor andel av utrikesfödda barn i Södertälje lever i fattigdom

Barn children

Foto: Pexels

Vartannat utrikesfött barn i Sverige lever i större utsträckning i så kallad relativ fattigdom jämfört med inrikesfödda i samma ålder. I Södertälje är över 40 procent utsatta för ekonomisk ojämlikheter.

– De med utländsk bakgrund är i högre utsträckning fattiga jämfört med svenskfödda, säger Carina Mood, professor på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Carina Mood finns det en vettig förklaring till att just utrikesfödda barn och unga lever i familjer med lägre inkomster än medianinkomsten. Många av dem tillhör grupper som nyligen kommit till Sverige från bland annat Afghanistan, Somalia och Syrien och inte har haft möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Men det som är viktigt att titta på är om familjen har lägre inkomst även efter att ha varit i Sverige en lång tid. Och det vet vi också, att barn i dessa familjer lever med lägre inkomster än barn med svenskfödda föräldrar. Men det är inte lika illa, eller inte lika stora avstånd som när man är nyanländ, säger Carina Mood.

– Det som helt och hållet förklarar dessa skillnader är att många utrikesfödda inte har samma anknytning till arbetsmarknaden som inrikesfödda, utan i högre utsträckning har bidragsinkomster, som ju inte är lika höga som löneinkomster.

Kvinnor i många grupper av utlandsfödda förvärvsarbetar i lägre utsträckning än män. Carina Mood, som forskar på fattigdom och ojämlikhet, förespråkar andra fattigdomsmått än relativ fattigdom eftersom det mäter ekonomisk ojämlikhet.

Hon påpekar att Sverige sedan 2022 är på väg in i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket sannolikt ökar den absoluta fattigdomen då de längst ner i inkomstfördelningen inte har råd med det nödvändigaste.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 12:50
Senast uppdaterad: 2 april 2023 12:01

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors