Företag i fokus:

DEBATT: ”Telgebostäder, erkänn missen och ta ansvar”

Granberg

Telgebostäders styrelseordförande,Helena U. Forslund (S), ger ett minst sagt svamligt och märkligt svar på min insändare: ”Telgebostäders inkompetens ger Södertäljebor högre hyror”

I Helenas svar kan vi läsa: Olika skäl har dessvärre medfört att Telge Bostäder, trots en uttalad ambition, inte kunnat få del av investeringsstödet. Det beror bland annat på plan- och bygglovsfrågor och arkitektoniska- och tekniska förutsättningar. Det handlar också om uttolkning av regler och våra lönsamhetskrav, som säkerställer att bostadsprojekten blir ekonomiskt hållbara på sikt. – Slut citat.

Svammelfrasen med fina ord: Helena säger att av olika skäl som plan- och bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar samt tolkningar av regler är orsaken till att man inte fick statligt investeringsstöd i byggnationen av Gullpudrans serviceboende och gammelgården 1 i Hölö.

Låt mig översätta till vanlig svenska: Telgebostäder fick inte det statliga investeringsstödet för att man inte följde de enkla reglerna som en 5e klassare kan läsa sig till här:
Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

8 § – Så står det tydligt! – Citat:  Stöd får lämnas om;
   1. en ansökan om stöd har kommit in innan projektet påbörjas,
   2. projektet kommer att påbörjas inom ett år från det att beslut om stöd enligt 16 § har fattats och färdigställas inom två år från den dag det har påbörjats,
   3. projektet till sin karaktär är ägnat att säkerställa relativt lägre boendekostnader genom att normhyran per kvadratmeter boarea per år, i förekommande fall inklusive bostadens andel i sådana areor för gemensamma aktiviteter som avses i 6 § 2, vid tillträdet inte får överstigaa) 1 550 kronor i Stockholmsregionen. Slut citat.

Det har med andra ord inget att göra med ”bygglovsfrågor samt arkitektoniska och tekniska förutsättningar” – Det är så enkelt att när Telge Bostäder tog ut en högre hyra än 1550 kr/kvm så diskvalificerade man sig själva för stödet, och inte bara en gång, utan 2 gånger. Även då i Hölö projektet gammelgården 1!  

När tidningen Hem & Hyra vill intervjua Telgebostäders ansvariga om hur man kunnat missa denna enkla regel 2 gånger och därmed lägger kostnaden på hyresgästerna så vill man inte svara och hänvisar till Cecilia Kumlin, avdelningschef affärsutveckling som svarar också med en mängd svammel om att ”vi trodde” och vi hade ”ambitioner” osv.

Men sammanfattningsvist kan man sammanfatta med frågan reportern på Hem & Hyra ställer till Cecilia- Citat:

Länsstyrelsen beslutade att ni skulle få 7,5 miljoner kronor i investeringsstöd i september 2021. Sedan fick ni aldrig några pengar eftersom ni tog ut en högre hyra än stödet medgav. Kan du förklara varför? Cecilias svar: – Vi fortsatt debiterade den högre nivån enligt rådande hyresavtal. Fortfarande med intentionen om att återbetala retroaktivt vid eventuell utbetalning av investeringsstöd.
– Detta vet vi nu, med facit i hand, att det var felaktigt och när vi ansökte om utbetalning fick vi därför avslag. – Slut citat.”

Kommentar till det: Facit fanns innan i Förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd.

På ren svenska så fick man inte investeringsstödet för att man inte följde reglerna om att ta ut en max hyra på 1550 kr kvm/år. Så enkelt är det. Och man undrar ju om dem som inte klarar av att följa så enkla regler arbetar kvar? Eller åtminstone har blivit omplacerade för att undvika ytterligare ekonomiskt skada för bolaget och medborgarna?

I fallet gullpudran – trygghetsboenden på Västergatan, så anser jag att Telgebostäder helt enkelt får ta ekonomiskt ansvar för sin egen miss och inte lägga det på seniorerna som bor där.

Så Telgebostäder, bara lägg er platt och erkänn missen och ta ansvar! 

Joakim Granberg, Realistpartiet  

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 februari 2023 11:00
Senast uppdaterad: 10 februari 2023 19:59

Vårdjätten Capio misstänks för systematiskt fusk

Capio-kopia

Pressbild: Capio

SVT Nyheter avslöjar att vårdjätten Capio misstänks ha tjänat miljontals kronor genom att medvetet fuska med registreringen av vårdbesök på äldreboenden i Stockholms län.

En visselblåsare larmar om att Capio, som har flera verksamheter i Södertälje, ska ha satt i system att registrera vanliga planerade vårdbesök som akuta. Varje akutbesök ger 750 kronor extra i ersättning från Region Stockholm. Dessutom ska enskilda läkare ha fått del av de ökade intäkterna, vilket gjort det lönsamt att registrera fler akutbesök.

– Det är ett lurendrejeri och ett bedrägeri i stor omfattning, säger källan till SVT.

Genom dokument, mejl och jämförelse med konkurrenten Familjeläkarna kan SVT styrka uppgifterna. Mellan 2016 och 2022 registrerade Capio nästan var fjärde besök på äldreboendena som akut, medan Familjeläkarna bara gjorde det för var tionde besök.

– Det säger sig självt att det inte är möjligt att vart fjärde besök är akut. Det borde ligga på högst några procent, enligt SVT:s källa.

I ett mail till SVT skriver Capio att de ser allvarligt på anklagelserna och att de nu inlett en intern utredning. Samtidigt menar de att regionen inte kritiserat antalet akutbesök tidigare. Sedan 2017 har antalet minskat med nästan 50 procent enligt Capio.

Efter avslöjandet meddelar Region Stockholm att de nu själva ska granska Capio och deras registrering av akutbesök. Om stora fel uppdagas kan avtalet sägas upp.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2023 18:42
Senast uppdaterad: 14 december 2023 18:42

Nytt system sparar flera miljoner åt kommunen

Södertälje kommun stadsscen

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun har skapat en egen metod för att samla in data från andra myndigheter, vilket ersätter behovet av att anlita externa företag för samma syfte. Detta nya system förväntas generera en årlig besparing på upp till 10 miljoner kronor för kommunen, en nyhet som först rapporterades av LT.

Tidigare anlitade Södertälje kommun privata företag för insamling och sammanställning av data från olika myndigheter, vilket var nödvändigt för beslutsfattande inom kommunen. Nu har kommunen utvecklat sitt eget system, Multifråga XL, för att direkt hämta myndighetsdata, vilket eliminerar behovet av externa leverantörer.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Enligt Göran Hellström, chef för digitalisering i Södertälje kommun som LT talat med, påpekar att detta leder till stora besparingar, eftersom datan nu hämtas direkt från myndigheterna.

Tidigare har kommunen betalat ut runt 10 miljoner kronor per år till privata aktörer för den här typen av offentlig information.

– Redan första året kan Multifråga XL spara fem till tio miljoner per år som kommunen kan lägga på saker som gynnar Södertälje, säger Hellström till LT.

Flera av kommunens förvaltningar, såsom socialkontoret och utbildningskontoret, har redan börjat använda Multifråga XL. Målet är att implementera systemet i större omfattning inom kommunen.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 13 december 2023 21:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors