Företag i fokus:

DEBATT: ”Telgebostäder, erkänn missen och ta ansvar”

Granberg

Telgebostäders styrelseordförande,Helena U. Forslund (S), ger ett minst sagt svamligt och märkligt svar på min insändare: ”Telgebostäders inkompetens ger Södertäljebor högre hyror”

I Helenas svar kan vi läsa: Olika skäl har dessvärre medfört att Telge Bostäder, trots en uttalad ambition, inte kunnat få del av investeringsstödet. Det beror bland annat på plan- och bygglovsfrågor och arkitektoniska- och tekniska förutsättningar. Det handlar också om uttolkning av regler och våra lönsamhetskrav, som säkerställer att bostadsprojekten blir ekonomiskt hållbara på sikt. – Slut citat.

Svammelfrasen med fina ord: Helena säger att av olika skäl som plan- och bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar samt tolkningar av regler är orsaken till att man inte fick statligt investeringsstöd i byggnationen av Gullpudrans serviceboende och gammelgården 1 i Hölö.

Låt mig översätta till vanlig svenska: Telgebostäder fick inte det statliga investeringsstödet för att man inte följde de enkla reglerna som en 5e klassare kan läsa sig till här:
Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

8 § – Så står det tydligt! – Citat:  Stöd får lämnas om;
   1. en ansökan om stöd har kommit in innan projektet påbörjas,
   2. projektet kommer att påbörjas inom ett år från det att beslut om stöd enligt 16 § har fattats och färdigställas inom två år från den dag det har påbörjats,
   3. projektet till sin karaktär är ägnat att säkerställa relativt lägre boendekostnader genom att normhyran per kvadratmeter boarea per år, i förekommande fall inklusive bostadens andel i sådana areor för gemensamma aktiviteter som avses i 6 § 2, vid tillträdet inte får överstigaa) 1 550 kronor i Stockholmsregionen. Slut citat.

Det har med andra ord inget att göra med ”bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar” – Det är så enkelt att när Telge Bostäder tog ut en högre hyra än 1550 kr/kvm så diskvalificerade man sig själva för stödet, och inte bara en gång, utan 2 gånger. Även då i Hölö projektet gammelgården 1!  

När tidningen Hem & Hyra vill intervjua Telgebostäders ansvariga om hur man kunnat missa denna enkla regel 2 gånger och därmed lägger kostnaden på hyresgästerna så vill man inte svara och hänvisar till Cecilia Kumlin, avdelningschef affärsutveckling som svarar också med en mängd svammel om att ”vi trodde” och vi hade ”ambitioner” osv.

Men sammanfattningsvist kan man sammanfatta med frågan reportern på Hem & Hyra ställer till Cecilia- Citat:

Länsstyrelsen beslutade att ni skulle få 7,5 miljoner kronor i investeringsstöd i september 2021. Sedan fick ni aldrig några pengar eftersom ni tog ut en högre hyra än stödet medgav. Kan du förklara varför? Cecilias svar: – Vi fortsatt debiterade den högre nivån enligt rådande hyresavtal. Fortfarande med intentionen om att återbetala retroaktivt vid eventuell utbetalning av investeringsstöd.
– Detta vet vi nu, med facit i hand, att det var felaktigt och när vi ansökte om utbetalning fick vi därför avslag. – Slut citat.”

Kommentar till det: Facit fanns innan i Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd.

På ren svenska så fick man inte investeringsstödet för att man inte följde reglerna om att ta ut en max hyra på 1550 kr kvm/år. Så enkelt är det. Och man undrar ju om dem som inte klarar av att följa så enkla regler arbetar kvar? Eller åtminstone har blivit omplacerade för att undvika ytterligare ekonomiskt skada för bolaget och medborgarna?

I fallet gullpudran – trygghetsboenden på Västergatan, så anser jag att Telgebostäder helt enkelt får ta ekonomiskt ansvar för sin egen miss och inte lägga det på seniorerna som bor där.

Så Telgebostäder, bara lägg er platt och erkänn missen och ta ansvar! 

Joakim Granberg, Realistpartiet  

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 februari 2023 11:00
Senast uppdaterad: 10 februari 2023 19:59

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors